Pedro Rodríguez, Count of Campomanes

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Pedro Rodríguez, Count of Campomanes
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịKingdom of Portugal Dezie
aha n'asụsụ obodoPedro Rodríguez de Campomanes Dezie
Aha enyerePedro Dezie
aha ezinụlọ yaRodríguez Dezie
aha ọmacount Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1 Julaị 1723 Dezie
Ebe ọmụmụSorriba Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya3 Febụwarị 1802 Dezie
Ebe ọ nwụrụMadrid Dezie
Ebe oliliSan Isidro Cemetery Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaSpanish Dezie
Ọrụ ọ na-arụeconomist, historian, Odee akwụkwọ, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, oka mmuta Dezie
Onye òtù nkeRoyal Spanish Academy, Royal Academy of Jurisprudence and Legislation, Accademia Nazionale delle Scienze detta dei XL, Royal Academy of Sciences and Arts of Barcelona Dezie

Pedro Rodríguez de Campomanes y Pérez, 1st Count of Campomanes (1 Julaị 1723 - 3 Febụwarị 1802), bụ onye ọchịchị Spain, onye na-ahụ maka akụ na ụba, na onye edemede bụ Minista nke Treasury na 1760. Ọ bụ onye na-agbaso ọnọdụ na steeti nwere ikike karịa Chọọchị, nke a na-akpọkarị Erastianism. [1]Campomanes bụ akụkụ nke ọchịchị Charles nke Atọ. Onye na-emegide ndị Jesuit, otu n'ime ndị iro kachasị ukwuu nke iwu ahụ, Campomanes bụ isi ihe na-akpali nchụpụ ha.[2]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Enwere obere ihe ọmụma banyere akụkọ ndụ ya. Ọ bụ ezie na otu alaka nke ezinụlọ ya bụ hidalgos, ha abaghị ọgaranya. Mgbe nna ya nwụrụ, nne ya nyere nwanne nna ya nke nwere njikọ na Colegiata de Santillana del Mar ọzụzụ ya. N'ebe ahụ, Campomanes gosipụtara ọgụgụ isi ya n'oge na-adịghị anya n'ịmụ asụsụ oge ochie. Mgbe ọ dị afọ iri, ọ sụgharịrị akụkụ ụfọdụ nke Ovid. Ọ gara n'ihu na-amụ iwu na Mahadum nke Oviedo, na-emechi ọmụmụ ndị ahụ na Seville, wee kwaga Madrid iji mepee ụlọ ọrụ iwu.

Onye na-amụ ihe nke ukwuu, ọ nwere mmasị karịsịa na akụkọ ihe mere eme, akụ na ụba, nkà mmụta asụsụ, ma mụọ asụsụ oge ochie na nke oge a, gụnyere Arabic.

Ọkàiwu a nke "isi mmalite a na-amaghị ama" dọtara uche okpueze na mbipụta ya nke 1747 banyere akụkọ ihe mere eme nke Knights Templar, nke Royal Academy of History nabatara ma mee ka a chụpụ ndị Jesuit na 1767. [3]N'afọ 1750, o dere n'okpuru aha Rodrigo Perianes Campo ederede dị mkpa banyere akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Spain.[4]

Foto nke Eduardo Balaca sere mgbe ọ nwụsịrị, 1879

Otu n'ime ọrụ ya bụ edemede abụọ dị mma, Discurso sobre el fomento de la industria popular, 1774, nke nwere mbipụta nke 30,000 ma gbasaa n'ọtụtụ ebe n'etiti ndị isi na Spain, sochiri Discurso sur la educación popular de los artesanos y su fomento, 1775, ebe ọ rụrụ ụka maka mweghachi nke ọrụ aka na Spain dị ka isi iyi nke akụ na ụba. [5]N'akwụkwọ ọzọ, Tratado de la regalia de amortización, ọ chọtara akụkọ ihe mere eme nke oke ọchịchị na nnweta nke Chọọchị nke ezigbo ihe onwunwe. Ka ọ na-erule na narị afọ nke iri na asaa, akụ na ụba nke Spain akwụsịghị ma Chọọchị bara ọgaranya, nke mere na n'oge Ndozigharị Bourbon, a na-ahụ oke na njide nke Chọọchị dị ka ụzọ isi mee ka akụ na ụba dịkwuo ike.[6]

Ọrụ ya n'ụzọ iji mee ka akụ na ụba Spain dịghachi ndụ nwere mmetụta dị ukwuu. Ọ nyochara mmalite nke mbibi nke nka na mmepụta na Spain n'ime narị afọ gara aga wee gosipụta nzọụkwụ dị mkpa maka imeziwanye ma ọ bụ weghachite mmepụta ochie. Ọrụ ya zuru ezu nwere nchịkọta nke iwu na iwu ndị eze gbasara ịgba ume maka nka na mmepụta, na iwebata ihe ndị mba ọzọ. Ọ nyochara ọrụ nke ndị ọrụ aka, ma katọọ ihe ùgwù ha na igbochi ndị ọrụ aka ọhụrụ ịbanye na ndị ọrụ aka. Ọ kwadoro ịdọta ndị omenkà si mba ọzọ na Spain, ma tụọ aro ka ụmụ nwanyị rụọ ọrụ. [7]O kwuru n'ụzọ doro anya, "barometer kachasị nchebe nke mmadụ kwesịrị iji tụọ ọganihu ma ọ bụ ọdịda nke steeti" bụ ọganihu ụlọ ọrụ.[8]

 Isiokwu a na-etinye ederede sitere na mbipụta ugbu a nangalaba ọha na eze: .mw-parser-output cite.citation{font-style:inherit;word-wrap:break-word}.mw-parser-output .citation q{quotes:"\"""\"""'""'"}.mw-parser-output .citation:target{background-color:rgba(0,127,255,0.133)}.mw-parser-output .id-lock-free a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-free a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/65/Lock-green.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-limited a,.mw-parser-output .id-lock-registration a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-limited a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-registration a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d6/Lock-gray-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-subscription a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-subscription a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/aa/Lock-red-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .cs1-ws-icon a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4c/Wikisource-logo.svg")right 0.1em center/12px no-repeat}.mw-parser-output .cs1-code{color:inherit;background:inherit;border:none;padding:inherit}.mw-parser-output .cs1-hidden-error{display:none;color:#d33}.mw-parser-output .cs1-visible-error{color:#d33}.mw-parser-output .cs1-maint{display:none;color:#3a3;margin-left:0.3em}.mw-parser-output .cs1-format{font-size:95%}.mw-parser-output .cs1-kern-left{padding-left:0.2em}.mw-parser-output .cs1-kern-right{padding-right:0.2em}.mw-parser-output .citation .mw-selflink{font-weight:inherit}[Ihe e dere n'ala ala peeji] (1911). "Campomanes, Pedro Rodriguez". Encyclopædia Britannica (11th ed.).  Cambridge University Press. A na-asụgharị akụkụ nke isiokwu a site na isiokwu kwekọrọ na Spanish na Wikipedia.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Alvarez Requejo, Felipe El conde de Campomanes: ọrụ akụkọ ihe mere eme ya. Oviedo, 1954.
  • Brading, D.A. America Mbụ: Ndị eze Spain, Ndị Creole Patriots, na Liberal State, 1492-1867, karịsịa Isi nke 22, "Chọọchị Erastian". Cambridge: Cambridge University Press 1991.
  • Bustos Rodríguez, M. Echiche mmekọrịta ọha na eze na akụ na ụba nke Campomanes. Madrid 1982.
  • Krebs Wilckens, Ricardo. Echiche akụkọ ihe mere eme, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na akụ na ụba nke Count de Campomanes. Santiago, 1960
  • Llombart, Vicent Campomanes: Onye na-ahụ maka akụ na ụba na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Carlos nke Atọ. Madrid: Alianza, 1992.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Bourbon Spain, 1700-1808. London: Basil Black 1989.
  • Noel, C.C. "Onye mmegide maka Ndozigharị Enlightened na Spain: Campomanes na ndị ụkọchukwu, 1765-1775." Societas 3, 1 (1973) peeji nke 21-43.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ndozigharị na Enlightenment na Spain nke narị afọ nke iri na asatọ. Pedro Rodríguez de Campomanes. Madrid, 1975.

Don A Rodriguez Villa etinyela ọkwa akụkọ ndụ nke Campomanes dị ka mmeghe na mbipụta mbụ nke Callas politicoeconomicas, nke e bipụtara na 1878.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. D.A. Brading, The First America: Spanish Monarchs, Creole Patriots, and the Liberal State, 1492-1867. Cambridge: Cambridge University Press 1991, 502-03.
  2. Pinedo Iparraguirre (2013). "Estudio introductorio", Diario de 1773. El triunfo temporal del antijesuitismo. San Vicente del Raspeig: Publicaciones de la Universidad de Alicante. ISBN 978-84-9717-275-2. 
  3. Dissertaciones históricas del orden, y Cavallería de los templarios, o resumen historial de sus principios, fundación, instituto, progressos, y extinción en el Concilio de Viena. Y un apéndice, o suplemento, en que se pone la regla de esta orden, y diferentes Privilegios de ella, con muchas Dissertaciones, y Notas, tocantes no solo à esta Orden, sino à las de S. Juan, Teutonicos, Santiago, Calatrava, Alcantara, Avis, Montesa, Christo, Monfrac, y otras Iglesias, y Monasterios de España, con varios Cathalogos de Maestres. Madrid: Oficina de Antonio Pérez de Soto
  4. Bosquejo de política económica española, delineado sobre el estado presente de sus intereses, (1750) manuscript signed with the pseudonym of Rodrigo Perianes Campo and published by Jorge Cejudo in 1984.
  5. Brading, The First America, p. 505.
  6. D.A. Brading, The First Americap. 502
  7. Brading, The First America, p. 505.
  8. quoted in Brading, The First America, p. 505.