Jump to content

Perino del Vaga

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Perino del Vaga
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịItaly Dezie
aha n'asụsụ obodoPerino del Vaga Dezie
Aha enyerePerin Dezie
aha njirimaraPerino del Vaga, Pierino del Vaga Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya3 Julaị 1501, 1500 Dezie
Ebe ọmụmụFlorence Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya29 Ọktoba 1547 Dezie
Ebe ọ nwụrụRome Dezie
Ebe oliliPantheon Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaAsụsụ mba Italy Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese, designer, onye na-ahu maka ihe nkiri Dezie
nwa akwụkwọPellegrini Tiballdi Dezie
nwa akwukwo nkeRidolfo del Ghirlandaio Dezie
Ọrụ ama amaJustice of Zaleuco, Tarquinius Priscus founds the Temple of Jupiter on the Campidoglio Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikecopyrights on works have expired Dezie
omenkà faịlụ naFrick Art Reference Library Dezie
category for the interior of the itemCategory:Interior of the Villa del Principe (Genoa) - Loggia degli Eroi - Walls, Category:Interior of the Villa del Principe (Genoa) - Hall of the Giants - Stuccos Dezie
Eserese nke Perin del Vaga (onye na-amaghị aha), Ihe atụ sitere na " Le Vite " nke Giorgio Vasari, 1568.
Perino del Vaga, Madonna na Nwatakịrị, mmanụ na akwa akwa, Rome, Palazzo Montecitorio.
Brussels tapestry na motif "Diana nke Efesọs" nke Perino del Vaga, 1545.

Piero Bonaccorsi (1501 - Ọktoba 19, 1547), nke a maara dị ka Perino (ma ọ bụ Perin ) del Vaga, bụ onye na-ese ihe na onye na-ese ihe nke Late Renaissance / Mannerism .

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Perino nso na Florence . Nna ya mebiri onwe ya site n'ịgba chaa chaa, wee ghọọ onye agha na ndị agha na-awakpo Charles nke Asatọ . Nne ya nwụrụ mgbe ọ dị naanị ọnwa abụọ; ma obere oge ka nke ahụ gasịrị, nwunye nke abụọ nna ya kuru ya. A mụrụ Perino na onye na-ahụ maka ọgwụ na mbụ, mana n'oge na-adịghị anya gafere n'aka onye na-ese ihe na-emepe emepe, Andrea de' Ceri, [1] na mgbe ọ dị afọ iri na otu, nke Ridolfo Ghirlandaio .

Na-arụ ọrụ na Genoa[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1527, Andrea Doria kpọrọ Perino ka ọ bịa Genoa ka ọ chọọ Villa del Principe ọhụrụ a rụgharịrị ọhụrụ mma. Ọrụ malitere na 1529, na Perino na-eji ụdị yiri nke Giulio Romano na Mantuan Palazzo Te . Obí ahụ emechara nwere frescoes nke akụkọ ifo na akụkọ ihe mere eme, nke ejiri ọmarịcha ọrụ arabesque mara mma na nkọwa ihe ọkpụkpụ na stucco kwalitere. N'ime ọrụ ndị bụ isi bụ: Agha n'etiti Chi na Giants, Horatius Cocles na-agbachitere Àkwà mmiri, na Fortitude nke Mutius Scaevola . Ọrụ kachasị mkpa nke ihe niile, ụgbọ mmiri nke Aeneas, adịghịzi adị. Perino mekwara ọtụtụ ebe ịchụàjà na eserese maka teepu, na-etolite ngwa ngwa ụlọ akwụkwọ nka nke ndị Rome na obodo Ligurian. Ọ gara nleta abụọ na Pisa, wee malite ihe osise na katidral.

Otu afọ ka e mesịrị, Perino laghachiri na Rom ma pịgharịa n'Ụlọ Nzukọ Pucci dị na Trinità dei Monti . Pope Paul nke Atọ nyere ya ụgwọ ọnwa mgbe niile. Ọ tụgharịrị ọtụtụ ọrụ nke Raphael. Ọ na-ese ihe ịchọ mma maka Pauline Chapel na ụlọ nzukọ ndị ọzọ nke Castel Sant'Angelo, ụfọdụ frescoes na chọọchị San Marcello, monochrome na Stanza della Segnatura na Vatican na katoon nke Sistine Chapel .

Ntụle na ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

Ụdị Del Vaga bụ onye a ma ama maka ịdị ike ya na ịma mma ya. A na-ewere eserese ya dị ka ihe dị mkpa na mgbasa ozi n'etiti omenala Roman Raphaelesque na mbụ Florentine Mannerism . Ọ jikọtara omume Raphael na Andrea del Sarto . A kanyere ọtụtụ n'ime ọrụ ya, ọbụna n'oge ndụ ya. Daniele da Volterra, Girolamo Siciolante da Sermoneta, Luzio Romano na Marcello Venusti (nke a makwaara dị ka il Mantovano ) so na ndị na-enyere ya aka.

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Noted in Vasari's biography.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

Nne ya nwụrụ mgbe ọ dị naanị ọnwa abụọ; ma obere oge ka nke ahụ gasịrị, nwunye nke abụọ ihe dị mkpa na mgbasa ozi n'etiti omenala Roman Raphaelesque na mbụ Florentine Mannerism

  • Freedberg (1993). in Pelican History of Art: Painting in Italy, 1500–1600. Penguin Books, 254–259. 
  •  This article incorporates text from a publication now in the public domain: .mw-parser-output

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihe osise nke Giorgio Ghisi, katalọgụ ihe ngosi ederede zuru oke sitere na The Metropolitan Museum of Art, nke nwere ihe dị na Perino del Vaga (lee ndeksi)