Phyllis Altman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Phyllis Altman
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyerePhyllis Dezie
aha ezinụlọ yaAltman Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya25 Septemba 1919 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya18 Septemba 1999 Dezie
Ọrụ ọ na-arụtrade unionist Dezie
ebe agụmakwụkwọJeppe High School for Girls Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

Phyllis Altman (25 Septemba 1919 – 18 Septemba 1999) bu otu na ime ndi ahia na onye na-akwado apartheid na South Africa . Altman bụ onye ọrụ South Africa Congress of Trade Unions (SACTU). [1] Ọ bụkwa onye odeakwụkwọ ukwu nke International Defense and Aid Fund (IDAF), [2] na onye ode akwụkwọ akụkọ ifo. [3]

Phyllis Miriam Altman (née Sachs), bụ ada nke ndị Juu kwabatara na Lithuania Morris na Beile Sachs. [2] Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Jeppe maka ụmụ agbọghọ . [4] Altman, dị ka ụmụ agbọghọ ndị ọzọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, na-akwa akwa "maka ndị ogbenye ojii" na Thursday. [1] Altman gara Mahadum Witwatersrand na mbinye ego sitere na Ngalaba Mmụta Transvaal nke kwuru na ọ na-akụzi mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ. [4] N'oge ọ nọ na mahadum, o so na ihe ngosi ụmụ akwụkwọ na -eme mkpesa na " Greyshirts na bulldozing nke Sophiatown ." [4] O nwetara akara ugo mmụta mahadum wee gụchaa nzere Honors na History tupu ọ nọrọ otu afọ na kọleji Ọzụzụ Ndị Nkụzi na Johannesburg . [4] Ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ịchụpụ ya na Ụlọ Akwụkwọ Ọzụzụ Ndị Nkụzi n'ihi mkpali ya, mana ọ gụsịrị akwụkwọ ma nọrọ afọ atọ nkuzi na "ụlọ akwụkwọ ocha niile." [4] Mgbe ọ kụzichara ihe, ọ malitere ịrụ ọrụ maka ndị agha na-emegide fascist Springbok Legion . [1] Na Springbok Legion, o nyere aka na-akwado ndị bụbu ndị ọrụ agba, [2] ebe ọ nwere ike ịhụ "mmetụta jọgburu onwe nke usoro Apartheid na ụmụ nwoke Afrika." [1]

Ruo afọ atọ, Altman na di ya bụ́ Ray Altman, bụ́ onye na-arụkọ ọrụ n’ịzụ ahịa South Africa, biri na London . [4] Na 1952, o bipụtara Iwu nke Vultures . [4] [5] Akwụkwọ ahụ dabere na ahụmịhe ya na ndị agha Springbok na-arụkọ ọrụ. [4] N’oge na-adịghị anya ka e bipụtasịrị ya na ezigbo nnabata ndị mba ụwa, otu prọfesọ na Mahadum Witwatersrand kpọrọ akwụkwọ ahụ “na-emebi iwu,” nke mere ka ọtụtụ ndị na-ere akwụkwọ weghachi akwụkwọ ahụ. [4]

Altman sonyeere South Africa Congress of Trade Unions (SACTU) na 1956 wee banye ngwa ngwa na nzukọ a. [1] Altman bụ naanị onye ọrụ na-akwụ ụgwọ oge niile nke SACTU n'etiti afụ 1956 na 1963, ebe ọ rụrụ ọrụ dịka onye enyemaka odeakwụkwọ ukwu. [1] N'oge a, ọ nọgidere na-akpakọrịta na ndị otu South Afrika na òtù mba ụwa, ha abụọ. [6] Nkesa ihe ọ na-ekesa na ụlọ akwụkwọ ọbá akwụkwọ na otu ndị ahịa na gburugburu ụwa nyere aka idobe ihe ndị bụ isi metụtara SACTU. [1] Altman nọchitere anya SACTU na Congress nke anọ nke World Federation of Trade Unions (WFTU) na 1957. [1] N'oge mkpochapụ gọọmentị na 1960, nke mere ka ndị mmadụ ghọọ "ndị eji eji mberede," Altman gbagara na Swaziland . [7] A machibidoro ya na afọ 1964 n'okpuru Iwu Suppression of Communism nke gbochiri ya ịkụzi na ịrụ ọrụ na ndị otu. [2] Ọ hapụrụ South Afrika na 1964. [1] Altman ka na-enyere SACTU aka, na-arụ ọrụ na ndị ọzọ na London. [8]

Mgbe Solly Sachs hapụrụ International Defense and Aid Fund (IDAF) na 1967, John Collins goro Altman ka ọ bụrụ onye na-ahụ maka ihe gbasara nhazi. [9] Altman bụ odeakwụkwọ ukwu nke ihe a maara dịka Mmemme 1, bụ nke nyere aka na nzuzo nye ego maka ndị ọka iwu gbachitere na South Afrika. [6] Ọ nọ na nzuzo nke ukwuu banyere usoro ahụ, na-eji koodu nzuzo na kọntaktị ya na usoro siri ike ịgbawa. [2] Altman nwekwara ike mebie mgbalị South Afrika nledo Craig Williamson mere, ịbanye IDAF. [6]

Altman dezikwara akwụkwọ maka IDAF n'okpuru aha Akwụkwọ Kliptown. [2] Collins nwụrụ na 1982, ma Altman nọrọ mgbe nke a gasịrị ogologo oge iji hụ na nhazigharị ahụ 'e guzosiri ike,' wee lara ezumike nká. [6]

Altman sokwa na mmemme gụrụ akwụkwọ "Ndị ojii Rhodesian etinyere n'ogige." [2] Ọkara nke ndị minista Robert Mugabe nwere ogo ha nwetara site n'enyemaka Altman. [2]

Ọrụ Altman na-arụ ọrụ na IDAF bịara mara mgbe a tọhapụrụ Nelson Mandela . [2] Altman nwụrụ na 18 Septemba afọ na 1999 na London. [2]

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Iwu nke Udele (1952)
  • Laghachi, Afrika! Akụkọ dị mkpirikpi nke iri na anọ sitere na South Afrika na afọ (1968)

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta ndị mmadụ nọ n'okpuru mmachibido iwu n'okpuru ịkpa ókè agbụrụ

Ndemsibia[dezie | dezie ebe o si]

Nkọwapụta[dezie | dezie ebe o si]

Isi mmalite[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 Luckhardt. Organize... or Starve! - The History of the SACTU. South African Congress of Trade Unions. South African History Online. Retrieved on 7 September 2016.
  2. 2.00 2.01 2.02 2.03 2.04 2.05 2.06 2.07 2.08 2.09 Herbstein. "Phyllis Altman", The Guardian, 24 September 1999. Retrieved on 10 September 2016.
  3. David Attwell (12 Jan 2012). The Cambridge History of South African Literature. Cambridge University Press. 
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 Phylllis Altman. South African History Online (17 February 2016). Retrieved on 10 September 2016.
  5. Van der Vlies (2016). "The Novel and Apartheid", in Gikandi: The Novel in Africa and the Caribbean Since 1950. Oxford University Press, 187. ISBN 9780199765096. 
  6. 6.0 6.1 6.2 The International Defence and Aid Fund (IDAF). South African History Online (14 February 2013). Archived from the original on 18 September 2016. Retrieved on 10 September 2016.