Pumla Kisosonkole

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Pumla Ellen Ngozwana Kisosonkole (1911), bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Uganda na onye na-eme ihe ike n'òtù ụmụ nwanyị.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Pumla Ellen Ngozwana na South Africa na afọ 1911 n'ezinụlọ ndị ụkọchukwu ụka Metọdist.[1] Ọ gụrụ akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ ozi ala ọzọ ma gaa Mahadum Fort Hare na Alice, Eastern Cape .[2] Ọ gara London, na-akwalite agụmakwụkwọ ya na oluakwukwo nke amamihe .[3] O mechara dee akwụkwọ nta "Education as I Saw It in England".[4]

Ọ lụrụ onye Uganda Christopher Kisosonkole na afọ 1939. Ha kwagara Uganda, ebe Pumla tinyere aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ nọrọ afọ asatọ dị ka onye isi mmepe obodo ma kụzie na King's College Budo . N'afọ 1956, a họpụtara ya na Kansụl Iwu nke Uganda (LEGCO) nke Gọọmentị Protectorate.[5] Ọ bụ nwanyị Africa mbụ batara na kansụl omeiwu.[6] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya na ndị omeiwu n'oge mgbanwe nke Uganda site na mpaghara Britain gaa na nnwere onwe.[7] Ọ malitere afọ anọ dị ka onye isi oche nke Kansụl Ụmụ nwanyị nke Uganda na afọ 1957. Ọ bụ onye Afrịka mbụ jere ozi n'ọrụ ahụ. Site na afọ 1959 ruo na afọ 1962 ọ bụ onye isi oche nke International Council of Women. Praịm Minista Milton Obote họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya Uganda na United Nations na afọ 1963. N'afọ nke ndị 1960 ọ bụkwa ọkachamara n'akwụkwọ na UNESCO.[4]

Pumla Kisosonkole nwụrụ n'afọ 1997.

Ebesidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Lubega. "The pioneers of women movements in Uganda", Daily Monitor, 8 March 2015.
  2. Sheldon (2005). Historical Dictionary of Women in Sub-Saharan Africa (in en). Lanham, MD: Scarecrow Press. ISBN 978-0-8108-5331-7. 
  3. (2002) in Tripp: The Women's Movement in Uganda: History, Challenges, and Prospects. Kampala: Fountain Publishers, 32–34, 204. ISBN 978-9970-02-340-0. 
  4. 4.0 4.1 Miller (2012). "Kisosonkole, Pumla", Dictionary of African Biography. Oxford: Oxford University Press, 393. ISBN 978-0-19-538207-5.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "DAB" defined multiple times with different content
  5. Sheldon (2005). Historical dictionary of women in Sub-Saharian Africa. Lanham (Maryland): Scarecrow Press, 120–121. ISBN 978-0-8108-5331-7. Retrieved on December 1, 2015. 
  6. Tamale (1999). When Hens Begin to Crow: Gender and Parliamentary Politics in Uganda. Boulder, Colorado: Westview Press. ISBN 978-0-8133-3896-5. 
  7. Miller (2011). Kisosonkole, Pumla (en). Oxford African American Studies Center. DOI:10.1093/acref/9780195301731.013.49178. Retrieved on 2020-08-21.