Rule of Law in Armed Conflicts Project

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Rule of Law in Armed Conflicts Project

Ọchịchị nke Iwu na Ọrụ Esemokwu Ndị Agha (RULAC Project) bụ ụzọ atụmatụ nke Geneva Academy of International Humanitarian Law and Human Rights iji kwado itinye na mmejuputa iwu mba ụwa nke agha.

Nkọwapụta[dezie | dezie ebe o si]

Site na nchekwa data zuru ụwa ọnụ na nyocha, RULAC Ihe oru ngo nwere ebumnuche ya nyocha nke mmejuputa iwu nke iwu na-emetụta agha agha:

  • Iwu enyemaka mba ụwa
  • Iwu ruuru mmadụ nke mba ụwa
  • Iwu mpụ mba ụwa
  • Iwu ndị gbara ọsọ ndụ

Ọrụ ahụ ga-emesị kpuchie mba niile so na United Nations na ndị sonyere na Mgbakọ Geneva yana okirikiri ébé ndị a na-asọmpi, ma ha nọ n'ọnọdụ agha ma ọ bụ na ha anọghị. N'ezie, a ghaghị itinye ụfọdụ iwu mba ụwa n'ọrụ n'oge udo ma ọ bụ dị mkpa n'ọnọdụ esemokwu, ọkachasị ndị metụtara mmegbu nke mpụ mba ụwa. Ná ntinye, iwu gbasara ọgụ megide iyi ọha egwu, nke ebe nrụọrụ weebụ ahụ ga-ekpuchikwa, na-emetụta steeti ndị na-anọghị n'ọnọdụ agha.

E kewara ebe nrụọrụ weebụ ahụ ụzọ atọ. Ebe obibi ahụ na-enye obere nkọwa nke iwu kwesịrị ekwesị ma na-edozi isi okwu iwu na mpaghara ahụ, dịka ọmụmaatụ iru eru iwu nke esemokwu ma ọ bụ itinye iwu mba ụwa n'ọrụ na ndị agha na-abụghị nke steeti. Ebe nrụọrụ weebụ ahụ na-enyezi maka mba ọ bụla ederede na akwụkwọ ndị dị mkpa na-ahụ maka usoro iwu mba na mba ụwa (iwu mba na iwu ikpe, mkpebi nke òtù gọọmentị, nkwekọrịta, wdg.). N'ikpeazụ, ebe nrụọrụ weebụ ahụ na-enye nyocha iwu nke, n'otu aka, na-eme ka esemokwu ahụ ruo eruo n'okpuru iwu enyemaka mba ụwa ma n'aka nke ọzọ, na-ekpebi iwu kwesịrị ekwesị. Akụkụ a nke ebe nrụọrụ weebụ ahụ, n'ezie nke kachasị dị nro n'okwu ikpe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, bụ kpọmkwem na Ihe oru ngo RULAC.

Ọrụ RULAC kwesịrị igosiputa na ọ bụ isi iyi dị oké ọnụ ahịa nke ozi banyere ndị ọrụ gọọmentị, ndị nta akụkọ na ọtụtụ ebe maka onye ọ bụla nwere mmasị na nkwanye ùgwù nke iwu n'agha.

Mgbakọ Geneva[dezie | dezie ebe o si]

E degharịrị Mgbakọ Geneva atọ edeburu nà mbụ, gbasaa, ma dochie ya, tinyekwara nke anọ, n'ime afọ 1949.

  • A nabatara Mgbakọ Geneva maka imeziwanye ọnọdụ nke ndị merụrụ ahụ na ndị ọrịa na ndị agha n'ọhịa. n'afọ 1864. E degharịrị ya nke ọma ma dochie ya site na nsụgharị 1906, nsụgharị 1929, na mgbe e mesịrị Mgbakọ Geneva nke Mbụ nke 1949.[1]
  • A nabatara Mgbakọ nke Geneva maka nkwalite ọnọdụ nke ndị merụrụ ahụ, ndị ọrịa na ụgbọ mmiri kpuru n'oké osimiri na 1906.[2] E degharịrị ya nke ọma ma dochie ya site na nkwekọrịta Geneva nke abụọ nke 1949.
  • A nabatara nkwekọrịta Geneva metụtara ọgwụgwọ nke ndị mkpọrọ nke agha na 1929. E degharịrị ya nke ọma ma dochie ya site na nkwekọrịta Geneva nke atọ nke 1949.
  • A nabatara nkwekọrịta Geneva nke anọ metụtara Nchedo nke ndị nkịtị n'oge agha na 1949.

Leekwa[dezie | dezie ebe o si]

Ịgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Barenboim P.,Sidiqi N., "Bruges, the Bridge between Civilizations: 75 Anniversary of Roerich Pact", Grid Belgium, 2010,
  • Bassiouni, MC, Introduction to International Criminal Law, Transnational Publishers, 2003
  • Cassese A., Gaeta P. na Jones J.R.W.D. (eds), The Rome Statute of the International Criminal Court: A Commentary, Oxford University Press, 2002.
  • Cassese, A., International Law, Oxford University Press, UK, 2005.
  • Cassese, A., International Criminal Law, Oxford University Press, mbipụta nke abụọ, 2008.
  • Clapham, A., Human Rights: A Very Short Introduction, Oxford University Press, UK, 2007
  • Cryer, R., Friman, H., Robinson, D., na Wilmshurst, E., Okwu Mmalite na Iwu Criminal International na Usoro, Cambridge University Press, 2007.
  • De Greiff, P. (ed.), The Handbook on Reparations, Oxford University Press, 2006.
  • Deng, FM, “The Global Challenge of Internal Displacement”, Journal of Law and Policy, Vol. 5, 2001.
  • Feller, E., Türk, V. na Nicholson, F. (ed.), Nchedo ndị gbara ọsọ ndụ na Iwu mba ụwa, UNHCR's Global Consultations on International Protection, Cambridge, University Press, 2003.
  • Goodwin-Gill, G.S. na McAdam, J., The Refugee in International Law, mbipụta nke atọ, Oxford University Press, 2007.
  • Hathaway J.C., The Rights of Refugees under International Law, Cambridge University Press, Cambridge, 2005.
  • Kälin, W., Müller, L. na Wyttenbach, J., The Face of Human Rights, Lars Müller Publishing, Germany, 2004.
  • Romano, C., Nollkaemper, A., Kleffner, J., (eds), Internationalized Criminal Courts and Tribunals: Sierra Leone, East Timor, Kosovo and Cambodia, Oxford University Press, 2004.
  • Schabas, W.A., The UN International Criminal Tribunals. The former Yugoslavia, Rwanda and Sierra Leone, Cambridge University Press, 2006.
  • Smith, R.K.M. na van den Anker, C.(eds.), The Essentials of Human Rights, Oxford University Press, UK, 2006.
  • Steiner, H.J., Alston, P., na Goodman, R., International Human Rights in Context: Laws, Politics and Morals, mbipụta nke atọ, Oxford University Press, UK, 2008.
  • Teitel, R.G., Transitional Justice, Oxford University Press, 2000.
  • Tomuschat, C., Human Rights: Between Idealism and Realism, mbipụta nke abụọ, Oxford University Press, UK, 2008.
  • UNHCR, Handbook on Criteria and Procedures Determining the Status of Refugees, Geneva, 1979.
  • Zahar, A. & Sluiter, G., International Criminal Law, Oxford University Press, 2008.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Convention for the Amelioration of the Condition of the Wounded and Sick in Armies in the Field. Geneva, 6 July 1906. International Committee of the Red Cross. Retrieved on July 20, 2013.
  2. David P. Forsythe (June 17, 2007). The International Committee of the Red Cross: A Neutral Humanitarian Actor. Routledge. ISBN 978-0-4153-4151-6. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]