Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård

Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård ("Society for the agbamume nke nro na ezigbo nlekọta nne") bụ otu ọrụ ebere Sweden nke eze, hiwere na Stockholm 3 Mee 1827 wee kwụsị na 1944.

Ntọala na nhazi[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ otu n'ime ntọala ọrụ ebere nke Crown Princess Josephine hiwere, onye jere ozi dị ka onye isi oche nsọpụrụ na onye nchekwa mbụ ya. [1] Nzukọ ahụ bụ ihe atụ Swedish nke òtù ọrụ ebere nkeonwe nke na-ekwenyeghị na enyemaka na-enweghị atụ maka ndị chọrọ, na ndị ghọrọ ihe a na-ahụkarị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Ụwa n'ime narị afọ nke 19.

Ọ bụ otu n'ime òtù ọrụ ebere mbụ nke onwe na Sweden nke ụmụ nwanyị hiwere na jikwaa ya. Ndị otu ahụ gụnyere ụmụ nwanyị sitere na klaasị elu: ụmụ nwanyị isii lụrụ di nke onye isi oche họpụtara na-elekọta ihe omume ya. Naanị ndị inyom lụrụ di na nwunye nwere ike ịbụ ndị òtù zuru oke, ma ndị inyom na-alụbeghị di na nwunye nwere ike inye aka, ma ndị ikom bụ ndị na-enye onyinye na ndị ego. Nzukọ a na-ewu ewu n'etiti ndị aristocracy.

Ihe omume[dezie | dezie ebe o si]

Ebumnuche nke nzukọ a bụ inye ndị nne dara ogbenye di na nwunye ma ọ bụ ndị nne di ha nwụrụ nwere ụmụ atọ ma ọ bụ karịa na-erubeghị afọ iri na ise aka ego. Ụmụ nwanyị ndị a họpụtara ka ha rite uru na ọrụ ebere nke nzukọ ahụ ga-abụ nne dara ogbenye, bụ ndị òtù ọrụ ebere kwadoro na ha nwere ezi omume, ọ bụghị ụta maka ịkpata ịda ogbenye nke onwe ha, na ịbụ ezigbo nne nye ụmụ ha. E nyere ndị nne aka ahụ akụkụ ụfọdụ site n'inye ha ọrụ ọrụ nke ha nwere ike ịrụ n'ụlọ, ọkachasị ịkwa akwa, na ire ọrụ ha. E nyere ọgbakọ ahụ ego site n'ịre ọrụ ndị a nakwa site n'onyinye. Ndị inyom na-anata ọrụ ebere ahụ bụ ndị ụmụnwaanyị ndị ọrụ ebere na-achịkwa mgbe nile site n'aka ndị ụkọchukwu parish, enyemaka ahụ kwụsịrị ma ọ bụrụ na a na-ahụ ụmụ nwanyị ka ha na-emezughị usoro nke ịbụ ndị inyom nwere omume ọma na ndị na-asọpụrụ Chineke na-enye ụmụ ha ọzụzụ dị mma na ezi omume.

Mgbasa na ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

Ọ keere òkè dị ukwuu n'ime ọrụ ebere nkeonwe na Sweden narị afọ nke 19. Ọ ghọrọ ihe nlere anya na-akpali akpali maka ndị otu ọrụ ebere ndị ọzọ, ọkachasị nke ya na Gothenburg, bụ nke tọrọ ntọala afọ iri abụọ ka e mesịrị ma bụrụ ihe nṅomi ya. Ọrụ ebere ahụ adịchaghị mkpa mgbe ewebatara usoro ọdịmma Social Democratic wee gbasaa site na 1930 gawa. Nzukọ a nwere nzukọ ikpeazụ ya na 1942 wee mechie na 1944.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

ndụmọdụ nye ndị otu na ndị na-adịghị ike, dị ka ndị nwere nkwarụ, ndị ìsì, ụmụ mgbei na ụmụ nwanyị di ha nwụrụ nke ndị agha Puntland

  1. Robert Braun (1950). Silvertronen, En bok om drottning Josefine av Sverige-Norge.