Samta Benyahia

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Samta Benyahia
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịAlgeria Dezie
Aha enyereSamta Dezie
aha ezinụlọ yaBenyahia Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya22 Jenụwarị 1949 Dezie
Ebe ọmụmụConstantine Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà, installation artist, plastic artist Dezie
ụdị ọrụ yaplastic arts Dezie
ebe agụmakwụkwọÉcole nationale supérieure des arts décoratifs, Paris 8 University, Beaux-Arts de Paris Dezie
Ebe ọrụParis Dezie
webụsaịtị Dezie
onye nnọchite anya nwebiisinkaikike mmeputakwa nke CISAC-otu nọchiri anya ya Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Samta Benyahia amụrụ na Constantine, Algeria, na 1950, bụ onye Algeria French na-ese ihe, nke a maara maka usoro geometrical nke Arab Berber Andalusian na rosaceae, nke a na-akpọ fatima.[1]

Benyahia gụrụ akwụkwọ na École Nationale Supérieure des Arts Décoratifs, Paris site na 1974 ruo 1980, ma mesịa kụzie na École supérieure des Beaux-Arts ma ọ bụ École des beaux-arts d'Alger na Algiers site na 1980 ruo 1988.

Ọ kwagara France na 1988 wee nweta nzere Master of Advanced Studies na plastic arts na Mahadum Paris nke asatọ.

Ọ na-arụ ọrụ ma na-ebi na Paris ugbu a.

N'ime afọ iri abụọ gara aga, Benyahia esonyewo n'ọtụtụ ihe ngosi nka nke otu na nke onwe ya n'ebe dị iche iche n'ụwa niile, gụnyere Dak Art Biennale nke Dakar, Senegal (2004), Venice Biennial (2003), Modern Art Oxford, England (2003), na Kulturhuset, Stockholm, Sweden (2004), Spacex Gallery, Exeter, UK (2001化2002), Residency and Exhibition Art in General, New York City (1996), yana ọtụtụ ụlọ ngosi Europe na ụwa.

Samta bụ nwanne nwanyị nke onye na-ese ihe na onye na-akpụ ihe ọkpụkpụ aha ya bụ Ahmed Benyahia, nwa akwụkwọ nke César Baldaccini na l'École des Beaux-Arts na Paris, ma mesịa bụrụ onye na-emepụta ihe nrite César Award, ihe nkiri French nke yiri nke American Oscar.

Ọ bụ nwanne nne nke onye Algeria na-ese ihe nkiri na onye na-ese foto Racim Benyahia.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Na Architecture of the Veil, a kọwara ọrụ Benyahia dị ka inweta isiokwu ya:

site na Mashrabiya, ákwà mgbochi oghere eji eme ihe na ụlọ ndị Alakụba nke Mediterenian iji kpuchie windo na veranda, na-enye ndị nọ n'ime ụlọ ohere ile ụwa dị n'èzí n'enweghị anya. Ntinye ahụ na-enye nyocha mara mma na nke dị ike nke okike yana dialectic n'etiti ime na mpụga, ìhè na onyinyo, izochi na mkpughe, na nzuzo na oghere ọha. Otú ọ dị, ihe siri ike ịkọwa n'okwu bụ otú ọrụ ya si mara mma ma na-adọrọ mmasị. N'ịbụ onye agba na ụkpụrụ dọtara mmasị ya, a na-akpọ onye na-ekiri ya ka ọ kwurịta ókèala ndị e chepụtara echepụta n'ime oghere nke oge a nke gallery ebe ojiji ọ na-eji atụmatụ ọdịnala nke North Africa na-enyocha echiche nke enweghị njedebe. Site n'iji ugboro ugboro, ndị na-emepụta ihe na-akụzi ihe site na Arabia oge ochie yana ndị na-ese ihe n'oge a dị ka Benyahia na-eji usoro dị mgbagwoju anya ma bụrụ nke a maara nke ọma iji nye echiche nke enweghị njedebe, nke a na-ejikọkarị ya na echiche Alakụba banyere Chineke. Na-egbuke egbuke dị ka ngosipụta nke oké osimiri, ihe ya bụ ọkpụkpọ òkù dị egwu maka "ịla onwe gị n'iyi" n'ime ihe ịchọ mma n'ozuzu.[2]

  1. Moore (24 June 2008). Arab, Muslim, woman: voice and vision in postcolonial literature and film. Psychology Press, 11–. ISBN 978-0-415-40416-7. Retrieved on 18 June 2011. 
  2. Capturing Paradise, Braintree Town Hall Museum and Art Gallery, Siobhan Suleyman, September 14 to October 31, 2007. Archived from the original on 9 July 2008. Retrieved on 1 March 2010.