Sara Miranda Maxson Cobb

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sara Miranda Maxson Cobb

Sara Miranda Maxson Cobb (née Sara Miranda Max son; nke a makwaara dị ka Sara M. Maxson-Cobb; September 30, 1858 - January 24, 1917) bụ onye nkuzi nka America nke narị afọ nke 19, onye na-ese ihe, na onye edemede si na steeti New York nke United States. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke Art School nke Maine Wesleyan Seminary na Female College na Kents Hill, Maine, ma kụzie ise ihe na Mahadum Colorado State.

Afọ ndị mbụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Sara Miranda Maxson na Geneva, New York, na Septemba 30, 1858. Ọ bụ nwa nwanyị nke Dr. Edwin R. na Lucy Lanphear Maxson . [1] Ọ na-achọpụta agbụrụ ya n'akụkụ nna ya na Maxtons, nke Maxton-on-the-Tweed, na Scotland. Ezinụlọ nna ya bịara America na 1701, mgbe ha biri na England ruo ọtụtụ ọgbọ. Nna ya, Edwin Robinson Maxson, A.M., M.D., LL.D., onye gụsịrị akwụkwọ na Jefferson Medical College, Philadelphia, Pennsylvania, bụ onye nkuzi na isiokwu ahụike na kọleji nke Philadelphia na Geneva. Akwụkwọ ya bụ Practice of Medicine and Hospitals: British, French na American bụ akwụkwọ a ma ama. Nne ya, Lucy Potter Lamphere, bụ onye nna French-English.

N'afọ 1864, ezinụlọ ahụ kwagara Adams, New York, ebe Cobb nọrọ ọtụtụ oge n'oge ọ bụ nwata. Ọ gụrụ akwụkwọ n'oge ọ bụ nne na nna ya. [1] Mgbe ọ dị obere, ọ malitere ide akwụkwọ maka akwụkwọ ndị na-amụrụ ihe. Mgbe ọ dị afọ asatọ, na-agụ otu isiokwu banyere ise ihe, ọ nwara pensụl ya iji mepụta ihe ndị dị mfe e nyere na ya maka iṅomi, na ihe ịga nke ọma dị nnọọ ịtụnanya nye onwe ya nke na ọ kpebisiri ike ịghọ onye na-ese ihe. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ natara ọzụzụ na ise ihe. [1] N'afọ 1872, Cobb banyere na Hungerford Collegiate Institute na Adams, ebe ọ gụrụ akwụkwọ afọ abụọ. Ezinụlọ ahụ kwagara Syracuse. New York, na 1874, ebe, ruo afọ ise, ọ gụrụ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ ọha na eze nke obodo ahụ, gụsịrị akwụkwọ na Syracuse High School na 1879. [1] N'ime afọ anọ sochirinụ ọ nọ na Liberal Art College nke Mahadum Syracuse, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ nwere nzere Ph. B., na 1883. Mgbe ahụ, ọ malitere ọmụmụ ihe osise na Fine Art College nke mahadum ahụ, gụsịrị akwụkwọ na nzere Bachelor of painting nya 1886. Na 1890. Syracuse Universitv nyere ya nzere PhD, na ule na Art History. [1] Ọ bụ onye otu Alpha nke ụlọ ọrụ kọleji, Alpha Phi. [2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

ĢSite na Chancellor C. N. Sims nke mahadum ahụ nwụrụ anwụ, ọ nwetara ọkwa onye nduzi nke Art School nke Maine Wesleyan Seminary na Female College na Kents Hill, Maine, ọkwá o nwere site na 1886 ruo 1890. N'oge ahụ, na 1888, ọ bụ otu n'ime nnukwu ndị gara United Kingdom na France.

In 1890 she was married to professor Herbert Edgar Cobb a member of the

Faculty at the Maine Wesleyan semi seminary and a graduate of the wesleyan university st middle town Connecticut. In the same year her husband was Cal led to a position on the Faculty of the Colorado state university. At this university Mrs Cobb was a teacher of drawing from 1890 to 1892.In the latter year she and her husband removed to Chicago Illinois where her husband was employed for a time in the extension department

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Cobb na-arụ ọrụ ebere na ọmụmụ nke sayensị mmekọrịta mmadụ na ibe ya kemgbe 1892. [1] Mmasị akwụkwọ siri ike na ọmịiko maka ọrụ ebere na ọrụ ndị Kraịst dugara ya n'ọtụtụ ụdị ọrụ ndị ọzọ. E tinyere ọtụtụ uri ya, akụkọ ndị a kọrọ n'amaokwu, nsụgharị sitere na German, akwụkwọ ozi njem, na isiokwu gbasara nka n'akwụkwọ ndị a ma ama. [1] Cobb bụ onye kwenyere na ọrụ dị n'otu, na n'ọtụtụ obodo ndị ọ nọ na ya, onye ozi ala ọzọ, njide onwe onye, nka, akwụkwọ na sayensị, a matara ya dị ka onye nhazi na onye ndu. Geology, microscopy na foto kwuru na ọ bụ akụkụ nke nlebara anya ya, ọ nwekwara nchịkọta na-adọrọ mmasị nke ihe ndị ọ chọtara, slides nke onwe ya na foto nke ya. Ọ na-enwe obi ụtọ na egwu ma nwee olu contralto.

Cobb nwụrụ na Jenụwarị 24, 1917, site na apoplexy na Frances Willard Hospital na Chicago, Illinois, mgbe ọ rịasịrị ọrịa dị mkpirikpi, [1] ma lie ya na Union Cemetery, Adams Center, New York.[1]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Cobb, Sarah Maxson. www.findagrave.com. Retrieved on March 2, 2017.

Onye e nyere ya[dezie | dezie ebe o si]

  • This article incorporates text from this source, which is in the public domain: Syracuse University's Alumni Record and General Catalogue of Syracuse University (1899)
  • This article incorporates text from this source, which is in the public domain: G. B. Utter's The Sabbath Recorder (1917)
  • This article incorporates text from this source, which is in the public domain: F. E. Willard & M. A. R. Livermore's American Women: Fifteen Hundred Biographies with Over 1,400 Portraits : a Comprehensive Encyclopedia of the Lives and Achievements of American Women During the Nineteenth Century (1897)

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]