Seth Sunday Ajayi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Seth Sunday Ajayi
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Aha enyereSeth Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya16 Mee 1944 Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic Dezie

Seth Sunday Ajayi (amụrụ na 16th May, 1943) bụ onye sayensị Naijiria, ọkà mmụta sayensị na onye Prọfesọ mbụ nke Africa nke Wildlife Ecology.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ajayi na 16 Mee 1944 na Mopa, Kogi Steeti.   Ọ gara Sudan Interior Mission Day School, Mopa na Titcombe College, Egbe, ma na Kogi State. O jiri agụmakwụkwọ gọọmentị Northern Nigeria mee ihe na asambodo ụlọ akwụkwọ dị elu na Mahadum wee nweta B.Sc. Ọ gụrụ akwụkwọ na zoology n'afọ 1968.   Ọ maliteghachiri ọmụmụ ihe gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Edinburgh, Scotland, ebe ọ nwetara M.Sc. Degree na Wildlife Management site na iji United Nations Food and Agriculture Organization Fellowship na 1970.   Ọ gụsịrị akwụkwọ na College of African Wildlife Management, Mweka, Tanzania, tupu ọ gụchaa nzere Master of Science na Wildlife and Range Management na 1971.   [citation needed] Ọrụ agụmakwụkwọ Ajayi kpuchiri ya site na Ph.D. dissertation ya dị elu na njikwa anụ ọhịa ma mechaa ya na Mahadum Ibadan na 1974. [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ajayi sonyeere Mahadum nke Ibadan dị ka onye enyemaka ọzụzụ Fellow na Wildlife and Range Management na Ngalaba Ọhịa na 1968. Ọ gbagoro n'ọkwa agụmakwụkwọ mgbe ọ nwesịrị ọzụzụ doctoral na 1980, Ajayi ghọrọ Prọfesọ Africa Mbụ nke Nchekwa Anụ Ọhịa na Mahadum Ibadan. [2] mepụtara Ngalaba Na-ahụ Maka Anụ Ọhịa na Azụmaahịa na mmemme nzere dị iche iche na Wildlife and Fisheries Management wee bụrụ Onye isi ọsụ ụzọ, Ngalaba Na'ahụ Maka Anụrụ Ọhịa Na Azụmaịa, Mahadum Ibadan, 1981-88. Ọ bụkwa Pioneer Dean, College of Environmental Resources Management, University of Agriculture, Abeokuta.

Ajayi bụ onye ndú otu ndị ọkachamara, nke mepụtara atụmatụ ọrụ maka nchekwa nke ihe onwunwe na-agbanwe agbanwe na Naịjirịa. Ọ bụkwa onye ndú oru ngo na National Science and Technology Development Agency nke oru ngo nyocha na ọmụmụ ihe na-emetụta domestication na nchịkwa nke ụdị anụ ọhịa na mkpa ha dị na mmepụta nri na ahụike ọha. Ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii Mgbasa Ozi nke Kọmiti Nchekwa Anụ Ọhịa nke Mba na Onye isi oche nke kọmitii nke Ndị ọkachamara Anụ Ọdịda Na Mmepe nke Ogige Ntụrụndụ Lake Kainji.

Nnyocha[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ya mesiri ike mkpa ọ dị iwebata ndị bi n'ime ime obodo n'ime usoro iwu mmepe site na itinye ha n'ime ụlọ ọrụ na usoro nchịkwa anụ ọhịa, ka ha wee nwee ike inweta mmetụta nke onye nwe ya ma si otú a zụlite mmasị n'ozuzu na nchekwa anụ ọhịa na Nkwado gburugburu ebe obibi.

Akwụkwọ FAO[dezie | dezie ebe o si]

Ajayi bụ onye ndụmọdụ maka Food and Agriculture Organization (FAO) ruo ihe karịrị afọ iri atọ.

  • Ojiji nke anụ ọhịa na West Africa. Misc/79/26, Food and Agriculture Organization, Rome, 79 pp.
  • Nri na ngwaahịa anụmanụ sitere n'oké ọhịa: ojiji nke anụ ọhịa na ngwaahịa ndị ọzọ na West Africa. FAO Commission Consultancy Report, FAO, Rome.
  • Ihe ndekọ nke nzukọ ọmụmụ ihe ọzụzụ mkpanaka SADCC na njikwa anụ ọhịa nke metụtara ntinye aka ndị mmadụ - Botswana, Zambia na Zimbabwe, 4-26 June. Akwụkwọ Ọhịa Nọmba 1, FO:/TCP/RAF/8962. Rome, FAO
  • Mmekọrịta obodo dị n'ime ime obodo na njikwa anụ ọhịa na ojiji na Botswana, Zambia na Zimbabwe (nchịkọta akwụkwọ seminarị). Field Document No. 2, FO:TCP/RAF/8962. Rome, FAO

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • [3] June 1994, Ajayi natara onyinye "Global 500 Roll of Honor" nke United Nations Environmental Programme (UNEP) maka ihe ịga nke ọma na nchekwa gburugburu ebe obibi.
  • [4]'afọ 2013, Onye isi ala Goodluck Jonathan nyere Ajayi National Order of Merit . [1]

Mmekọrịta na ndị otu ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

  • Fellow of the Zoological Society of London. (F.Z.S.)
  • Fellow of the Royal Zoological Society of Scotland" (F.R.Z.S.S.)
  • Fellow of the Linnean Society of London (F.L.S)
  • Member of the Institute of Biology London. (C.Biol M.I.Biol)

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

mụrụ Ajayi na 16 Mee 1944 na Mopa, Kogi Steeti.   Ọ gara Sudan Interior Mission Day School, Mopa na Titcombe College, Egbe, ma na Kogi State. O jiri agụmakwụkwọ gọọmentị Northern Nigeria mee ihe na asambodo ụlọ akwụkwọ dị elu na Mahadum wee nweta B.Sc. Ọ gụrụ akwụkwọ na zoology n'afọ 1968.   Ọ maliteghachiri ọmụmụ ihe gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Edinburgh, Scotland, ebe ọ nwetara M.Sc. Degree na Wildlife Management site na iji United Nations Food and Agriculture Organization Fellowship na 1970.   Ọ gụsịrị akwụkwọ na College of African Wildlife Management, Mweka, Tanzania, tupu ọ gụchaa nzere Master of Science na Wildlife and Range Management na 1971.   [citation needed] Ọrụ agụmakwụkwọ Ajayi kpuchiri ya site na Ph.D. dissertation ya dị elu na njikwa anụ ọhịa ma mechaa ya na Mahadum Ibadan na 1974. [5]

https://www.elsevier.com/books/wildlife-conservation-in-africa/ajayi/978-0-12-816962-9

  1. Oji Onoko, "SETH AJAYI- How faith drives Merit Award winner", The Nation, 22 December 2013.
  2. "History", Faculty of Agriculture & Forestry, University of Ibadan.
  3. "Professor Seth Sunday Ajayi", Global 500 Environmental Forum.
  4. Award. Prof. Seth Sunday Ajayi (NNOM) (en). The Presidency. Nigerian National Merit Award. Archived from the original on 2016-11-05. Retrieved on 2017-01-26.
  5. Oji Onoko, "SETH AJAYI- How faith drives Merit Award winner", The Nation, 22 December 2013.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]