Sfenj

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sfenj
baked good
obere ụdị nkedoughnut Dezie
Sfenj

  Sfenj (site n'okwu Arabic: السفنج, : Safanj, nke pụtara sponge) bụ donut Maghrebi: mgbasa dị mfe, spongy nke ntụ ọka e siri na mmanụ. A na-eri Sfenj n'ụzọ dị mfe, na-agbanye shuga, ma ọ bụ na-etinye mmanụ aṅụ. Ọ bụ nri a ma ama na Maghreb ma na-eme ya ma na-ere ya n'isi ụtụtụ maka nri ụtụtụ ma ọ bụ n'ehihie na-esonyere kọfị Maghrebi mint tea.[1] A na-eji okwu sfenj eme ihe na Algeria na akụkụ ndị ọzọ nke Maghreb. A na-akpọ ya bambalouni na Tunisia, na sfinz na Libya.[2][3] Na Morocco, a na-eji okwu "sfenj" eme ihe, a na'otu oge a na-akpọkwa ya "Moroccan doughnuts" n'akwụkwọ.[4][5][6] A na-akpọkwa ya Khfaf ma ọ bụ ftayr na Algeria, a na-akpọkarịkwa ya "Algeria doughnut".[7][8][9][10]

N'èzí Maghreb, ndị Juu Moroccan na ndị Sephardim ndị ọzọ na Israel na ebe ndị ọzọ maka Hanukkah na-eri sfenj.[11] A na-eri Sfenj na donuts ndị ọzọ maka Hanukkah n'ihi na a na-esi ha n'ime mmanụ, na-echeta ọrụ ebube Hanukkah ebe mmanụ nke kwesiri igbanwe oriọna n'ụlọ nsọ dị na Jerusalem maka naanị otu ụbọchị were asatọ. Ọ bụ ezie na enwere ike ime sfenj n'ụlọ, dịka ọ na-adịkarị na Israel, ndị obodo Morocco na-ahọrọ ịzụta ya n'aka ndị na-ere ahịa n'okporo ámá ma ọ bụ ebe a na-eme achịcha, ebe a na'ozuzu ha na osisi nkwụ.[12]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Sfenj malitere na Al-Andalus (Moorish Spain). Dị ka akụkọ mgbe ochie si kwuo, e mepụtara sfenj n'amaghị ama, mgbe onye na-eme achịcha tụbara bọl ntụ ọka n'ime ite mmanụ ọkụ na mberede.[13] Sfenj bụ akụkụ dị mkpa nke ọdịbendị Andalusi, nke ọrụ ya kacha mma chịkọta site n'amaokwu sitere n'aka onye na-ede uri n'oge a: "Ndị na-eme achịcha sfenj bara uru dịka ndị eze" ("سفاجين تحسب مهملوكا").[14]

Ọ bụghị ihe doro anya etu sfenj si gbasaa na Maghreb, ọ bụ ezie na a na-ekwu na ọ bụ nke a maara nke ọma na Dynasty Marinid, nke chịrị Morocco site na afo 1270 ruo na 1465. Ọ gbasara na mba France n'oge narị afọ nke iri na atọ, ebe ọ kpaliri beignets.[14] A na-eji shuga eme ka Sfenj na-atọ ụtọ malite na narị afọ nke iri na asatọ, ọ bụ ezie na a na-akụ okpete n'ọtụtụ ebe n'ụwa ndị Arab kemgbe narị afọ nke asatọ. Tupu nke ahụ, a na-etinye mmanụ aṅụ ma ọ bụ syrup na-atọ ụtọ, ma ọ bụ na-enye ha naanị.[14]

Ọ bụ ezie na sfenj sitere na Al-Andalus, ọtụtụ ndị na-eme achịcha na ndị na-ere sfenj na Maghreb bụ ndị Amazigh (Berber). A na-eche na ndị Amazigh na-akwagharị akwagharị agbasawo sfenj na Maghreb niile site n'enyemaka nke ndị ahịa na-agafe mpaghara ahụ.[14]

Ndị na-eme achịcha sfenj rara onwe ha nye, nke a na-akpọ sufnāj (سفناج), pụtara n'oge na-adịghị anya na Maghreb dum, na-agba akaebe na ihe oriri ahụ na-ewu ewu. Sufnājeen (n'ọtụtụ nke sufnāj) ghọrọ ndị dị mkpa na ndụ ọha na eze nke mpaghara Maghrebi, ka ha na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ezinụlọ ọ bụla nọ n'obodo ha na-emekọrịta ihe kwa ụtụtụ, ma na-arụ ọrụ dị ka sufnāj ka a na-ewere dị ka ọrụ a na-akwanyere ùgwù. N'ebe a na-eme achịcha sfenj ọdịnala, sufnāj (na nnukwu ihe ha na-eme ka ọ dị gburugburu) na-anọdụ n'elu ikpo okwu dị elu, nke e welitere ntakịrị karịa ebe ndị ọzọ a na-emepụta achịcha, nke e buliri ihe karịrị otu mita n'ala. Ndị ahịa gbara ikpo okwu a gburugburu ma gbalịa ịdọrọ uche sufnāj iji tinye iwu ha site n'iweli aka ha n'ebe ọ nọ ma tie mkpu.[13][14]

Sufnājeen ọdịnala na-apụ n'anya ngwa ngwa na Maghreb nke oge a, n'ihi ịrị elu nke ụlọ ọrụ na-eme achịcha na mmụba nke usoro nri sfenj na blogosphere Ịntanetị.[13]

Sfinz na Libya[dezie | dezie ebe o si]

Sfinz nke Libya

Na Libya, a na-eri Sfinz na-agbanye shuga ma ọ bụ na-agbakọta ya na mmanụ aṅụ ma ọ bụ molasses. Enwere ike iri ya maka nri ụtụtụ Fraịdee ma ọ bụ na tii ehihie.[15] Ọ bụ ezie na a na-eri ya n'afọ niile, ọ na-ewu ewu karịsịa n'oge ọnwa oyi na gburugburu Ramadan na Eid al-Fitr.[16][17] Ọ bụ nsụgharị na mbaLibya nke sfenj doughnuts nke na-ewu ewu na mba ndị ọzọ nke Maghreb.[18][3]

A pụrụ iji àkwá e siri esi n'etiti kwadobe Sfinz.[17] Àkwá ahụ nwere ike ịbụ nke na-agba agba ma ọ bụ nke siri ike, a na-ejikarị cheese emechi ya.[3][16]

Sfenj na Israel[dezie | dezie ebe o si]

Sfenj a na-eme n'ụlọ e ji mmanụ aṅụ kpuchie

Sfenj (Hibru: סְפינְג', : ) banyere n'omenala Israel tupu 1948, dịka ndị Juu Maghrebi wetara ya mgbe ha kwagara Palestine Mandatory.[19] Sfenj ghọrọ ihe a ma ama n'oge na-adịghị anya maka Hanukkah, ebe ọ dị mfe ịkwadebe n'ụlọ. Otú ọ dị, ịdị mfe nke nkwadebe nke sfenj nyere aka n'ịghọgbu ya na Israel mgbe Histadrut, otu ndị ọrụ mba Israel, gbara mbọ ime ka sufganiyah jupụtara na jelly bụrụ nri ọdịnala nke Hanukkah, n'oge ngwụcha afọ 1920. Ọ bụ naanị ndị ọkachamara na-eme achịcha nwere ike ime sufganiyot nke ọma, na Histadrut chọrọ ka sufganiyot dochie latkes eme n'ụlọ iji nweta ọrụ maka ndị na-eme bred ndị Juu.[20] Mgbalị ha gara nke ọma: ka ọ na-erule afọ 2016, nde ndị Juu 7 nke Israel na-eri nde sufganiyot 20 kwa afọ.[21] Ọtụtụ ndị Juu Israel na-akọ na ha na-eri sufganiyot maka Hanukkah karịa ibu ọnụ maka Yom Kippur.[22]

Ụdị dị iche iche[dezie | dezie ebe o si]

Na mgbakwunye na sfenj nkịtị, enwere ụdị sfenj abụọ pụrụ iche, na-agụnyeghị ihe dị iche iche (mmanụ aṅụ, syrup, na shuga) sfenj nwere ike ịnwe:[13]

  • Sfenj matifiyya (السفنج المطفية), sfenj nke a na-egbutu ma sie ya nke ugboro abụọ
  • Sfenj matifiyya bil-baydh (السفنجة المطفية بالبيض), sfenj mati fiyya na àkwá agbakwunyere tupu ọ na-eme ka ọ dị ọhụrụ

N'asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

A na-egosipụta mkpa Sfenj dị na omenala Moroccan n'ọtụtụ okwu na mba Moroccan Arabic, gụnyere:[14]

  • "Nye onye ọ bụla sfenj ma ọ ga-ekwu na ọ dị njọ" (صاب سفنجة__ilo____ilo____ilo__), nke pụtara "anala ekpe akwụkwọ ikpe site na mkpuchi ya" ma ọ bụ "anala ata aka na-enye gị nri".
  • "Dị ka a ga-asị na ị na-eji sfenj akụ nkịta" (بحال يلا__wol____wol____wol__ كلب باسفنجة), nke pụtara mgbalị efu ma ọ bụ nke Sisyphean, ọkachasị omume nke ịbọ ọbọ na-enweghị isi (n'ihi na ọ bụrụ na mmadụ ejiri sfenj kụọ nkịta, nkịta ahụ ga-eri ma nwee mmasị na ya).
  • "Ịchọrọ mmanụ site na sufnāj" (طلب الزيت من سفناج), nke pụtara "iwere site na ndị nọ ná mkpa" (n'ihi na sufnajá sfenj na-eme nnukwu mmanụ nri).

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

 

  • Nri ndị Morocco
  • Nri ndị Arab
  • Buñuelo, nke Latin America yiri ya
  • Frittelle, nke Italian yiri ya
  • Ndepụta nke ụdị donut
  • Ndepụta nri Moroccan
  • Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
  • Sfinz
  • Sufganiyah
  • Zalabiyeh

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Sfenj (ar). tabkh maghribi (2012). Archived from the original on 20 May 2018. Retrieved on 31 May 2018.
  2. Recette de Bambalouni - Sfenj (fr). Chahia Tayba (2011). Archived from the original on 20 June 2018. Retrieved on 1 June 2018.
  3. 3.0 3.1 3.2 Hamza (9 April 2015). SFINZ / SFENJ. Halal Home Cooking. Retrieved on 7 August 2018.
  4. Ahmed Chouari (27 July 2021). "Memories of Jewish-Muslim Co-existence in the new Mellaḥ of Meknes and Jewish Heritage Conservation in Post-Colonial Morocco", in Joseph Chetrit: Jews and Muslims in Morocco, Their Intersecting Worlds. Lexington Books. ISBN 9781793624932. 
  5. Gordon Rock (30 April 2020). A King's Feast: 40 Aromatic and Exotic Moroccan Recipes - The Best Cookbook to Celebrate Moroccan Independence Day. 
  6. Copeland Marks (1994). The Great Book of Couscous: Classic Cuisines of Morocco, Algeria, and Tunisia. the University of Virginia. ISBN 9781556114205. 
  7. Nas E. Boutammina (2022). Le numide, langue populaire de la Berbérie. BoD - Books on Demand, 77. ISBN 978-2-322-41710-0. 
  8. Scheherazade (24 November 2014). Sfenj à la farine (fr). Joyaux Sherazade. Retrieved on 1 June 2018.
  9. Sfenj – Algerian doughnuts. Miam Miam & Yum (3 Jun 2016). Archived from the original on 22 May 2022. Retrieved on 8 Apr 2022.
  10. Stephanou (17 Feb 2021). Sfenj (Doughnut): the Sweet Sensation of Algeria's Cross-Cultural Cuisine. pan-African. Retrieved on 8 Apr 2022.
  11. Goren (11 October 2016). Traditional Jewish Baking: Retro Recipes Your Grandma Would Make... If She Had a Mixer. Page Street Publishing, 176–178. ISBN 9781624142758. 
  12. Koenig. "A Moroccan Hanukkah Feast", The Tablet, 12 December 2014. Retrieved on 31 May 2018.
  13. 13.0 13.1 13.2 13.3 Template error: argument title is required.
  14. 14.0 14.1 14.2 14.3 14.4 14.5 Template error: argument title is required.
  15. Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified. Libyan food (17 December 2010). Retrieved on 7 August 2018.
  16. 16.0 16.1 Alharathy. "Libyan Cuisine: Sfinz", Libyan Observer, 26 August 2017. Retrieved on 7 August 2018.
  17. 17.0 17.1 Template error: argument title is required.
  18. Also known as khfaf in Algeria and yo-yos in Tunisia
  19. Kaufman (21 February 2018). Never Underestimate The Doughnut Lobby. Roads & Kingdoms. Retrieved on 31 May 2018.
  20. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Hole
  21. Solomonov (1 December 2016). Why Sfenj Couldn't Be the Official Dessert of Hanukkah. Food52. Retrieved on 31 May 2018.
  22. Nachshoni. "Poll: 73% of Israelis fast on Yom Kippur", YNet, 13 September 2013. Retrieved on 31 May 2018.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkọta Sfinz/sfenj