Sheba Tavarwisa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sheba Tavarwisa
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịZimbabwe Dezie
Aha enyereSheba Dezie
aha ezinụlọ yaTavarwisa Dezie
Ọrụ ọ na-arụrevolutionary, school teacher Dezie

Sheba Tavarwisa (amụrụ n'ụbọchị mbụ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1946) bụ onye agha si Zimbabwe. Ọ bụ otu n'ime ndị isi nwanyị mbụ nke ngalaba agha nke Zimbabwe African National Union (ZANLA), nke butere ụzọ mgbanwe nke mba ahụ megide ọchịchị ndị ọchịchị.[1][2]

Mgbanwe[dezie | dezie ebe o si]

Tavarwisa rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi ụlọ akwụkwọ praịmarị ruo mgbe ọ hapụrụ iji sonye na Zimbabwe African National Liberation Army (ZANLA) iji lụọ ọgụ maka nnwere onwe mba ahụ. Ọ bụ otu n'ime ndị isi mbụ na ndị isi nwanyị mbụ nke òtù ahụ.[2] Ọrụ mbụ ya bụ ịburu ma nye ngwá agha site na Zambia gaa Mozambique n'ihu agha na Zimbabwe (nke bụbu Rhodesia). Ọ bụkwa ya na-ahụ maka ịgbasa òtù ahụ. Ọ kwadoro karịsịa n'etiti ndị ọrụ ugbo iji nweta nkwado ha.[3] Tavarwisa mekwara ka o doo anya na a naghị emenye ụmụ nwanyị nọ n'ogige ahụ nsogbu mmekọahụ ma ọ bụ na-erigbu ha.[1]

Tavarwisa zụrụ ndị otu, rụọ ọrụ ma duzie nnupụisi dị ka ọchịagha ka ọ na-elekọta ụmụ ya.[4]

N'afọ 1978, Tavarwisa ghọrọ osote odeakwụkwọ ZANU maka agụmakwụkwọ.[5] Ọ rịgoro n'ọkwá ma ghọọ onye otu ZANU kachasị elu na-eme mkpebi, iwu dị elu.[1][5] O sonyere na atụmatụ atụmatụ ma bụrụ naanị nwanyị n'etiti ndị ọzọ 27. Ewezuga ịbụ onye otu ngalaba ụmụ nwanyị nke ZANU, a họpụtara ya ka ọ nọrọ na kọmitii etiti nke nzukọ ahụ.[2]

Onye nkuzi na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Fay Chung, onye bụkwa onye otu ZANU, kwuru banyere Tavarwasa na:[6][7]  

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Tavarwisa nwụrụ na 3 Junn, na afọ 1994.

E liri ya n'obodo ya dị na Gutu. A nabataghị ya dị ka dike, nke mere ka onye ọrụ mpaghara ZANU-PF bụ Mapiye Wekwete jụọ osote onye isi ala Simon Muzenda ajụjụ banyere ụkpụrụ maka ịnakwere ndị agha agha.[8][9]

Ọtụtụ ndị ọrụ ibe nwoke mechara sonye n'ọgụ ahụ na ọbụna ndị ndị ndị agha nwanyị mbụ zụrụ dịka Tavarwisa nyere ọnọdụ dike ma lie ha na National Heroes Acre.[8]

Ebenside[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 "Here are the Unsung Female Heroes Of Africa's Liberation Everyone Should Know", Women Africa, Jetheights Media, 11 September 2019. Retrieved on 3 October 2020. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Unsung" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 Munyaradzi (12 December 2015). Colonial Heritage, Memory and Sustainability in Africa: Challenges, Opportunities and Prospects (in en). Langaa RPCIG. ISBN 978-9956-763-72-6. Retrieved on 3 October 2020.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Colonial heritage Book" defined multiple times with different content
  3. Chung (2006). Re-living the Second Chimurenga: Memories from the Liberation Struggle in Zimbabwe (in en). African Books Collective. ISBN 978-1-77922-046-2. 
  4. (March 2014) "Female Combatants and Shifting Gender Perceptions during Zimbabwe's Liberation War, 1966-79". International Journal of Gender and Women's Studies 2. Retrieved on 3 October 2020. 
  5. 5.0 5.1 Nhongo-Simbanegavi. For Better Or Worse? Women And ZANLA In Zimbabwe's Liberation Struggle. ACCORD. Retrieved on 3 October 2020.
  6. Dr. Fay King Chung. Forum for African Women Educationalists: FAWE. African Women Educationalists. Retrieved on 3 October 2020.
  7. Tafadzwa Ngoshi (September 2013). "Masculinities and Femininities in Zimbabwean Autobiographies of Political Struggle: The Case of Edgar Tekere and Fay Chung". Journal of Literary Studies 29 (3): 119–139. DOI:10.1080/02564718.2013.810871. Retrieved on 3 October 2020. 
  8. 8.0 8.1 Matikinye. "What credentials does a hero need?", The Zimbabwe Independent, 11 October 2007. Retrieved on 3 October 2020. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "The Independent" defined multiple times with different content
  9. Makura. "Zanu PF not consistent on hero status", Nehanda Radio, Neharanda Radio, 22 June 2014. Retrieved on 3 October 2020.