Simeon Chituru Achinewhu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Simeon Chituru Achinewhu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya15 Ọgọọst 1946 Dezie
Ọrụ ọ na-arụresearcher Dezie

Simeon Chituru Achinewhu (amụrụ n'abalị iri na ise n'ọnwa Ọgọstụ, n'afọ 1946) [1][2] bụ onye Naijiria na-ahụ maka nri na nri na-edozi ahụ, ọkà mmụta na onye nchịkwa mahadum bụ onye jere ozi dị ka onye isi oche nke Ogbakor Ikwerre Socio-cultural Organisation Worldwide.[3] Ọ bụ osote onye isi nke River State University (nke bụbu Rivers State University of Science and Technology), site na Ọktoba 2000 ruo Mee 2007. N'afọ 2005, a kpọrọ ya osote onye isi ụlọ ọrụ na-eme nnyocha na usoro mahadum Naijiria.

Mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na 15 Ọgọstụ 1946 na Ikwerre Local Government Area, Rivers State, Nigeria, Achinewhu gụrụ akwụkwọ praịmarị n'obodo ya bụ Aluu. Ọ gụsịrị akwụkwọ na County Grammar School, Ikwerre/Etche na 1963 na Grade One. O mechara gaa Government Secondary School, Owerri wee nweta asambodo ụlọ akwụkwọ dị elu na physics, chemistry, na zoology na 1965. N'afọ 1970, Achinewhu gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ibadan, B.Sc. nsọpụrụ klas nke abụọ, M.Sc. [1] 1972 na Ph.D. 1975 na sayensị nri na teknụzụ site na Mahadum Reading, UK.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Malite dị ka onye nkuzi na Mahadum Rivers State na kemịkalụ nri / biochemistry, teknụzụ usoro nri, nchekwa na fermentation, toxicology na nri na-edozi ahụ na 1975, ọ nọgidere n'ebe ahụ ruo taa. [2] bụkwa onye nchọpụta na Mahadum Rivers State, Port Harcourt (nke bụbu Mahadum Sayensị na Teknụzụ Rivers State) na nyocha na-elekwasị anya na ihe mejupụtara na nyocha dị mma nke nri Naijiria.

Ka ọ na-erule 2021, Achinewhu na-eje ozi dị ka prọfesọ emeritus na Mahadum Rivers State.

Tupu a họpụta ya ka ọ bụrụ osote onye isi nke Mahadum Rivers State 2000, Achinewhu nwere ọkwa ndị a:

  • Dean, Post Graduate School (1998-2000)
  • Onye isi nke Ngalaba Sayensị na Teknụzụ Nri (November 1995 - June 1998)
  • Dean, Faculty of Agriculture (1989-1994)
  • Onye nduzi, Rivers Institute of Agricultural Research & Training (RIART), Rivers State University (1986-1989) [1]

Onyinye na nleta[dezie | dezie ebe o si]

N'oge nyocha ya na mbọ agụmakwụkwọ ya, Achinewhu eletawo ọtụtụ mahadum ma nata ọtụtụ onyinye mba ụwa yana mpaghara.

Ihe nrite agụmakwụkwọ mba ụwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye nkuzi Fulbright Fellowship (1985), ebe ọ bụ onye Fulbright na-eleta.
  • Onye otu post-doctorate Association of Commonwealth Universities (1984-1985), ebe ọ bụ onye na-eleta Commonwealth fellow

Nleta agụmakwụkwọ mba ụwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Nleta post doctorate na onye ọkà mmụta Fulbright fellowship University of Massachusetts (September - December 1985)
  • Nleta post doctorate na Association of Commonwealth Universities Fellowship University of Leeds, UK (Ọktoba 1984 - Julaị 1985)
  • Nleta post-doctorate fellow na Mahadum nke Reading, UK (1980)

N'afọ 2010, a họpụtara ya ma rụọ ọrụ dị ka ọkachamara na Europe-Africa Quality Connect: Ọrụ mmekorita na mahadum ise nke Afrịka n'etiti European Universities Association (EUA) na Association of African Universities (AAU), nke European Commission kwadoro.

Onyinye agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Achinewhu enyochaala ihe karịrị iri ise a zụlitere n'ụlọ, nke gụnyere mkpụrụ, mkpụrụ osisi, tubers, ihe na-esi ísì ụtọ, na ahịhịa. Ihe oriri ndị a bụ ebe a na-enyocha ma na-enyochaa maka ihe ndị na-edozi ahụ na ogo nke protein. [4][5] na-eji nkọwa nke nchọpụta ya na ndị ọzọ mee ihe na nchịkọta nke tebụl nri Naịjirịa.

Ọ gbanwere nhazi na mmepụta kọfị site na mkpụrụ kọfị a zụlitere na Bayelsa State, Nigeria.

O mere nnyocha na nhazi cassava, nke chọpụtara mmelite nke ụdị cassava nwere uru nri dị elu n'ihe gbasara mmepụta ngwaahịa na ihe ndị ọzọ na-emepụta kemịkal. [6] chọpụtara ụdị ọhụrụ nwere nnukwu mkpụrụ osisi starch ma ya mere nwee ike mbupụ ya.

O mepụtara ihe mgbakwunye nri ụmụaka (ịkwụsị) na-eji ngwakọta nke ihe oriri ahịhịa na-agba ụka. [7] na-eji nke a enye ụmụaka na-enweghị nri na-edozi ahụ, n'oge mmemme ndụ ka mma maka ụmụ nwanyị ime obodo.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

[1] lụrụ Eunice Achinewha (onye a mụrụ Eunice Nyema Otto) na 1972 ma ha nwere ụmụ anọ.

Ọ bụ onye ụkọchukwu nke Church of Nigeria Anglican Communion. Ọ bụ okpueze nke udo, ikpe ziri ezi nke udo, na onye isi oche nke Peace Builders Association (Council of Ambassadors for Peace and Unification)

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Admin (2016-07-27). Achinewhu, Prof. Simeon Chituru (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2021-06-05. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Achinewhu. Directory of Full Professors in the Nigerian University System, 2017. National Universities Commission. Retrieved on 2021-06-21. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  3. Wike gets second term endorsement (en-US). Vanguard News (2017-12-07). Retrieved on 2021-06-21.
  4. Achinewhu (1995-12-01). "Chemical composition of indigenous wild herbs, spices, fruits, nuts and leafy vegetables used as food". Plant Foods for Human Nutrition 48 (4): 341–348. DOI:10.1007/BF01088493. ISSN 1573-9104. PMID 8882372. 
  5. Search results | FAO | Food and Agriculture Organization of the United Nations. www.fao.org. Retrieved on 2021-06-05.
  6. Achinewhu (1998-06-01). "Physicochemical properties and garification (gari yield) of selected cassava cultivars in Rivers State, Nigeria". Plant Foods for Human Nutrition 52 (2): 133–140. DOI:10.1023/A:1008029101710. ISSN 1573-9104. PMID 9839812. 
  7. Bola (1995). "Better life for Rural Women Programme: An Agenda for Positive Change?". Africa Development / Afrique et Développement 20 (4): 69–84. ISSN 0850-3907.