Jump to content

Sindika Dokolo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sindika Dokolo

[1]Sindika Dokolo (16 Maachị 1972 - 29 Ọktoba 2020) bụ onye ọchụnta ego na onye nchịkọta nka, amụ Isabel dos Santos 2002, ada José Eduardo dos Santos, onye isi ala Angola mgbe ahụ.  Dị ka ọnwa Jenụwarị 2020, a na-egosi ya na nri ya maka nrụrụ aka buru ibu.  Dokolo nwere otu n'ime ihe kacha mkpa n' ihi nka n'Africa nke ihe mkpesa 3,000.  [1] Ọ nwụrụ na 29 Ọktoba 2020, na ihe ike mmiri mmiri n'efu na nso Umm al-Hatab Island na Dubai, UAE, mgbe ọ dị afọ 48 [2] [3]

Ezinụlọ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

[4] A gida Sindika Dokolo na Kinshasa, isi obodo Zaire (ugbu a Democratic Republic of the Congo) na 1972 nye Augustin Dokolo, onye ọchụnta ego, onye nwe ụlọ akụ, nde mmadụ, na onye na-anakọta nkà nke Africa, [1] na  ozi ya Danish bụ Hanne Kruse.  [2] A sokore Dokolo na Belgium na France wee gụchaa na Lycée Saint-Louis-de-Gonzague na Paris.  Ọ Eze akụ na nyere, azụmahịa na aha mba ofesi na Mahadum Pierre na Marie Curie wee abịara Congo na 1995 isonye na nchekwa nna ya.

Arụmọrụ azụmahịa na nrụrụ aka[dezie | dezie ebe o si]

[4]Na 1995, Dokolo la n'iche na Zaire isonye na nnukwu ihe azụmahịa nke nna ya - na mkpokọta 17 ụlọ ọrụ ( , ụ , ụ , eji pò azụ , mbupụ, ezigbo ala, onye na-ekesa ngwa, mbufe ngwa, ibipụta akwụkwọ, ezigbo ala, onye na-ekesa ngwa, mbufe ngwa, ibipụta akwụkwọ.  , ibe, ngwuputa ihe, na ire ere).  nke onye).  [1] [2] Na 1986, Gọọmenti Zaire n'okpuru Onye isi ala Mobutu Sese Seko akwụkwọla azụmahịa aha ndị a n'obodo.

Onye bi na Luanda 1999, Dokolo bụ onye ọchụnta ego na onye isi oche nke Sindika Dokolo Foundation.  [1] </link>[ njikọ anwụ ] Ọ bụ onye otu bọọdụ nke ụlọ ọrụ Angola Nova Cimangola.  [2] Dị ka nke 2013, ọ bụ onye otu bọọdụ Amorim Energia nke nwere otu ụzọ n'ụzọ atọ nke ụlọ ọrụ akụkụ Pọtugal Galp site na ụlọ ọrụ Esperanza Holding BV[5]

Dokolo ụfọdụ ego na ngalaba dị iche iche, diamond, fim, ezigbo ala na ụlọ ọrụ, na Angola, Portugal, Switzerland, United Kingdom na Mozambique .  Njụajụjụ ọnụ ya na Jeune Afrique, o kwuru na fim ya "ịwulite nnukwu nchọpụta ọnụ", kama ọ bụ inwe nhọrọ ịhụ "Angola na Democratic Republic of Congo dị ka ihe mmekọ" - "a Luanda- Kinshasa ".  axis nke nwere ike ike oke ibu na South Africa [6]

[7]N’ọnwa Jenụwarị 2020, akwụkwọ ewepụtara na-egosi na Dokolo emeela nde mmadụ site na ndị otu ụgwọ na-enyo ya na ụlọ ọrụ diamond steeti Angolan, Sodiam, onye stek na onye na-ere ihe mma Switzerland De Grisogono .

Nchịkọta nka nke Africa[dezie | dezie ebe o si]

Site na atụmatụ nna ya, Dokolo malitere mkpokọta nka mgbe ọ dị afọ iri na ise. N'ajụjụ ọnụ ya na netwọk telivishọn Angolan TPA, o kwuru na ndị mụrụ ya nwere mmasị na nkà ịmalite: nne ya kpọọrọ ya gaa na ụlọ ngosi ihe mgbe ochie niile dị na Europe na nna ya bụ onye nchịkọta nke nkà mmụta oge ochie nke Africa. [8]

Dokolo mechara mechara Sindika Dokolo Foundation [1] iji kwalite ọtụtụ mmemme nka na omenala n'ịgba na mba ofesi.  mgbaàmà ya bụ ike ebe ngwere maka oge a na nka ndị Africa ndị ọzọ na Luanda, yana የመንገድ na ihe omume ndị dị mkpa iji mkpa ndị na-ese ihe n'Africa na ụgbọ ụwa nke nka nka.  [2] Dokolo kwuru na njikọ ya na nka Ezinụlọ ihe a ga-amata dị ka onye na-achịkọta ihe, kama ọ bụ "iji gosi ndị na-ese ihe n'Africa n'ihu ụwa".  [3] Ntọala ahụ na-agbasọ ịgba nke ịgbazinye akwụkwọ ya n'efu na ụlọ ihe ngosi nka nke mba ọkụ ma onye na ụlọ nka na-egosi otu ihe ahụ na mba Africa. [9]

Dokolo ihe ngosi dị ka SD Observatorio (July 2006 - August 2006) na Valencia Institute of Modern Art, Trienal de Luanda (December 2006 - March 2007), ma ọ bụ Lelee List Luanda Pop (June 2007 - November 2007) na 52nd.  Venice Biennale.  Mgbe onye nchịkọta German Hans Bogatzke nwụrụ, onye kọrọ bụ Fernando Alvim-eme aro ka Sindika Dokolo nchịkọta mkpokọta 500 ahụ.  Edebere ahụ maka ọnụ ala dị ala n'ihi na echere di ya nwụrụ Hans Bogatzke, n'agbanyeghị na ọ pụta di ya n'anya achọ,ghị ọrụ ahụ ma nwee obi ụtọ na a ga-egosi ya n'Africa.  [1] Na 25 Januarị 2010, ọ haziri nnukwu ihe ngosi maka ngosi apụta 434 nke Luanda ihuenyo Luanda Suave e Frenética, ya na ọtụtụ ndị na-ese ihe na-aka uche n'ụzọ dị iche iche gbasara obodo "na-Maka misalin  ma nro". [10]

Na December 2013, Dokolo gara mmeghe nke VII Biennial nke São Tomé na Príncipe, ihe ngosi nka nke mba ụwa na mba ahụ, bụ ebe e sere ọrụ nkà nke Sindika Dokolo Foundation.  [1] N'ajụjụ ọnụ ya na akwụkwọ Portuguese Jornal de Negócios, ọ na-ekwu ihe nchịkọta ya, na-arụ ụka na "ọnụ ndị na-enye ozi nke ihe ngosi nke oge a nke Afrika bụ inye echiche ezi uche na isi isi.  nke kọntinent nke na-aga n'ihu mgbe niile," ndị agha ndị ga-, n'uche ya, rụpụta kọntinent Africa n'etiti.  [2] Na October 2014, Dokolo keere òkè na 1: 54 contemporary African art, nke e mere na London na nsonye nke ọtụtụ ndị a ma ama, egwu Lupita Nyong'o .  Ọtụtụ ndị na-ese ihe na ndị a ma ama, dị ka ihe na-agụ Alek Wek ma ọ bụ onye na-agụ songs Keziah Jones.  Afrika nke oge a.  N'ìka nke nsonye a, Sindika Dokolo gwara New African [3] gbasara ọrụ ya maka Angola yana ka "ihe nka nke oge a nke Afrika kwesịrị isi na-enye ndị Africa wee nwa ndụ ha [11]

Na Machị 2015, obodo Oporto nyere ya nrite nri maka ihe ngosi nka nke oge a Ịpụ m n'anya, ị hụghị m n'anya .  [1] [2] na-ekwu na o kwere ka obodo Oporto mbo otu n'ime ọrụ mkpa n'ime nkà nke oge a, na-enyere aka ike "àkwà mmiri okike" n'etiti obodo na ụwa.  [3] Ọ ọrụ sitere na mkpokọta ndị na-anakọta nka wee kpọkọta ndị nka iri ise (ọ bụghị ndị Africa niile).  [4] [5] Dị ka nke 2015 nke a bụ ihe ngosi mkpa ọ rụpụtara, nke a na-ewere dị ka nchịkọta ihe osise Africa kacha dị ugbu a. [12] [13]

N'afọ 2015, Dokolo mgbasa ozi zuru ụwa ọnụ iji manye ụlọ ihe mgbe ochie, ndị na-ere ihe nka na ụlọ ajị ka ha nkwado nka nke Africa.  "Ọrụ ndị na-adịbu n'ụzọ doro anya na ụlọ ihe mgbe ochie nke Africa kpara n'Africa kpamkpam."  [1] [2] A raara ya nye maka "ịweghachi ihe ndị e zuru ezu n'oge oge colonial ", ozi a rụzuru site n'ibu nke otu mba ụwa.  [3] [4] Na Jenụwarị 2016, ntọala ahụ wusiri ike ya na Portugal ike [5] site na iwepụta Oporto ka ọ nrụpụta n'isi ụlọ ọrụ Europe.  [6] N'ịbụ nke dị na ụlọ Casa Manoel de Oliveira, isi ụlọ ọrụ ọhụrụ ahụ ga-abụ ebe "ịkwalite echiche nka na iwusi ndị dị n'etiti Portugal na Angola, yana Europe na Africa, na-eme ememe nka.  dị ka ihe na-emekọ ọnụ maka ndị mmadụ na mba," kwuru.  Dokolo[14] [15]

Mgbasa ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Na 10 Ọgọst 2017 Dokolo ntọala ntọala Les Congolais Debout, nke isere onye isi ala DRC Joseph Kabila n' Series usoro abụọ ahụ e debere n'usoro iwu 2006 . [16]

Ndụ onwe na ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2002, Dokolo ngosi Isabel dos Santos, ada José Eduardo dos Santos, onye isi ala Angola mgbe ahụ.  [1] </link>[ka ọnwụ anwụ ] Dị ka nke 2020, a na-na-egosi na egosi ya maka ike akụ ha site n'ụzọ ọjọọ arụ, ebubo nke ha gọnarị.  [2] Na 29 Ọktoba 2020, afɔ gbara 48, nwere ike akụ kadị oyi na Angola, Portugal na Netherlands, Dokolo die n'ihe mmiri mmiri mmiri n' mmiri osimiri Dubai .  [3] Ọ bụ ebe na ha ebe aka n'esemokwu, ndị ikwu kwubiri na ọ dịghị onye omekome a na-enyo enyo na-akpata ọrịa ahụ mgbe ha lebachara anya n'akwụkwọ akwụkwọ ma gee ntĩ n'ihe ndị enyi onye ahụ.  ọnwụ kwuru [17]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. McDonalds (29 October 2020). Sindika Dokolo, husband of Africa's richest woman, Isabel Dos Santos is dead (en-GB). ABTC. Retrieved on 29 October 2020.
  2. Dubai: Foul play not suspected in dos Santos' husband death (en). www.aljazeera.com. Retrieved on 2021-05-29.
  3. Oscar Holland. Sindika Dokolo, Congolese businessman and art collector, has died aged 48 (en). CNN. Retrieved on 2021-05-29.
  4. 4.0 4.1 Biography – Augustin Dokolo, an African entrepreneur. The Dokolo Family. Archived from the original on 8 December 2017. Retrieved on 13 April 2016.
  5. Reducing the image of Angola to corruption is a dishonest manipulation. Briefing Angola (3 December 2013). Archived from the original on 15 February 2017. Retrieved on 8 April 2016.
  6. Pierre Boisselet (15 January 2017). Sindika Dokolo: "In DR Congo it is essential to protect and apply the Constitution" (French). Jeune Afrique. Retrieved on 16 January 2017.
  7. BBC Panorama team (20 January 2020). Isabel dos Santos: Africa's richest woman 'ripped off Angola'. BBC News. British Broadcasting Corporation. Retrieved on 20 January 2020.
  8. Ana Marcela (24 July 2013). Isabel dos Santos is "self-confidence, stability and ambition," says her husband (Portuguese). Dinheiro Vivo. Archived from the original on 23 April 2016. Retrieved on 8 April 2016.
  9. Luís Miguel Queirós and José Marmeleira (8 March 2015). In a continent like Africa, art is necessarily political (Portuguese). Público. Retrieved on 10 January 2017.
  10. Francisco Pedro (24 January 2010). Luanda Suave e Frenética of Sindika Dokolo Foundation (Portuguese). Jornal de Angola. Archived from the original on 8 July 2018. Retrieved on 10 January 2017.
  11. Sindika Dokolo Foundation highlighted in World's leading African Art Fair. Angola Monitor (13 October 2014). Archived from the original on 29 May 2016. Retrieved on 8 April 2016.
  12. EFE (4 March 2015). Porto will exhibit the greatest collection of contemporary African art (Spanish). El Confidential. Retrieved on 8 April 2016.
  13. Mariana Pereira (23 February 2015). Sindika Dokolo takes the largest collection of African art to Porto (Portuguese). Diário de Notícias. Retrieved on 8 April 2016.
  14. Celso Filipe (18 January 2016). Sindika Dokolo bought Manoel de Oliveira House (Portuguese). Jornal de Negócios. Retrieved on 8 April 2016.
  15. Sindika Dokolo bought Manoel de Oliveira House (Portuguese). Dinheiro Vivo (18 January 2016). Archived from the original on 20 January 2016. Retrieved on 8 April 2016.
  16. RDC : « Les Congolais debout », Sindika Dokolo lance un « mouvement citoyen » pour « l'alternance en 2017 » – Jeune Afrique.
  17. Dubai: Foul play not suspected in dos Santos' husband death.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]