Sol Picó

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sol Picó
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSpain Dezie
Aha enyereSol Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1967 Dezie
Ebe ọmụmụAlcoy Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaSpanish Dezie
Ọrụ ọ na-arụogba egwu, Ọgba egwu, onye na-agba egwu ballet Dezie
Onye òtù nkeAcademia de las Artes Escénicas de España Dezie
Ihe nriteSaint George's Cross, City of Barcelona Award Dezie
Sol Picó
At Sismògraf 2017
Born
Sol Picó Monllor

Àtụ:Birth year and age
Alcoy, Spain
OccupationDancer, choreographer
Awards


Sol Picó Monllor (amụrụ n'afọ 1967) bụ onye na-agba egwú na onye na-eme ihe nkiri na Spain. Ọ gụrụ egwu Spanish, ballet, na ịgba egwú nke oge a, ma jikọta usoro na asụsụ dị iche iche na mmepụta ya n'ụzọ dị egwu. N'afọ 1993, o mepụtara ụlọ ọrụ Sol Picó, nke ya na ya ghọrọ otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri na ndị na-agba egwú nke oge a na Spain. Ọ natala ọtụtụ onyinye, gụnyere 10 Premios Max, National Dance Award of Catalonia [ca] (2004), City of Barcelona Dance Award [ca] (2015) na National Dance Award nke Spain (2016).

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Sol Picó gụsịrị akwụkwọ na Spanish na Classical Dance na Oscar Esplà Conservatory na Alicante na 1985. Ọ gụsịrị ọzụzụ ya na La Fábrica Espai de Dansa na Barcelona (1986-1988), La Ménagerie de Verre na Paris (1988-1989), na Movement Research na New York (1997).[1] N'oge njem ya na Paris, ọ gụrụ akwụkwọ n'okpuru ndị nduzi dịka Cesc Gelabert, Susanne Linke, na Sara Sughiara.[2]

Ọrụ ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

O weere nzọụkwụ mbụ ya dị ka ọkachamara na ụlọ ọrụ ihe nkiri Alcoy La Cassola, wee mepụta ụlọ ọrụ mbụ ya, Danza Robadura, na 1988.[3][4] Site na 1990 ruo 2003, n'ime afọ ndị mbụ nke ọrụ ọkachamara ya, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-eme ihe nkiri na onye na-ede ihe nkiri na ụlọ ọrụ na ndị na-emepụta ihe dịka Rayo Malayo Danza, Los Rinos, na La Fura dels Baus. N'afọ 1993, o mepụtara ụlọ ọrụ Sol Picó na Barcelona, nke nyere ya ohere ịzụlite stampụ nke onwe ya ma guzobe onwe ya n'obodo ahụ.

Site na 2002 ruo 2004, ụlọ ọrụ Sol Picó bụ ụlọ ọrụ ịgba egwú bi na Teatre Nacional de Catalunya.

A zụrụ ya na ịgba egwú oge ochie ma na-eme ihe nkiri ọzọ, ọ ghọwo otu n'ime ndị na-eme egwuregwu na ndị na-agba egwú nke oge a.[5]

N'afọ 2003, o gosipụtara La dona manca o Barbi-Superestar, ihe ngosi nke na-enyocha ụwa ụmụ nwanyị. Ụmụ nwanyị itoolu na-eme ihe nkiri, ndị na-agba egwú isii, na ndị na-eti egwu atọ na-ewu ma na-emebi ụwa ụmụ nwanyị, iguzosi ike n'ezi ihe na adịghị ike ya. Na nyocha ya maka akwụkwọ akụkọ La Vanguardia, Teresa Sesé dere, sị:   N'oge opupu ihe ubi nke afọ 2009, Picó gosipụtara El llac de les mosques (Ọdọ Mmiri nke Nnụnụ), otu egwu maka ndị na-agba egwú abụọ, ndị egwu anọ, na onye na-eme ihe nkiri, nke a kọwara dị ka:   N'afọ 2012, ọ kwadebere Llàgrimes d'Àngel (Angel Tears) n'oge ngosi nke Romanesque Art Collection na Museu Nacional d'Art de Catalunya.[6] N'ọnwa Nọvemba ahụ, o meghere Fringe Festival, ihe omume nka mba ụwa nke Beijing, na El llac de les mosques.

Ihe ọzọ o mepụtara bụ Memòries d'una puça (Memories of a Flea). N'afọ 2013, Picó tụgharịrị uche na nsogbu ego ma tụọ aro ka ụgbọ elu gaa n'ihu dị ka mmeghachi omume na olileanya maka ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ihe ngosi siri ike nke mere ka onye na-agba egwú merụọ ahụ nke ukwuu n'oge mbụ ya na Festival Temporada Alta, e chepụtara ya "dị ka ụdị 'ihe nkiri na-acha ọbara ọbara', na-ajụ ajụjụ mgbe niile: 'N'ime mmegharị na-aga n'ihu, anyị na-agba ọsọ ma ọ bụ na-aga ihu?'[7]; 'Gịnị ka anyị hapụrụ n'azụ na otu o si metụta anyị?'; 'Ruo ókè anyị bụ ndị sonyere n'ezie n'iwu ọdịnihu anyị?'; 'Mmekọrịta ndị e guzobere na njem a - ha na-akwado, ha na-arụkọ ọrụ ọnụ?'; 'Ònye ka anyị bụ na otu anyị si ahọrọ ndị enyi anyị na-eme njem?'"[8]

N'af 2014, o gosipụtara One-hit wonders, ihe ngosi nke ọ na-enyocha ọrụ afọ 20 ya, na-ahọrọ oge kachasị mma nke ihe ngosi ya Bésame el Cactus (2000), La dona manca o Barbi-Superestar (2003), Paella mixta (2004), Memòries d'una puça (2012), na DVA (2012).[9]

N'ọnwa Mee afọ 2014, o gosipụtara La piel del huevo te lo da na Barcelona's Ciutat Flamenco Festival, na-atụgharị uche na ụmụ nwanyị site na flamenco na ịgba egwu nke oge a. Ọ duziri ma rụọ ọrụ na ihe ngosi ahụ na onye na-eme ihe nkiri Candela Peña na ihe nkiri mbụ ya, onye na-agụ egwu La Shica, na ndị na-agụ egwú Dani Tejedor na percussion na Bernat Guardia na bass abụọ.[10] E gosipụtakwara ọrụ ahụ na Madrid na Teatro del Barrio na Jenụwarị 2015.[11]

N'ọnwa Febụwarị afọ 2015, mgbe Picó mere emume ncheta afọ iri abụọ nke ụlọ ọrụ ya, ọ natara City of Barcelona Dance Award [ca] maka iduzi ọrụ nka ya "na ịdị ike, ọṅụ, na ogo" na maka ịrụkọ ọrụ ọnụ na itinye aka ya n'obodo ahụ na agbata obi ya na ndị omenkà ndị ọzọ.[12]

N'afọ 2016, ọ natara National Dance Award na ngalaba Creation, nke Ministry of Education, Culture, and Sports nke Spain nyere.[13]

Mkpebi ịha nhata[dezie | dezie ebe o si]

Picó na-egosipụta eluigwe na ala ụmụ nwanyị n'ọtụtụ ọrụ ya, na-ajụ echiche, ma na-etinye aka n'ịgbachitere ịha nhata. N'afọ 2012, ọ kwadoro akwụkwọ ozi ụmụ nwanyị 200 si n'akụkụ niile nke ọdịbendị Katalan bịanyere aka na Minista Ọdịbendị nke Generalitat de Catalunya, Ferran Mascarell [es], na-akpọ maka "mgbalị iji lụso enweghị nhata nwoke na nwanyị ọgụ".[14] Ọzọkwa na Jenụwarị 2014, ọ kwadoro akwụkwọ ozi e degaara gọọmentị site n'aka ụmụ nwanyị nwere ọgụgụ isi na ndị na-ese ihe na-arịọ ka ewepụ akwụkwọ iwu nke Minista Gallardón gosipụtara nke ga-ebelata ikike ụmụ nwanyị n'ihe gbasara ite ime.[15] N'ihe ngosi WW We Women (2015) ọ na-egosi echiche otu na nke ọdịbendị na ọrụ mmekorita ya na ndị omenkà ndị ọzọ iji tụgharịa uche na ọrụ ụmụ nwanyị n'ime usoro mmekọrịta dị ugbu a.[16] N'ọnwa Ọktoba n'afọ 2015, o mere ihe nkiri ma mee ihe nkiri nke Only Som dones (Anyị bụ naanị ụmụ nwanyị) na Teatre Nacional de Catalunya, ya na Míriam Iscla [ca] na Maika Makovski, nke Carme Portaceli [ca] duziri. Ọ Carmen Domingo dere ya banyere echiche ndị inyom na-adịghị ekwu okwu na Agha Obodo Spain na ọchịchị aka ike Franco.[17][18]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

   

1993: Pevequi

1994: Peve, Espectacular Dance Poemato

1995: Spitbrides

1996: Bèstia

1996: Razona la vaca

1997: Love is fàstic

1997: Del planeta basura

1998: E.N.D. (Esto No Danza)

1999: D.V.A. (Dudoso Valor Artístico)

2000: Bésame el Cactus

2001: Amor diesel

2002: El 64

2003: La dona manca o Barbi-Superestar

2004: Paella mixta

2004: La diva y el hombre bala

2006: Lluna peluda

2006: La prima de Chita

2007–2008: Las Doñas

2008: Sirena a la plancha

2009: El llac de les mosques

2010: Cortando jamón

2010: Matar al bicho

2011: Petra, la mujer araña y el putón de la abeja Maya with Maru Valdivieso [es]

2012: Lágrimas de Ángel

2012: Spanish Omelette

2013: Memorias de una pulga

2014: One-hit wonders

2014: La piel del huevo te lo da with Candela Peña and La Shica

2015: WW We Women

2015: Només son dones with Míriam Iscla [ca] and Maika Makovski, directed by Carme Portaceli [ca]

Mmekọrịta[dezie | dezie ebe o si]

  • 1990-2003: No es todo metal na Francesc Bravo's Company Rayo Malayo; ihe nkiri dị mkpirikpi Ojos que no ven na Sigfrid Monleón [es]; vidiyo ịgba egwu No Paris na Joan Pueyo; Dadle café na XXX na La Fura dels Baus; Etrangel na La Danaus Teatro; Filo na Juan López; Cróniques na Joan Ollé; Lear na Carme Portaceli
  • 1991: Onye na-eme ihe nkiri na 1st Conferencia na Rilolaxcia '91 na Los Rinos
  • 1993: Vidio nke El Último de la Fila abụ "Dị ka ịnyịnya ibu ejikọrọ n'ọnụ ụzọ ịgba egwú"
  • 1993: Onye na-eme ihe nkiri na ihe nkiri dị mkpirikpi Retrats nke Marcel.lí Antúnez na JM Aixalá duziri
  • 2003: Onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi ya na Octavi Masià na obere ihe nkiri El 64
  • 2007: Ntuziaka nka nke 2007 Premios Max gala na Bilbao, na nke Viatges a la Felicitat maka Teatre Nacional de Catalunya's project "T Dansa"
  • 2009: Nchịkwa nke egwuregwu na egwu maka Barcelona salon "La Puntual" na onye na-agụ egwu Mariona Sagarra na onye na na-eme ihe nkiri Eugenio Navarro; ndekọ nke obere ihe nkiri Praeludium nke Pau Durà; onye na-eme egwuregwu na onye na'egwuregwu El Ball nke Sergi Belbel duziri
  • 2010: Njem ndị a na-eduzi Vist site na Sol Picó nke Picasso Museum na Barcelona
  • 2011: Ntinye aka na ihe ngosi Salvador Dalí na-abụ abụ na Acoustic Festival nke Figueres; ntinye aka na oge mmeghe nke Theater l'Archipel nke Perpignan; ntinye aka n'ihe ngosi TV pụrụ iche Una historia para el nuevo año; njem nduzi nke MNAC na mpempe akwụkwọ Llàgrimes d'Àngel
  • 2012: Choreography maka Gala Gaudí; workshops Animalaris na Madrid na Juneda InCursió, Lleida; choreography maka kọntaktị A tot Vent na L'Auditori, Barcelona; mpụta na vidiyo egwu Dácil López "¿Por qué no estás aquí?"
  • 2015: Film Cerca de tu casa na onye nduzi Eduard Cortés banyere nchụpụ[19]

Onyinye na nkwanye ùgwù[dezie | dezie ebe o si]

Ihe nrite Max[dezie | dezie ebe o si]

Year Category Work Result Ref.
2002 Best Choreography Bésame el Cactus Merie [20]
2002 Best Dance Show Bésame el Cactus Ahọpụtara [20]
2002 Best Women's Dance Performance Bésame el Cactus Merie [20]
2003 Best Dance Show Bésame el Cactus Merie [21]
2004 Best Dance Show La dona manca o Barbi-Superestar Merie [22]
2004 Best Choreography La dona manca o Barbi-Superestar Merie [22]
2005 Best Choreography Paella Mixta Merie [23]
2009 Best Dance Show Sirena a la plancha Merie [24]
2010 Best Choreography El Llac de les mosques Merie [25]
2011 Best Choreography El ball Merie [26]
2011 Best Women's Dance Performance El ball Merie [26]

Ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • 2002: Butaca Award maka Best Dance Show maka Bésame el Cactus
  • 2002: Valencia Critics' Award maka Bésame el Cactus
  • 2002: E ji aka mee ya site na FAD Sebastià Gasch Prizes [ca] maka Bésame el Cactus
  • 2003: Ihe nrite nka nke Generalitat Valenciana: Onye na-eme egwu kachasị mma, Onye nduzi egwu kachasị mma maka Bésame el Cactus
  • 2003: Ihe nrite ọha na eze nke Tarragona maka Best Dance Show maka Bésame el Cactus
  • 2003: Butaca Award for Best Dance Show for La dona manca o Barbi-Superestar
  • 2004: National Dance Award of Catalonia [ca][27]
  • 2007: Ihe nrite Billboard nke Turias
  • 2008: La Peladilla d'Or d'Alcoy
  • 2009: FAD Sebastià Gasch Prize maka El Llac de les Mosques[28]
  • 2009: Ihe nrite maka ihe ngosi kachasị mma nke mbipụta nke iri na ise nke International Street Theater Festival na Pula, Croatia maka Sirena a la plancha
  • 2009: Ihe nrite maka mmepụta egwu kachasị mma nke 23rd International Theater and Dance Fair nke Huesca maka El llac de les mosques
  • 2012: Ihe nrite nke mmemme TVE ga-aga n'ihu
  • 2015: City of Barcelona Dance Award [ca][12]
  • 2016: National Dance Award of Spain, Creation Category[13]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Borràs Castanyer (1 January 2002). Deseo, construcción y personaje (in Spanish). Fundación Autor. ISBN 9788489736351. Retrieved on 4 December 2018. 
  2. La Danza Teatro en Cataluña (Spanish). Danza Ballet (26 September 2006). Retrieved on 4 December 2018.
  3. Grau. "Sol Picó: 'A Dénia combinava feina i festa amb els amics'", Ara, 25 August 2013. Retrieved on 4 December 2018. (in Catalan)
  4. Sol Picó (Spanish). Ministry of Culture and Sport. Retrieved on 4 December 2018.
  5. Candela Peña y Sol Picó, mujeres con luz propia (Spanish). Carne Cruda (11 January 2015). Retrieved on 3 December 2018.
  6. Llàgrimes d'àngel (Spanish). Museu Nacional d'Art de Catalunya. Archived from the original on 5 December 2018. Retrieved on 4 December 2018.
  7. "Sol Picó huye hacia adelante frente a la crisis en su coreografía 'Memòries d'una puça' en el Grec", La Información, 27 February 2016. Retrieved on 4 December 2018. (in Spanish)
  8. Castellanos (24 October 2014). Sol Picó, una de las grandes figuras de la danza contemporánea española, llega hoy al Auditorio (Spanish). iLeon.com. Retrieved on 4 December 2018.
  9. Cervera. "Sol Picó mira por el retrovisor", El Periódico de Catalunya, 2 October 2014. Retrieved on 4 December 2018. (in Spanish)
  10. del Val. "Marató flamenca", El País, 22 May 2014. Retrieved on 4 December 2018. (in Catalan)
  11. Valdés Aragonés. "La primera vez de Candela Peña", El País, 7 January 2015. Retrieved on 4 December 2018. (in Spanish)
  12. 12.0 12.1 "'Ciutat morta', Jaume Plensa i Albert Guinovart, Premis Ciutat de Barcelona", Ara, 3 February 2015. Retrieved on 4 December 2018. (in Catalan)
  13. 13.0 13.1 "La alcoyana Sol Picó, Premio Nacional de Danza 2016 en modalidad de creación", Información, 14 November 2016. Retrieved on 4 December 2018. (in Spanish)
  14. "Piden a Mascarell que se implique en la igualdad de género cultural", El País, 11 July 2012. Retrieved on 4 December 2018. (in Spanish)
  15. Mujeres intelectuales y artistas exigen al gobierno que retire el Anteproyecto de ley del aborto (Spanish). nosotrasdecidimos (23 January 2014). Archived from the original on 21 July 2015. Retrieved on 4 December 2018.
  16. Sol Picó: W.W. (We Women) (Spanish). City Council of Barcelona. Archived from the original on 26 July 2015. Retrieved on 4 December 2018.
  17. Blanco. "Mujeres en guerra", El Mundo, 6 October 2015. Retrieved on 4 December 2018. (in Spanish)
  18. Només són dones (Spanish). Teatre Nacional de Catalunya. Archived from the original on 11 August 2016. Retrieved on 4 December 2018.
  19. Belinchón. "Los desahucios, un drama de cine", El País, 16 February 2015. Retrieved on 4 December 2018. (in Spanish)
  20. 20.0 20.1 20.2 "Segundo Trimestre" (in Spanish). Memoria 2002: 56–58. Retrieved on 4 December 2018. 
  21. Palmarés (Spanish). Premios Max. Archived from the original on 5 December 2018. Retrieved on 4 December 2018.
  22. 22.0 22.1 "'Las bicicletas son para el verano', de Fernando Fernán Gómez, triunfadora de los Premios MAX", 27 April 2004. Retrieved on 4 December 2018. (in Spanish)
  23. Historia (Spanish). Premios Max. Archived from the original on 20 April 2016. Retrieved on 4 December 2018.
  24. Torres. "El grupo Animalario vuelve a triunfar en los Premios Max", El País, 1 April 2009. Retrieved on 4 December 2018. (in Spanish)
  25. Torres. "La gran pifia de los Premios Max", El País, 3 May 2010. Retrieved on 4 December 2018. (in Spanish)
  26. 26.0 26.1 Lista de ganadores de los premios Max 2011 (Spanish). RTVE (9 May 2011). Retrieved on 4 December 2018.
  27. (31 December 2004) "Premis Nacionals de Cultura 2004" (in Catalan). Memòria del Departament de Cultura 2004. Retrieved on 4 December 2018. 
  28. Sol Picó. FAD Sebastià Gasch Prize. Retrieved on 4 December 2018.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]