Sonny Okosun

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sonny Okosun
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereSonny Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1 Jenụwarị 1947 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya24 Mee 2008 Dezie
Ụdị ọnwụeke na-akpata Dezie
ihe kpatara ọnwụcolorectal cancer Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye egwu Dezie

Sonny Okosun (1 Jenụarị 1947[1] – 24 Mee 2008) bụ  Nigerian oti egwu, bụ onye a maara dị ka onye isi otu egwu Ozzidi.[2]  Ọ kpọrọ aha ndị egwu ya bụ Ozzidi aha otu ama ama Ijaw chi osimiri, mana nye Okosun ihe ọ pụtara bụ “enwere ozi”.  A na-asụgharị aha nna ya mgbe ụfọdụ Okosuns na aha mbụ ya Sunny.  Ọ bụ otu n'ime ndị isi egwu Naijiria site na ngwụcha 1970s ruo etiti 1980s.[1]

Oge ọ malitere ndu ya[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ bụ nwata, Okosun na nne nne ya nọrọ n'oge ọ bụ nwata na Ibore, dị nso na Irrua na Edo State, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ kwagara Enugu ka ya na nne na nna ya biri na ebe nna ya na-arụ ọrụ na Nigerian Railway Corporation.[1].  Okosun gara ụlọ akwụkwọ ọzụzụ dị iche iche malite na St Brigid's School, Asata, Enugu tupu o debanye aha na ụlọ ọrụ azụmahịa gọọmentị dị n'Enugwu.  Ọ hapụrụ ụlọ ọrụ ọzụzụ tupu ya agụchaa akwụkwọ ya.[1]  N'ịbụ onye nwere mmasị na ọrụ ntụrụndụ, ọ gara Lagos iji kwalite mmasị ya n'ime ihe nkiri.  Na Legọs, ọ gụrụ nkuzi ihe nkiri n'ụlọ akwụkwọ ejije dị na Surulere mana ọ hapụrụ ka ọnwa ole na ole gachara laghachi Enugwu.  N'Enugwu, Okosun nwetara ohere na obere ọrụ ebe o sonye na ihe ngosi ole na ole dị egwu;  ọ rụkwara ọrụ na onye nkuzi ọmụmụ ihe ejije Enugu ama ama, prọfesọ John Okwerri.[1]  Ntinye aka ya na otu Okwerri na mkpebi siri ike ya inwe ihe ịga nke ọma na ntụrụndụ mere ka ọ pụta ìhè n'ụfọdụ redio na TV na ụlọ ọrụ telivishọn Eastern Nigeria. [ihe odide dị mkpa] [ihe odide achọrọ ]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Afọ ndị 1960: Afọ ndị mbụ[dezie | dezie ebe o si]

Okwerri bụ onye otu Mbari Club, ngagharị nke Ulli Beier malitere, ya na J.P. Clark na Wole Soyinka bụ ebe nzukọ ndị nka na ndị ode akwụkwọ.  Ọ bụ n'ebe ahụ ka Okosun malitere ịmalite mmasị n'egwú.[1]  Ngosipụta n'ụlọ ọrụ telivishọn mpaghara Eastern nwetara ọkwa site n'aka Mariam Okagbue, bụ onye zụtara ya ụbọ akwara ma gbaa ya ume ka ọ gaa n'ihu na-arụ ọrụ egwu.  N'afọ 1965, ọ bụ onye so na otu ihe nkiri nke nwetara ihe nrite mbụ na asọmpi, egwuregwu mmeri nke otu ahụ bụ ụdị dị egwu nke J.P. Clark's Song of a Goat na Okwerri's Masquerades.[2]  Dịka otu meriri ha nọchitere anya Naịjirịa n'asọmpi nka n'afọ 1965 emere na London.  O ji ohere ahụ gaa England na-aga egwu egwu nke Rolling Stones, The Who, na Herman's Hermits.  Mgbe ọ lọghachiri, Okosun sonyeere ndị na-eme ihe nkiri nke Ukonu's Club, ihe ngosi ihe ngosi telivishọn dị iche iche nke Eastern Nigeria bụ ebe o nwere ike igosi ikike ịkpọ ụbọ ya.[3]  [isi mmalite nke onwe ya][2] [isi iyi e bipụtara n'onwe ya] [isi iyi bipụtara n"onwe ya ]

N'afọ 1966, ọ sonyeere òtù Postmen dị ka onye na-akpọ ụbọ akwara. ndị na-ezipụ akwụkwọ ozi[3][2] Ìgwè ahụ kụrụ egwu Cliff Richard, Elvis Presley na Beatles. Cliff Richard Elvis Presley ndị Beatles[4]

Na mbido agha obodo, Okosun na ezinụlọ ya ndị si Mid-West ma ọ bụghị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Nigeria gbapụrụ n'ógbè ahụ wee kwaga Lagos. agha obodo Mid-West Eastern Nigeria Na Lagos, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ telivishọn ma soro ọtụtụ ìgwè na-arụkọ ọrụ. N'afọ 1969, ọ chọtara ọrụ siri ike dị ka onye na-akpọ ụbọ akwara nke abụọ na Victor Uwaifo's Maestros. Victor Uwaifo Uwaifo, ka na-agba ịnyịnya na egwu ya, "Joromi", kpọọrọ ndị otu ya gaa njem na Japan na Europe.[5] Mgbe ọ nọ na Uwaifo, ọ nụchara nkà ya n'ịme egwu site n'ịtụle ngwakọta nke rhythms nke Africa na rock.[2]

Afọ 1970: Ụda Ozzidi[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1972 ruo 1974, ọ duziri otu egwu a na-akpọ Paperback Limited ma mesịa bụrụ Ozzidi.[6] Tupu ọ gbakọọ ọzọ dị ka Ozzidi, ya na ụfọdụ ndị otu ya sonyeere Fela na otu ya, Koola Lobitos, iji kpọọ egwu na mpaghara Yaba nke Lagos. Fela Yaba Mgbe ọ na-emepụta Ozzidi, Okosun wepụtara ọtụtụ abọm ma ọ bụ ya na ndị otu ahụ ma ọ bụ dị ka onye na-ese ihe n'onwe ya. Abọm ndị ahụ gụnyere Ozzidi, Living Music na Ozzidi for Sale. Ozzidi Living Music Ozzidi maka ire ere Ụda Ozzidi mbụ ya jikọtara mgbọrọgwụ ndụ dị elu nke ihe nketa Edo ya na aka nke guitar riffs.[7]

O nwere ezumike mbụ ya na otu "Help", nke rere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ otu narị puku na Naịjirịa.[5] Okosun duziri ndị otu Ozzidi dị ka onye na-eduzi olu, ndị na-agba egwú atọ, onye na-akpọ trombone, onye na'egwú keyboard, bass na trap drums kwadoro.

Ka ọ na-erule ngwụcha afọ 1970, Okosun malitere ịtọpụta usoro reggae nke Afro-pop music. Afro-pop[7] Egwú ya nke afọ 1977 bụ "Fire in Soweto" ghọrọ nnukwu egwu mba ụwa na abọm ọla edo mbụ ya.[3] E gosipụtara ya na album na-emegide ịkpa ókè agbụrụ Sun City, na abụ ya "Highlife" dị na soundtrack nke ihe nkiri 1986 Something Wild . Sun City Ihe Ọhụrụ[1] O weputara abọm LP ọzọ, Power to the People, sochiri njem nleta na ụfọdụ obodo Naijiria. Ike Maka Ndị Mmadụ[8]

Afọ ndị 1980[dezie | dezie ebe o si]

O weputara abọm America mbụ ya na 1984 n'okpuru Shanachie Records . Ihe ndekọ Shanachie[9] A tọhapụrụ ihe ndekọ America ya ọzọ, Which Way Nigeria, na 1985 n'okpuru akara EMI na Naịjirịa ma nye ya ikikere na Jive Records maka nkwalite mba ụwa. Olee Ụzọ Naịjirịa Jive Records[10]

Ihe ịga nke ọma ya malitere ịla n'iyi na ngwụcha afọ 1980, mana ọ gara n'ihu n'ọrụ ya dị ka onye na-agụ egwú gospel n'okpuru aha Evangelist Sonny Okosun. Onye na-agụ egwú gospel

Afọ ndị 1990[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ na-erule afọ 1993, Okosun amalitela ịkwaga n'egwú gospel, ọ wepụtara abọm gospel Songs of Praise, nke ọzọ gospel akpọrọ Revival sochiri. Egwú gospel Abụ nke Praise Revival N'afọ 1998, ọ malitere Ụlọ Nzukọ Ekpere, chọọchị Ndị Kraịst dị na Ogba na Ikeja, steeti Lagos. Ikeja Lagos steeti[11]

Ndụ e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

Okosun nwụrụ mgbe ọ dị afọ 61 n'ọrịa kansa eriri afọ na 24 Mee 2008 na Howard University Hospital, Washington DC. Ọrịa kansa eriri afọ Howard University E liri ya n'ụlọ ya na Yaya Abatan Street, Ogba, Lagos, Nigeria.

Ụdị egwu ya gụnyere reggae, highlife, Afro-funk, na gospel, n'etiti ndị ọzọ. ndụ dị elu nke reggae Afro-funk O mere egwu n'ọtụtụ asụsụ, gụnyere Esan, Igbo, Yoruba, Hausa, na Bekee. Esan Igbo Yoruba Hausa[12][13]

Nkọwapụta[dezie | dezie ebe o si]

  • Ozzidi (1976) Ozzidi[14]
  • Ozzidi Maka Ahịa (1976) Ozzidi maka Ahịa[15]
  • Egwú Dị Ndụ (NCC, 1977) Egwú Dị ndụ
  • Ala Papa (NCC, 1977) Ala Papa[16]
  • Ọkụ na Soweto (OTI, 1978) Ọkụ ọkụ na Soweto[17]
  • Agha Nsọ (NEMI, 1978) Agha Nsọ
  • Ụwa nke Atọ (NEMI, 1981) Ụwa nke Atụ
  • Nne na Nwatakịrị (OTI, 1982) Nne na Nwata[18]
  • Olee Ụzọ Naịjirịa? Olee Ụzọ Naịjirịa? (Jive Afrika, 1983)
  • Nnwere Onwe (Shanachie, 1984) Nnwere Onwa
  • Mgbanwe nke Abụọ (HMV, 1985) Mgbanwe nke II
  • Africa Now Or Never (HMV, 1986) Africa Now Or never[18]
  • Ozzidi/Ozone (1989) Ozzidi / Ozone __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ [ ihe e dere n'ala ala]
  • Onye agha Africa (Profile, 1991) Onye agha Africa

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 The Independent, 24 June 2008: Sonny Okosun obituary.
  2. 2.0 2.1 2.2 Onwuegbuna (2015). Trends in African Popular Music: Socio-cultural Interactions and the Reggae Genre in Nigeria. Xlibris. 
  3. 3.0 3.1 Timothy (2002). Historical Trends of Nigerian Indigenous and Contemporary Music. Lagos: Rothmed International, 25–27. 
  4. Collins 2002, p. 135.
  5. 5.0 5.1 Collins 2002, p. 137.
  6. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named disco
  7. 7.0 7.1 Collins 2002, p. 134.
  8. Olumuyiwa (December 2011). "Music Artistes and their Contribution to the Idea of Development in Africa, 1974–1987". Thought and Practice 3 (2): 49–73. 
  9. Pareles, J. (13 May 1984). "WITH THE TRADITIONAL AND THE EXOTIC, AFRICA INVIGORATES POP". The New York Times.
  10. Music-records: Okosun blasts jive diskery for alleged South African ties (4 September 1985). Variety (Archive: 1905–2000), 320, 79.
  11. Why I'm writing biography to honour Sunny Okosun— Charles, brother (en-US). Punch Newspapers (8 September 2019). Retrieved on 11 July 2021.
  12. "Music Icon, Sonny Okosun, Dies At 61", Leadership, 26 May 2008.
  13. Okosuns, Sonny | Encyclopedia.com. www.encyclopedia.com. Retrieved on 11 July 2021.
  14. Ozzidi Song… Eight years after Sonny Okosuns' exit (en-US). The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News (5 June 2016). Retrieved on 12 July 2021.
  15. Sonny Okosun: a Pan-African Reggae Maestro (en-US). African And Black History (8 April 2020). Archived from the original on 12 July 2021. Retrieved on 12 July 2021.
  16. Remembering our musical icons: What would have become of them today! (en-US). Vanguard News (17 January 2013). Retrieved on 12 July 2021.
  17. Fire in Soweto! (en-US). Vanguard News (15 June 2010). Retrieved on 12 July 2021.
  18. 18.0 18.1 Okosuns, Sonny | Encyclopedia.com. www.encyclopedia.com. Retrieved on 12 July 2021.

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] West African Pop Roots. Mgbọrọgwụ Pop nke Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka Philadelphia: Temple University Press.