Stanley Mandelstam

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Stanley Mandelstam
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
aha n'asụsụ obodoStanley Mandelstam Dezie
Aha enyereStanley Dezie
aha ezinụlọ yaMandelstam Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya12 Disemba 1928 Dezie
Ebe ọmụmụJohannesburg Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya23 Jụn 2016 Dezie
Ebe ọ nwụrụBerkeley Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysicist, theoretical physicist Dezie
ụdị ọrụ yaparticle physics, string theory Dezie
onye were ọrụUniversity of California, Berkeley, University of Birmingham, Columbia University Dezie
ebe agụmakwụkwọTrinity College, University of Birmingham, University of California, Berkeley Dezie
prọfesọprofessor Dezie
onye ndụmọdụ doctoralRichard Dalitz, Paul Taunton Matthews Dezie
nwa akwụkwọMichio Kaku, Joseph Polchinski, Charles Thorn, Nathan Berkovits Dezie
Onye òtù nkeRoyal Society, American Academy of Arts and Sciences Dezie
Ihe nriteFellow of the Royal Society, Dannie Heineman Prize for Mathematical Physics, Mayhew Prize, ICTP Dirac Medal Dezie
WikiProject na-elekọta yaWikiProject Mathematics Dezie

 

Stanley Mandelstam ( ; 12 Disemba 1928 – 23 Juun 2016) bụ ọkà mmụta sayensị sayensị South Africa. Ọ webatara mgbanwe mgbanwe Mandelstam na-agbanwe agbanwe na physics na 1958 dị ka abụọ mgbasa mmekọrịta. Mmekọrịta mgbasa ozi abụọ ahụ bụ ngwá ọrụ etiti na mmemme bootstrap nke chọrọ ịmepụta echiche na-agbanwe agbanwe nke ọtụtụ ụdị urughuru na-abawanye.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mandelstam na Johannesburg, South Africa n'ezinụlọ ndị Juu. [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mandelstam, ya na Tullio Regge, mere mmepe mbụ nke Echiche Regge nke mmekọrịta mmekọrịta siri ike. Ọ kọwapụtara ọnụego uto nyocha nke mgbasa mgbasa dị ka ọrụ nke cosine nke akụkụ mgbasa dị ka iwu ike maka nsonaazụ nke mgbasa mgbasa na ike dị elu. Tinyere mmekọrịta mgbasa abụọ, echiche Regge nyere ndị na-akụzi ihe ohere ịchọta ihe mgbochi nyocha zuru oke na mgbasa nke steeti ndị ejikọrọ iji mepụta echiche nke nwere ọtụtụ ụdị ụmụ irighiri ihe, ọ dịghị nke ọ bụla n'ime ha bụ isi.

Mgbe Veneziano wuru oke mgbasa nke mbụ na-akọwa ọtụtụ ụdị ụmụ irighiri ihe, ihe a ghọtara ozugbo dị ka oke Mgbasa nke eriri, Mandelstam gara n'ihu na-enye aka dị mkpa. Ọ kọwara Virasoro algebra chọpụtara n'ọnọdụ nkwekọrịta dị ka geometrical symmetry nke ụwa-sheet conformal field theory, na-ahazi usoro usoro usoro usoro abụọ. O jiri conformal invariance gbakọọ oke eriri osisi n'ọtụtụ ngalaba ụwa. Mandelstam bụ onye mbụ na-ewu n'ụzọ doro anya amplitudes nke mgbasa nke fermion na ngalaba Ramond na Neveu-Schwarz nke nkuzi superstring, ma mesịa nye arụmụka maka njedebe nke nkuzi nsogbu eriri.

Na quantum field theory, Mandelstam na Sidney Coleman n'onwe ya gbatịkwuru ọrụ Tony Skyrme iji gosi na a na-akọwa ụdị Sine-Gordon abụọ site na ụdị Thirring nke fermions ya bụ kinks. O gosikwara na 4d N=4 supersymmetric gauge theory bụ ike ịgụta ọnụ, na-egosi na echiche a bụ ihe na-agbanwe agbanwe na usoro niile nke perturbation theory, ihe atụ mbụ nke echiche ubi ebe enweghị njedebe niile na eserese Feynman kagburu.

N'etiti ụmụ akwụkwọ ya na Berkeley bụ Joseph Polchinski, Michio Kaku, Charles Thorn na Hessamaddin Arfaei.

Stanley Mandelstam nwụrụ n'ụlọ ya na Berkeley na June, 2016.

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

  • Mahadum nke Witwatersrand, South Africa (BSc, 1952)
  • Trinity College, Cambridge (BA, 1954)
  • Mahadum nke Birmingham (PhD, 1956)

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Prọfesọ nke Physics Mathematical, Mahadum nke Birmingham, 1960-63
  • Prọfesọ nke Physics, Mahadum California, Berkeley, kemgbe 1963 (Prọfesọ Emeritus kemgbe 1994)
  • Onye nkuzi, Mahadum Paris-Sud, 1979-80 na 1984-85

Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye otu Royal Society, 1962
  • Ihe nrite Dirac na ihe nrite, International Center for Theoretical Physics, 1991
  • Fellow, American Academy of Arts and Sciences, 1992
  • Ihe nrite Dannie Heineman maka Physical Physics, American Physical Society, 1992

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. William D. Rubinstein, Michael Jolles, Hilary L. Rubinstein, The Palgrave Dictionary of Anglo-Jewish History, Palgrave Macmillan (2011), p. 110

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]