Suleiman Elias Bogoro

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Suleiman Elias Bogoro
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya6 Jụn 1958 Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, ọkà mmụta sayensị Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the Nigerian Academy of Science Dezie
Suleiman Elias Bogoro
8th Executive Secretary of TETFund
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Appointed byMuhammad Buhari
Preceded byAbdullahi Baffa Bichi
Succeeded bySonny Echono

. [1] [2]Suleiman Elias Bogoro ( ከውጭ 6 June 1958) bụ prọfesọ nke anụmanụ, anụmanụ na Biochemistry na Ruminant Nutrition, onye jere ozi dị ka 5th na 8th Executive Secretary of Tertiary Education Trust Fund (abb. TETFund) na Naijiria .  [1] [2]

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

[1] [3] Ọkammụta Suleiman Elias Bogoro, onye obodo Gwaranga dị na mpaghara iche Bogoro na steeti Bauchi.  O ịbụ nzere bachelọ na (B.Sc. in Agriculture) na Mahadum Maiduguri .  Mgbe nke ahụ eze, ọ bụ M.Sc.  na Science Animal si Ahmadu Bello University, Zaria, emesia oriki Ph.D.  na Sayensị anụmanụ sitere na Mahadum Abubakar Tafawa Balewa (ABTU) na nyọcha nke ndụ na ọrụ bench nke kewara n'otu aka ahụ n'etiti ATBU, The Rowett Research Institute, Aberdeen, Scotland, na Ngalaba Clinical Veterinary Medicine, Mahadum Cambridge, United  Alaeze.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Onye odeakwụkwọ ukwu, TETFUnd, Nigeria[dezie | dezie ebe o si]

[4]Prof. Akpọrọ Suleiman Elias Bogoro ka ọbụrụ ukwu nke TETFUnd n'April 2014 site n'aka President Goodluck Jonathan .  N'ebe obibi mbụ ya, ọ mkpa nke Ngalaba Nchọpụta na Mmepe na TETFUnd.  [1] [2] [3] Onye isi ala Muhammadu Buhari weghaara ya na 15 February 2016, bụ onye mechara weghachi ya dị ka ụlọ Executive na Jenụwarị 21, 2019, ebe a ọhụrụchara ma ụlọ na ọ bụghị ikpe mara.  Gọọmenti etiti kwuputara na nchụpụ ya "ab initio" mere na m ike.  [4] [5] [6] Na 2 Ma ọchịchị 2022, Muhammad Buhari Sonny Echono, ka ọ weghara n'aka Elias, ka hụrụ ya mechara.

Prọfesọ nke sayensị anụmanụ[dezie | dezie ebe o si]

Prof. Suleiman Elias Bogoro ghọrọ prọfesọ na 2003. O nwere ọtụtụ akwụkwọ na akwụkwọ akụkọ mpaghara na nke mba ụwa ma kụziere ụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na postgraduate site na nna ukwu na Ph.D. mmemme. O meela ihe karịrị otutu okwu ihu ọha dị elu n'akụkụ dị iche iche nke ịma aka mmepe na amụma. [5]

Prọfesọ Suleiman Elias Bogoro abụrụla onye ndụmọdụ, onye ndu otu, na onye njikwa ọrụ n'ọtụtụ ọrụ mba ụwa, mba na mpaghara dịka, [1]

  • Onye isi nyocha, African Center of Excellence/ Ụlọ akụ ụwa na nchekwa nri. (2012-2013)
  • Onye isi nyocha, Nzọụkwụ B Ebe nchekwa nri nri maka onye ndu otu kachasị mma UNESCO Atụmatụ Mgbanwe Climate Change. (nke UNESCO, Paris France tụlere ya) (2011-2012)
  • Onye ndu/onye ndu otu, North-West Multisectoral Development Indices evaluation Project of National Bureau of Statistics / UNICEF . (2007)
  • Onye ndụmọdụ na Federal Ministry of Labour & Productivity on Job creation and Poverty Reduction Action Plan of Nigeria's NEEDS/SEEDS program, Bauchi/ Gombe States . (2004)
  • Onye otu, kọmitii onye isi ala na nchekwa nchekwa nri obodo na amụma nri maka Nigeria. (2000)
  • Onye ndụmọdụ mba/onye ndu otu maka UNDP “Amụma mba nke anọ maka Naijiria. (Ngalaba anụ ụlọ) (1992-1996)

Ọkachamara otu & mkpakọrịta[dezie | dezie ebe o si]

Prọfesọ Suleiman Elias Bogoro bụ onye otu ọkachamara ndị a.

  • Ụlọ ọrụ Naijiria nke sayensị anụmanụ.
  • British Society of Animal Science.
  • Òtù Na-ahụ Maka Mmepụta Anụmanụ nke Nigeria.
  • Òtù Sayensị anụmanụ nke Nigeria.
  • Society for Peace Studies, and Practice, Presidential Committee on Alternative Livestock Feed Formulation and Food Security.
  • Akwụkwọ akụkọ Naijiria nke mmepụta anụmanụ.
  • Akwụkwọ akụkọ Aid Agriculture na Science forum. [6]

Mmekọrịta[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụkwa onye otu n'ime otu ndị a.

  • Òtù Sayensị anụmanụ nke Nigeria.
  • Society for Educational Management.
  • Ụlọ akwụkwọ sayensị nke Naijiria.
  • Ndị otu Naijiria maka mmepụta anụmanụ.
  • Ụlọ ọrụ Naijiria nke sayensị anụmanụ.
  • Ụlọ ọrụ Naijiria nke sayensị anụmanụ. [1] [7]
  • 2021 - Ụlọ Nzukọ Sayensị Anụmanụ nke Fame, Nigeria.
  • 2019 - Onye ndu ọhaneze nke afọ. [8]
  • 2019 - Ọkachamara ụbọchị azụmahịa na ọrụ ọha. [8]
  • 2019 - Ihe nrite pụrụ iche nke Nigerian Society of Animal Production. [8]
  • 2017 - Agricultural Development and Practice Award Landmark University. [8]
  • 2016 - Ihe nrite nke ndị mmeri nke Africa maka ọkaibe na ijere mmadụ ozi. [8]
  • 2015 - Nigerian Society for Animal Production Captain of Industry Award. [9]
  • 2008 - Distinguished Education Merit Award site na National Union of Bauchi State Students (NUBASS). [10]
  • 2006 - Asọpụrụ Merit maka Ọkachamma na Ọrụ Obodo site na ngalaba Lagos nke Zaar Development Association (ZDA). [11]

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

  • Luka, J. S, BOGORO, SE na Dantata, IJ (2011): Nlekọta ọdịnala nke ezì na Bogoro na Tafawa Balewa mpaghara ọchịchị. Akwụkwọ akụkọ mmepe mmepe, Vol. 8, Nke 1/2 pp45–50 [12]
  • Ngele, M. B, Adegbola, TA BOGORO, S. E, Abubakar, M. M na Kalla, DJ (2010). Nri oriri na-edozi ahụ, mgbari na ịrụ ọrụ uto na yankasa atụrụ na-enye urea a na-agwọ ma ọ bụ ahịhịa osikapa na-adịghị edozi ya na mgbakwunye. Akwụkwọ akụkọ Nigeria nke mmepụta anụmanụ, Vol 37, Nke 1 na 2, p 61–70 [13]
  • Ngele M. B: Adegbola T.A, BOGORO. SE na Kalla. DJ U (2010). Ọmụmụ nke ụfọdụ ruminal na ọbara metabolites na atụrụ na-eri ogbenye àgwà Roughage na mgbakwunye. International Journal of Tropical Agriculture and Food Systems, 4(1): 62-67 [14]
  • Bello KM, Oyawoye EO na BOGORO SE (2009): Mmetụta nke usoro nhazi dị iche iche na ihe mejupụtara kemịkalụ nke nri nkwụ kernel. Ọganihu nyocha mmepụta anụmanụ, 5 (1): 61-64. [15]
  • BOGORO, S. E (2005). Ịmepụta arụmọrụ injinia ndu nke rumen kwupụta nchekwa nri mba. Nkuzi mbu nke 34th nke Abubakar Tafawa Balewa University, Bauchi. (26-7-2005)
  • Aletor, V. A, Olatunji, O. na BOGORO, S. E, 2014. Iji nweta nsonaazụ nyocha na ihe ọhụrụ nke Naijiria maka nchekwa nri na nri, West-Africa Research and Innovation Management Association (WARIMA) 2014. Na usoro nke WARIMA 2014 ogbako mba ụwa, Mahadum Elizade, Ilara-Mokin, Ondo State, Nigeria, October 24-26, 2014.
  • BOGORO, SE (2014). Omenala mmepụta anụ ụlọ n'Afrịka n'oge ọgbara ọhụrụ nke teknụzụ na-akwalite ọrụ ugbo: ọnọdụ Naijiria; Ihe omume nke ọgbakọ mba ụwa n’afọ abụọ maka omenaala na nchekwa mmadụ nke e mere n’ụlọ ọba akwụkwọ onye isi ala Olusegun Obasanjo UNESCO, Abeokuta, Nigeria, Maachị 3–5, 2014.
  • Bello KM, Oyawoye, EO BOGORO, SE, na Dass UD (2011): Arụmọrụ broilers na-enye nri dị iche iche nke achịcha nkwụ. Akwụkwọ akụkọ mba ụwa nke sayensị ọkụkọ, 10(4): 290-294
  • Luka, J. S, BOGORO, SE na Dantata, IJ (2011): Nlekọta ọdịnala nke ezì na Bogoro na Tafawa Balewa mpaghara ọchịchị. Akwụkwọ akụkọ mmepe mmepe, Vol. 8, Nke 1/2 pp45–50
  • Bello, K. M, Oyawoye, E. O, na BOGORO, SE (2011): Nzaghachi nke cockerels na ọkwa graded nke mpaghara na ụlọ ọrụ mmepụta ihe na-edozi nri nkwụ nkwụ (Elaeis guineensis). Akwụkwọ akụkọ Africa nke nyocha ọrụ ugbo, Vol. 6 (27), p. 5934–5939)
  • Akande, K. E, Abubakar, M. M, Adegbola, T. A, BOGORO, SE and Doma, U. D (2010). Mmalite na ojiji nke ụfọdụ isi mmalite protein osisi na-adịghị mma. Ihe omume nke ọgbakọ 35th kwa afọ nke Nigeria Society of Animal Production, Mahadum nke Ibadan, Nigeria, Maachị, 2010. pp 433–435
  • BOGORO, S. (2010). Usoro na usoro mmepụta nke urinary purine nke ịchọpụta njikọ protein microbial rumen. Akwụkwọ akụkọ Naijiria nke nkà na ụzụ ugbo, ụlọ akwụkwọ nke ọrụ ugbo / teknụzụ ugbo, ATBU, Bauchi, Nigeria; Mpịakọta Nke 1:87-105 .
  • Yisa, A. G, Diarra, S. S, Edache, J. A, na BOKOGORO, SE (2010): Iji nduru agwa dị iche iche eme ihe (Cajanus cajan. (L) Millsp) nri mkpụrụ sitere na broilers. Akwụkwọ akụkọ Naijiria nke nnwale na ihe gbasara ihe ọmụmụ, 11(1): 69-78.
  • Ngele, M. B, Adegbola, T. A, BOGORO, S. E, Abubakar, M na Kalla, DJU (2010). Nitrogen itule na metabolite ọmụmụ n'ime ebulu yankasa na-eri nri ahịhịa na mgbakwunye. Akwụkwọ akụkọ gburugburu ebe obibi, teknụzụ na ọrụ ugbo na-adịgide adịgide, 1 (1): 1-7.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 PROF. ELIAS BOGORO – BusinessDay Conferences & Events (en-US). Archived from the original on 2021-10-21. Retrieved on 2021-10-21.
  2. List of Present and Past Executive Secretaries – TERTIARY EDUCATION TRUST FUND (en-US). Retrieved on 2021-10-24.
  3. Akowe (2021-06-15). Bogoro: Pillar of The People, by Elemdi Akowe (en-US). Economic Confidential. Retrieved on 2021-11-02.
  4. Erunke. Breaking: Buhari appoints Echono new Executive Secretary of TETFund. Vanguard Nigeria. Retrieved on 14 August 2023.
  5. Akowe (2021-06-15). Bogoro: Pillar of The People, by Elemdi Akowe (en-US). Economic Confidential. Retrieved on 2021-12-04.
  6. Admin (2020-09-01). Professor Suleiman Elias Bogoro (en-US). Nigeria COVID-19 Research Coalition. Archived from the original on 2021-10-21. Retrieved on 2021-12-06.
  7. Fellows – Animal Science Association of Nigeria (en-US). Retrieved on 2021-12-06.
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 Gig (19 June 2017). Bogoro Bags Highest Award In Animal Science - CELEBRITY GIG MAGAZINE (en-US). Retrieved on 2021-12-28.
  9. Winners – African Achievers Awards (en-US). Archived from the original on 2021-11-04. Retrieved on 2021-12-28.
  10. Speakers – Page 5 – WACREN (en-US). Retrieved on 2021-12-28.
  11. Bogoro Bags Highest Award In Animal Science - Pinfoltd Nigeria (en-US) (2021-09-09). Retrieved on 2021-12-28.
  12. Luka (2017-11-06). "TRADITIONAL MANAGEMENT OF PIGS IN BOGORO AND TAFAWA BALEWA LOCAL GOVERNMENT AREAS IN BAUCHI STATE, NIGERIA" (in en-US). Journal of Sustainable Development 8 (1): 45–50. 
  13. 4 - Anandpub (en-US). Retrieved on 2022-03-01.
  14. Ngele (2010). "Studies of Some Ruminal and Blood Metabolites in Sheep Fed Poor Quality Roughage with Supplementation" (in en). International Journal of Tropical Agriculture and Food Systems 4 (1): 62–67. DOI:10.4314/ijotafs.v4i1. ISSN 1597-913X. 
  15. Bello (2009). "Effect of different processing methods on the chemical compositions of palm kernel meals" (in en). Animal Production Research Advances 5 (1). DOI:10.4314/apra.v5i1.49821. ISSN 0794-4721.