Sunusi Mamman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sunusi Mamman
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya17 Julaị 1965 Dezie
Ebe ọmụmụMalumfashi Dezie

 

Sunusi Mamman
TitleSa'in Galadiman Katsina
Prọfesọ

Sunusi Mamman

Sa'in Galadiman Katsina
Mba Onye Naijiria
Ndị were mmadụ n'ọrụ Mahadum Umaru Musa Yar'Adua, Katsina
A maara ya maka  Onye isi oche Umaru Musa Yar'Adua University, Katsina
Telivishọn Don Iyalan mu KTTV Katsina.
Aha ya Sa'in Galadiman Katsina
Onye bu ya ụzọ Prọfesọ Idris Isa Funtua
Onyinye Ihe oyiyi nke Olileanya, NANS

Sunusi Mamman bụ osote onyeisi ụlọ akwụkwọ Umaru Musa Yar'adua University site n'afọ 2017 ruo Disemba 15, 2022. Nhọpụta ya dịka osote onyeisi ụlọ akwụkwọ mahadum ahụ bịara ka oge ọchịchị Professor Idris Isa Funtua gwụchara. Prọfesọ Sunusi Mamman bụbu onye osote onyeisi ụlọ akwụkwọ mahadum site na February ruo June 2015 na osote osote onye isi oche (nchịkwa) nke mahadum site na 2014 ruo 2016.. [1][2] [1] [2] nke agụmakwụkwọ nwere mkpa pụrụ iche nwere mmasị pụrụ iche na nghọta pụrụ iche. Ọchịchị ya dị ka osote onye isi ala na-anọchite anya ya gosipụtara nnukwu mmepe nke mere ka o jiri ego nyocha mkpa 2013 nke Tertiary Education Trust Fund (tetfund) nke kwadoro maka iwu ụlọ ndị ọzọ nwoke na nwanyị, Post Graduate Students Hostel na ihe owuwu mmepe ndị ọzọ. O webatara ọtụtụ ihe owuwu na ngalaba ise niile nke mahadum ahụ. Ọ kwadoro ndị ọrụ agụmakwụkwọ na ndị na-abụghị ndị nkuzi ka ha nweta akara ugo mmụta dị elu n'ọtụtụ mahadum n'ụlọ na mba ofesi wee bulie ndị ọrụ na mahadum ahụ.

Ọrụ nkuzi[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ nwetasịrị NCE, Mamman ghọrọ onye nkuzi klas wee jee ozi n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị gọọmentị dị na Kaduna ma mechaa Katsina steeti. Ọ jere ozi na ụlọ akwụkwọ gọọmentị maka ndị ogbi, Malumfashi ruo ọtụtụ afọ. E mechara ziga ya na Malumfashi Zonal Office ka ọ bụrụ onye isi nyocha (Nduzi na Ndụmọdụ). Ọ jere ozi dịka onye nkuzi nwa oge na ngalaba mmụta pụrụiche, Mahadum Bayero, Kano site na 2014 ruo 2015 na Federal College of Education, Kano (Directorate of Continuing Education from 2008 ruo 2011. Mgbe ọchịchị Katsina steeti hiwere Katsina State University. ọ bụ otu n'ime ndị ọrụ ọsụ ụzọ na ngalaba agụmakwụkwọ.. Na Septemba, 2008, a kwadoro ya ka ọ gaa nzukọ ọmụmụ ihe na Mahadum Gọọment nke Ikeja Lagos nke akpọrọ: Ọchịchịchịchị Ọ bụ onye isi nke Mahadum Na-achịkwa, ọ bụ onye isi ala, ọ ghọrọ onye isi nke Na-achị Mahadum nke Mahadwa, onye isi ala.N'oge ọ bụ dean, ọ bụ onye mbụ debanyere aha ndị gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Umaru Musa Yar'adua, Katsina maka National Youth Service Corps (NYSC na 2009). Ọ bụ onye mbụ mere ntuli aka nke otu ụmụ akwụkwọ gafee ngalaba atọ dị n'oge ahụ ebe onye isi oche mbụ nke otu ụmụ nwanyị pụtara na 2009. O mechara duzie ntuli aka ụmụ akwụkwọ maka afọ ndị bu ụzọ 2010, 2011, 2012, 2013 na 2014 n'efu. Dị ka onye isi nke ụmụ akwụkwọ, ọ na-achịkwa naanị ụlọ oriri na ọṅụṅụ ụmụ nwanyị ebe a na-enyocha ụlọ oriri na nkwari ụmụ akwụkwọ nwanyị nke ọma ma mee ka ọ dị nchebe n'oge niile ọ nọ n'ọrụ ma ọ dịghị mgbe ọ kọrọ akụkọ banyere ịbanye ma ọ bụ ihe ọ bụla a na-achọghị.

Prọfesọ Mamman rịgooro n'ọkwa site na onye nkuzi m ruo onye nkuzi dị elu na 2010 wee bụrụ osote prọfesọ na 2013 wee ghọọ prọfesụ zuru oke n'ọnwa Ọktoba 2016 na ọkachamara na agụmakwụkwọ mkpa pụrụ iche.

Prọfesọ Sunusi Mamman bụ onye nduzi na-anọchite anya, Directorate of Consultancy Services (2011-2013), Ọ bụ onye ọsụ ụzọ nke Kọmitii Azụmaahịa Senate ma mesịa bụrụ onyeisi oche (2007-2016), onyeisi oche, Kọmitii Egwuregwu Mahadum, onye isi nke ngalaba agụmakwụkwọ nke mahadum ahụ. Ọ bụ onye ọsụ ụzọ nke ụlọ akwụkwọ Post-Graduate School (2011-2019). Prọfesọ ghọrọ onye nduzi, UMYU Consult Ltd na 2015; Onye nnọchi anya Senate na Council of UMYU (2013-2016) onye otu, Kọmitii Ntinye ego nke Mahadum na onye otu kọmitii na-arụ ọrụ na ntuziaka ọrụ nke Benchmark Statement on Student Support Services and facilities (NUC, 2013) na ọtụtụ kọmitii ndị ọzọ nke mahadum ahụ.

Prọfesọ Sunusi Mamman gara nzukọ dị iche iche na ogbako gburugburu ụwa gụnyere NUC (2009), Daventure Global Ltd Dubai (2015) nke akpọrọ: Dynamics of Administration, Leadership and technology for organization's success; Centre for economic reform initiatives Abuja, {2015} Mahadum Dayton USA a International workshop on Research and Development and Innovation (2015) Administrative College of Nigeria Badagry-Capacity for Leadership Development. (2018)

Onye na-eme osote-chancellor[dezie | dezie ebe o si]

N'oge ọ bụ osote onye isi ala, ọ rụsiri ọrụ ike iji nweta ọkwa zuru oke na mmemme agụmakwụkwọ 25 gafee ngalaba ise ya bụ: Iwu, Sayensị Okike na Applied, Humanities, Education na Social and Management Sciences n'ime ọnwa ise. Na mgbakwunye na nke ahụ, ọ kwadoro ndị ọrụ agụmakwụkwọ 26 na ndị ọrụ na-abụghị ndị nkuzi maka ọmụmụ postgraduate, iri na asatọ n'ime ha maka PhD na ndị ọrụ asatọ maka nzere masta. Na mgbakwunye na nke ahụ, ọ kwadoro ndị ọrụ maka nzukọ mba ụwa iji duzie ha na omume zuru ụwa ọnụ iji bulie nnyefe ọrụ na mahadum.

Ịkụzi ihe na mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

Prọfesọ Mamman kwadoro mmemme nduzi na ndụmọdụ na Katsina State Television, ebe Dr. Mamman mere ka ndị nne na nna mara ihe n'ụlọ na mmetụta ọjọọ nke ikwe ka ụmụ gị gaa mahadum na-enweghị nlekota zuru oke. Ọ tụrụ aro ọtụtụ atụmatụ iji nyochaa ụmụ akwụkwọ n'oge ozi. Ihe omume ahụ nwetara mmeghachi omume dịgasị iche iche ka ọtụtụ ndị nne na nna nabatara ma too ọkà okwu ọbịa.

Ịgba arụkwaghịm n'ọfịs onye isi ala[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ha nyochachara akụkọ nke ọtụtụ kọmitii ndị edobere inyocha ebubo ndị e boro ebubo megide Prọfesọ Mamman, n'ikpeazụ gọọmentị Katsina steeti nyere onye isi oche osote onyeisi ụlọ ọrụ ka ọ gbaa arụkwaghịm nhọpụta ya. Ya na ya ga-agba arụkwaghịm bụ Prọfesọ Mu'uta Abba Ibrahim bụ Pro-Chancellor University . [3] Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọnwa iri na anọ tupu e wepụ ya n'ọchịchị, oké ifufe sitere n'aka òtù ndị na-ahụ maka ikike obodo na-agba ume ka a gbasaa kansụl na-achị mahadum mgbe ekwere na ha mejupụtara omume ha. Mana, onyeisioche Academic Staff Union of Universities (ASUU) nke mahadum ahụ kwadoro okwu gbasara inye ụfọdụ ndị otu ọchịchị aka azụ ma kwuo na "e nwere ihe dị ka ebubo iri na asaa dị iche iche sitere na omume ọjọọ na imefu ego n'ụzọ megidere osote onyeisi ụlọ akwụkwọ mahadum ahụ." [1] [4]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Umaru Musa Yaradua University - Professor Sunusi Mamman. Feducation.umyu.edu.ng (2019-04-24). Retrieved on 2020-01-16.
  2. User Profile - Professor Sunusi Mamman. Umyu.edu.ng. Archived from the original on 2019-12-28. Retrieved on 2020-01-16.
  3. Katsina Govt Directs UMYU VC, Pro-Chancellor To Resign Appointments – Independent Newspaper Nigeria. independent.ng. Retrieved on 2022-12-15.
  4. CSOs Call for Dissolution of Katsina Varsity Governing Council – THISDAYLIVE. www.thisdaylive.com. Retrieved on 2022-12-15.