Takyiwaa Manuh

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Takyiwaa Manuh
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, Odee akwụkwọ Dezie

Takyiwaa Manuh (amụrụ na Mee 1952) bụ onye nkuzi na onye edemede nke Ghana.[1] Ọ bụ Prọfesọ Emerita nke Mahadum Ghana, ma ruo mgbe ọ lara ezumike nká na Mee 2017, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke ngalaba Social Development Policy Division, nke United Nations Economic Commission for Africa (ECA), nke dị na Addis Ababa, Ethiopia.[2][3][4] Ọ bụkwa onye nduzi nke Institute of African Studies, Mahadum Ghana site na 2002 ruo 2009.[2][4][5] Ọ bụ onye otu Ghana Academy of Arts and Sciences.[1][2][3][5]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Manuh na May 1952 na Kumasi nke dị na mpaghara Ashanti nke Ghana nye James Kwesi Manuh, bụ́ onye na-arụ ọrụ nri, na Madam Akosua Akyaa, onye na-ere ahịa mgbe ahụ na Ankaase, obodo dị nso na Kumasi. Ọzụzụ nwata ya malitere n'ụlọ akwụkwọ Methodist Ankaase mgbe ya na nne nne ya bi. Mgbe ọ nọ na klas nke mbụ, a kpọgara ya n'Adum Presby School, bụ ebe ọ malitekwara klas ọzọ. Ọ malitere klas nke mbụ nke ugboro atọ mgbe e mesịrị ziga ya na Penworth Kindergarten. Manuh gara n'ihu gụọ akwụkwọ praịmarị ya na ụlọ akwụkwọ praịmarị Kwame Nkrumah nke Sayensị na Nkà na ụzụ (KNUST) dị na Kumasi, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ banyere Wesley Girls' High School, Cape Coast, maka ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Ọ gara n'ihu n'agụmakwụkwọ ya na mahadum Ghana, ebe ọ nwetara nzere bachelọ nke iwu (LLB) na 1974. N'afọ 1978, e nyere ya nzere masters na iwu na mahadum Dar es Salaam. O mechara gawa nzere doctorate na Anthropology na Mahadum Indiana Bloomington, gụsịrị akwụkwọ na 2000.

  1. 1.0 1.1 Daily Graphic (2007-04-18). Professor Takyiwaa Manuh • A Role Model For Girls (en). Modern Ghana. Retrieved on 2021-03-08.
  2. 2.0 2.1 2.2 Takyiwaa Manuh (en-GB). Institute of Development Studies. Archived from the original on 2021-04-27. Retrieved on 2021-03-08.
  3. 3.0 3.1 Professor Takyiwaa Manuh receives Honorary Doctorate Degree from University of Sussex | University of Ghana. www.ug.edu.gh. University of Ghana (2015-08-05). Retrieved on 2021-03-08.
  4. 4.0 4.1 Institute for New Economic Thinking (en). Institute for New Economic Thinking. Retrieved on 2021-03-08.
  5. 5.0 5.1 Takyiwaa Manuh | Ethnicity and Democratic Governance. www.queensu.ca. Archived from the original on 2021-04-10. Retrieved on 2021-03-08.