Tesfaye SahluT

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Tesfaye SahluT
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Aha enyereTesfaye Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Ọktoba 1920 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya31 Julaị 2017 Dezie
Ọrụ ọ na-arụomee Dezie

Tesfaye Sahlu (Àtụ:Lang-am; 27 June 1923 – 31 July 2017)[1][2] nke a makwaara dị ka Ababa Tesfaye, bụ onye Etiopia na-atọ ọchị, onye ode akwụkwọ akụkọ ụmụaka, na onye bụbu onye na-abụ abụ. Ọ nyere ntụrụndụ maka ndị agha Etiopia nke Kagnew Battalion na-eje ozi na agha Korea. O nwetara ihe nrite site na Emperor Haile Selassie, Etiopia Fine Art na Mass Media Prize Trust. A kacha mara ya maka igwe onyonyo nke ụmụ ya mmemme na ụlọ ọrụ mgbasa ozi mba Ethiopia EBC, ebe o chepụtara akpaokwu ahụ, "Lijoch Yezare Abebawoch Yenege Freywoch" (roughly sụgharịrị dị ka "Ụmụaka! Okooko osisi nke taa, mkpụrụ echi!").[1]

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Tesfaye Sahlu na 27 June 1923[2] na Kedu, obodo dị na mpaghara Bale nke ndịda ọwụwa anyanwụ Etiopia, nke Egerssa Bedane na Yewenzwork Belete. Ọ tolitere na Harar n'oge ọ bụ nwata mgbe ọ na-aga French Mission School. O mechara kwaga n'isi obodo Addis Ababa mgbe ọ dị afọ iri na anọ, wee banye na Kokebe Tsibah School. Nna [1], na-akọwa Tesfaye dị ka mmadụ iri n'otu n'ihi ọdịdị ya nwere ọtụtụ nkà. Nne na nna Sahlu nwụrụ n'oge Agha nke Abụọ nke Italo-Ethiopia. [3] ahụ, ọ sonyeere Ụlọ Egwuregwu City Hall ya na Getachew Debalke, Getachew Mekuriya na Belay Meressa.

Tesfaye bụ otu n'ime ndị omenkà Etiopia ole na ole gara Korea na 1951 ma nye Ndị agha Kagnew Battalion ntụrụndụ na Agha Korea. N'ihi ọrụ ya, e nyere ya utu aha agha nke sergeant. [3] Haile Selassie nyere ya ihe nrite ugboro atọ gụnyere ihe nrite mgbe ọ nwụsịrị maka ihe ndị ọ rụzuru na ndụ ya site na Ethiopian Fine Art and Mass Media Prize Trust na 1998.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Site na mmeghe nke Ụlọ Egwuregwu Mba Etiopia na 1955, ihe ngosi na-atọ ọchị nke Tesfaye ruru ọtụtụ ndị na-ege ntị. N'oge a, o sonyere na mmepụta ihe nkiri 70 ma pụta na telivishọn. Ọ rụrụ ọtụtụ ọrụ, gụnyere ọrụ ụmụ nwanyị, na-egosipụta ụkọ ụmụ nwanyị na-eme ihe nkiri na ihe nkiri. Dịka ọmụmaatụ, ọ rụrụ ọrụ dị iche iche na egwuregwu gụnyere Alula Aba Nega, Ha Hu Be Sidist Wor, King Oedipus, Dawitna Orion, Othello, Ya Zawntoch Kebeb na Enat Alem Tenu. N'ọnọdụ nwanyị, ọ rụrụ ọrụ a ma ama "Gonderew" na "Tela Shach" n'ihi enweghị ọrụ nkwado nwanyị. Tesfaye jikwa ngwá egwú dịka washint, krar, begena, trombone, na accordion. Na mgbakwunye, Tesfaye weputara otu egwu akpọrọ "Anchi Alem" na "Tsehay". Aha ọma Tesfaye [3] ewu ewu na-etowanye na ihe nkiri na ndị na-ege ntị.

N'afọ 1962, Tesfaye na-eduzi mmemme telivishọn ụmụaka ya nke akpọrọ Ababa Tesfaye's Storytime na telivisheneng Etiopia. Site n'ịkpọ onwe ya, ọ na-egosipụta akụkọ ọdịnala, ihe ọchị, ịgba egwú, jigging na pantomime: site n'ịkpali ndị mmadụ, na-eṅomi ụda anụmanụ nke ụdị dị iche iche. Tesfaye nwetara ihe a ma ama site na okwu ya "Lijoch Yezare Abebawoch Yenege Freywoch" (nke a sụgharịrị dị ka "ụmụaka! Okooko osisi taa, mkpụrụ osisi echi"). [3]

Tesfaye bipụtara akwụkwọ ụmụaka abụọ mbụ ya bụ Lijoch, Ye Zare Abebawotch, Yenege Frewoch (1972) na Ke'Abbatoch Lelijjoch (1986), ya mere hits bụ onye na-elekọta tesfaye sahlu.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

N'oge ọnwụ ya, ụmụ abụọ na ụmụ ụmụ ise hapụrụ ya. [3] Debalke, dere akụkọ ndụ Tesfaye n'agbanyeghị nkụda mmụọ nke ndị ezinụlọ ka ha kpughee ozi.

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Tesfaye nwụrụ n'ihi ihe ndị sitere n'okike na 31 Julaị 2017 n'ụlọ ya dị na Addis Ababa . [3] [4] mere emume olili ozu ya na Holy Trinity Cathedral, ebe e liri ya n'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Ọgọstụ.

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

Telivishọn[dezie | dezie ebe o si]

Afọ Aha ya Ọrụ Ihe edeturu
1962–2004 Akụkọ Ababa Tesfaye Onye ọbịa, onye na-akọ akụkọ Mgbasa ozi na ETV

Ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

  • Alula Aba Nega
  • Ha Hu Be Sidist Wor
  • Eze Oedipus
  • Dawitna Orion (David na Orion)
  • Othello
  • Ya Zawntoch kebeb
  • Enat Alem Tenu

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • "Ụmụaka! Okooko osisi taa, mkpụrụ osisi echi" (Amharic: Lijoch, Yezare Abebawotch, Yenege Frewoch) (1972)
  • Site n'Ndị Nna gaa n'Ụmụaka (Amharic) (1986)
  • Ababa Tesfaye na Akụkọ ya (Amharic: Ababa Tesfaye Ena Teretochachew) Mpịakọta 1-4 (2004)

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • Golden Watch Award by H.I.M. Haile Selassie
  • Lifetime Achievement Award by Ethiopian Fine Art and Mass Media Prize Trust

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Feyissa. "Tribute to a Man of All Trades", Addis Fortune, Aug 12, 2017.Feyissa, Girma (Aug 12, 2017). "Tribute to a Man of All Trades". Addis Fortune.
  2. 2.0 2.1 Happy Birth Day Ababa Tesfaye - Untold Storys of Ababa Tesfaye. DireTube. Archived from the original on August 7, 2018. Retrieved on August 6, 2018.. DireTube. Retrieved August 6, 2018.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 Fantasia. "Remembering Fayette Sahlu, children's television programmed icon", August 3, 2017.
  4. Tesfaye Sahlu (Ababa Tesfaye) (en-US). Ethio Biography (2018-08-07). Retrieved on 2022-07-24.