Jump to content

Theodore Criley

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Theodore Criley (March 26, 1880 - Ọktoba 5, 1930) bụ onye njikwa ụlọ oriri na-eme America na onye na-ese ihe nkiri.  Ọ sonyeere ụlọ ọrụ nka na Kamel-site-the-Sea, ebe ọ bụ onye na-ese mmiri, onye na-ese ihe ọrụ, na onye na-ese osisi.  Ihe osise ya nabatara nke ọma site n'aka ndị ọrụ ibe ya Jennie V. Cannon na Percy Grey, yana ndị nkatọ nka maka San Francisco Chronicle na Oakland Tribune.  [1] Enwere ike ịhụ ọrụ ya na Mills College Art Museum na Oakland, California . [1]

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Criley tolitere na Kansas City, Missouri, ma ọ gara Chicago Fine Arts Institute .  [1] Ọ akwụkwọ akwụkwọ na dịịrị na Berlin, ebe ọ zutere Mary Myrtle Brotherton.  Na 1904, Criley na-egosi Brotherton na Los Angeles.  [1] [2] Ha nwere ụmụ nwoke nwoke, onye na-ese ụlọ ụlọ Theodore Criley Jr., na otu nwa amụrụ.  [1] Na 1911, ọ gara Paris na Académie de la Grande Chaumière n'okpuru Lucien Simon na Émile Bénard. [2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Criley ọrụ ya dị ka onye njikwa nke Coates House Hotel na Kansas City, Missouri na ụlọ oriri na ọṅụṅụ Lexington dị na Chicago. [3]

Náfihan nke Agha Mbụ, Criley na                                          anyị n'ebe a na-ese ihe na Kamel-by-the-Sea .  Ọṣọra 9 acres (3.6 ha) otutu na Carmel Highlands, California na nso Point Lobos .  Ọ mụrụ ụlọ a na-akpọ "The Three Corners."  [1] [2] [3] Ndị na-ese ihe, John O'Shea na William Frederic Ritschel bụ ndị agbata obi ya.. [4]

Criley ikpe onye na-ese mmiri, onye na-ese ihe osise, na ihe osise osisi.  [1] Ọ bụ ọrụ na echiche ihe nkiri Forest, Robin Hood na 1919, Yellow Jacket na 1920, na Pomander Walk na Twelve Pound Look na 1921. [2]

Na 1916, ọ hụrụ ya na San Francisco Art Association .  Ọ gara n'ihu na- nọmba na SFAA n'ime njedebe 1920s.  Na 1925, o egwu agba mmiri, Jaira na Ghost Cypress.  Okirikiri ala ya nke 1920ihu That Way Danger Lies bụ ihe ngosi na Cannel & Ghaffin Galleries na Los Angeles.  Na 1921, o mere ihe ngosi solo na Helgesen Gallery na San Francisco na ụzọ 17 nke oke osimiri na nke Kamel na Point Lobos.  N'August 1926 o mere ihe ngosi solo nke otu izu na Carmel Arts and Crafts Club .  Na 1925, Criley egwu na ihe ngosi Inaugural na Oakland's Mills College Art Gallery ebe ọ jere ozi na kọmitii nka nka.  Na 1927, Criley egwu na ngosi mmeghe nke Carmel Art Association .  Argus dị na San Francisco ihe onyonyo ya na ihe ngosi dị ka "ihe osise ndị nke Dr. McDougall nke Carnegie Laboratory ... ihe ndị ọrụ siri ike na nri kwesịrị nye otu ahụ."  [1] Ndị ọrụ nka ibe Jennie V. Cannon na Percy Gray nabatara ihe osise ya nke ọma, yana ndị nkatọ nka maka San Francisco Chronicle na Oakland Tribune

Na March 1922, Criley ogụ wee merie "duel of fists" nke ọha na eze na onye na-ede egwuregwu Harry Leon Wilson .  Nkọwa nke ndị ha na-adịte aka mere isi akara ọkọlọtọ na akwụkwọ akụkọ San Francisco ma nye ya mgbanwe a ma na mba ahụ na International News Wire, pasta na Los Angeles Times na New York Times .  E ike na isi ha sitere na "hụnanya ịhụnanya" dị n'etiti Criley na egosi Wilson, Helen Cooke Wilson, na ike nke Pomander Walk na 1921 na ndị dike ihe nkiri Forest Carmel.  Wilson akwụkwọ Criley nwere ọtụtụ akwụkwọ ebubo, akwụkwọ akụkọ akụkọ peeji 24, wee mee awụfu ojuju na "ihe gbasara mkpokọta".  Ọ mụta ụgbụ atọ na Honolulu na-enweta anụ ahụ na-ahụ maka ebe ọkpọ, mgbe ahụ ọ la ihie na ndị ikom abụọ ahụ zutere na "oke elu na-ele oké osimiri anya".  Criley meri Wilson n'ime nhọrọ iri. [2] [5] [6]

Na 1926 na 1927, Criley mere njem na Arizona na ezigbo enyi ya na onye na-ese ihe bụ John O'Shea .  Ihe osise sitere na njem nlegharị anya ndị a rụpụtara ihe ngosi nka [7]

Site na 1929 ruo 1930 Criley so ezinụlọ ya gaa Europe na Africa ebe ọ na-ese ihe na ihe osise. [2]

Ọnwụ na ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

Tcriley nwụrụ n'ihi nkụchi obi na October 5, 1930, na Palo Alto, California. [8]

Onye na-egwu egwu Martin Flavin na onye edemede James Hopper dere akwụkwọ edemede Criley.  Hopper kwuru gbasara omume Criley mara nke ọma wee gbakwụnye na “Ọ dịghị mgbe ọ na-ese otu ụzọ n'ụzọ iri ka ọ mmetụta ịse.  " [9]

Na Nọvemba 1932, e mere ihe ngosi nke 35 nke agba mmiri ya na Stanford University Art Gallery ma tinye ihe ndị sitere na Morocco, France na Kamel.  [1] Enwere ike ịhụ ọrụ ya na Mills College Art Museum na Oakland, California . [1]

Ndepụta ihe ngosi [2][dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Theodore Morrow Criley. Mills College Art Museum. Retrieved on July 4, 2020.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Biographies of Carmel and Berkeley Artists. Traditional Fine Arts Organization. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Tfaoi" defined multiple times with different content
  3. "End to Theodore Criley", The Kansas City Star, October 8, 1930, p. 12. Retrieved on July 4, 2020.
  4. Hale (1980). A Tribute to Yesterday: The History of Carmel, Carmel Valley, Big Sur, Point Lobos, Carmelite Monastery, and Los Burros. Santa Cruz, California: Valley Publishers, 40. ISBN 9780913548738. Retrieved on 2022-03-18. 
  5. "Author Beaten By Artist In Fistic Duel at Carmel", San Francisco Bulletin, March 30, 1922, p. 3. Retrieved on February 20, 2024.
  6. "Author And Artist In Duel With Fists", New York Times, 31 March 1922, p. 13. Retrieved on February 21, 2024.
  7. John (Shawn) Garret O'Shea. www.tfaoi.org. Retrieved on 2024-02-21.
  8. "Criley, Artist, Dies Suddenly", The San Francisco Examiner, October 6, 1930, p. 16. Retrieved on July 4, 2020.
  9. T. F. Criley Passed Away Sunday Last. Carmel Pine Cone 1–2 (1930-10-10). Retrieved on 2024-02-20.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]