Jump to content

Tiga Dam

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ọdọ Mmiri Tiga dị n'akụkụ ndịda nke Kano Steeti na Northwest nke Naịjirịa, nke e wuru na 1971-1974. Ọ bụ nnukwu ọdọ mmiri dị na Osimiri Kano, isi iyi nke Osimiri Hadejia. E wuru mmiri ahụ n'oge ọchịchị Gọvanọ ofe na ahụ na-erizi ụmụ nwanyị kwere Audu Bako na mgbalị imeziwanye nchekwa nri site na ọrụ ịgba mmiri.[1]

Ọdọ Mmiri Tiga

E wuru mmiri ahụ n'oge ọchịchị Gọvanọ Audu Bako na mgbalị ịzaghachi egwu nke ụkọ mmiri ozuzo na imeziwanye nchekwa nri site na ọrụ ịgba mmiri.[2]Dam ahụ kpuchiri ebe dị square kilomita 178 (69 sq mi) na ikike kachasịrị na ahụ na-erizi mmụta sayensị amata elu nke ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ 2,000,000 mita (7.1 cu . [3] Mmiri sitere na mmiri ahụ na-enye Kano River Irrigation Project yana Kano City.[4]

Mmetụta na-agbadata

[dezie | dezie ebe o si]

Ọtụtụ nnyocha egosila na Dam Dam enwetala uru akụ na ụba na-adịghị mma mgbe a nabatara obodo ndị dị ala.[4][5]Na njedebe nke mmiri mmiri ahụ na-agbadata mmiri na Gashua in Yobe State fell by about Lua error in package.lua at line 80: module 'Module:Convert/data' not found. per year due to upstream irrigation and by more than Lua error in package.lua at line 80: module 'Module:Convert/data' not found. due to evaporation from the reservoir.[6] Ọmụmụ nke bipụtara na 19999 kwubiri na ndị ọrụ ugbo nọ na Mountain Mmiri ahụ emebereala ọrụ ubi, ma na teknụzụ ọhụrụ enyerela aka.[7]

Ala mmiri Hadejia-Nguru nke dị n'okpuru mmiri nwere nnukwu mkpa akụ na ụba na gburugburu ebe obibi. Ha bụ ebe obibi nke ihe dị ka otu nde mmadụ na-ebi site na ọrụ ugbeo osikapa n'oge mmiri, ọrụ ugbo n'oge ndị ọzọ, ịkụ azụ na erimeri na ahụ na-erizi mmụta ịta ehi site n'aka ndị Fulani. Mmebi ahụ emebiwo okirikiri ahụ, na-ebelata igbu azụ na owuwe ihe ubi nke ihe ndị ọzọ dị n'ala mmiri.[8]

N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2009, Senator Ahmed Ibrahim Lawan nke Yobe North, Onye isi oche nke Kọmitii Senate na Akụkọ Ọha, kwuru na Dam Tiga belatara mmiri na-asọba na ahụ na-erizi mmụta sayensị amata nlekọta na ejegharị na Osimiri Kano site na ihe dị ka 50%. Onye omeiwu ahụ na-ekwu okwu megide atụmatụ Kafin Zaki Dam na Osimiri Jama'are, isi mmiri ọzọ nke Osimiri Yobe. O kwuru na Dams nke Tiga na Challawa kpatara oke ịda ogbenye, mmụba nke ọzara, mbata na esemokwu n'etiti ndị ọrụ ugbo na ndị na-azụ atụrụ. O kwuru na Osimiri Yobe anaghịzi abanye n'Ọdọ Mmiri Chad.[9]

A na-eme atụmatụ na Ọdọ Mmiri Chad ga-akpọnwụ kpamkpam n'ime afọ iri anọ. Ihe karịrị nde mmadụ iri atọ na-enweta ihe ha ji ebi ndụ ọrụ Ike n'etiti okporo na site na Lake Chad Basin site na ịkụ azụ, ịzụlite anụ na ọrụ ugbo. E guzobere otu ọmụmụ iji nyochaa nsogbu ahụ na Nọvemba 2008, na-eleta mmiri Tiga na ebe ndị ọzọ.[10]

Tiga Dam na-adọta ndị njem nleta n'ihi ịma mma ya na ihe ntụrụndụ ọ na-enye. Ndị nleta nwere ike ịnụ ụtọ ịnya ụgbọ mmiri, ịkụ azụ, na ebe a na-eme ngagharị iwe n'akụkụ mbụ n'ime ụkpụrụ ezubere ọdọ mmiri ahụ. A makwaara mpaghara gbara ya gburugburu maka anụ ọhịa ya dị iche iche ma na-enye ohere maka ikiri nnụnụ na foto okike.

Mmechi oge 2021

[dezie | dezie ebe o si]

Na Nọvemba 1, 2021, e mechiri mmiri ahụ maka nrụzi dị ka akụkụ áhà ozọr na ahụ na-erizi mmụta sayensị nnyocha nke Transforming Irrigation Management na Naijiria (TRIMING), ọrụ ụlọ akụ ụwa kwadoro maka imezigharị usoro ịgba mmiri nke Osimiri Kano (KRIS) na usoro ịgba mmiri Hadejia Valley (HVIS). [11] Hadejia Jama'are River Basin Development Authority (HJRBDA) meghere mmiri ahụ ọzọ n'ọnwa Eprel afọ 2022.[12] Ọ bụghị oge mbụ a na-emechi mmiri ahụ.[13]

Nrutuaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Tiga Dam, Kano. Hotels.ng Places. Retrieved on 2023-09-17.
  2. Ujudud Shariff (17 March 2009). Food Security and Kano Irrigation Project. Daily Trust. Retrieved on 2010-05-16.
  3. Barau, Aliyu Salisu (2007) The Great Attractions of Kano. Research and Documentation Directorate Government House Kano
  4. 4.0 4.1 Edward B Barbier (November 7, 2002). Upstream Dams and Downstream Water Allocation – The Case of the Hadejia'Jama'are Floodplain, Northern Nigeria. Department of Economics and Finance, University of Wyoming. Archived from the original on June 4, 2011. Retrieved on 2009-10-01. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Barbier" defined multiple times with different content
  5. David E. Ervin (2003). Does environmental policy work?: the theory and practice of outcomes assessment. Edward Elgar Publishing. ISBN 978-1-84064-170-7. 
  6. Kole Ahmed Shettima. Dam Politics in Northern Nigeria: The Case of the Kafin Zaki Dam. York University, Canada. Retrieved on 2009-10-01.
  7. David H. L. Thomas (1998). "Adapting to Dams: Agrarian Change Downstream of the Tiga Dam, Northern Nigeria". World Development 27 (6): 919–935. DOI:10.1016/S0305-750X(99)00041-8. 
  8. Irrigation potential in Africa: A basin approach. United Nations Food and Agriculture Organization (1997). Retrieved on 2009-10-01.
  9. Sufuyan Ojeifo (3 August 2009). A Senator's Worries Over Kafin-Zaki Dam. This Day. Retrieved on 2009-10-01.
  10. Abubakar Yakubu (5 November 2008). Experts, Stakeholders Brain Storm Over Lake Chad. Daily Trust. Retrieved on 2009-10-01.
  11. Farmers excited as Tiga Dam reopens - Daily Trust (en-US). https://dailytrust.com/ (2022-04-07). Retrieved on 2024-07-10.
  12. Farmers excited as Tiga Dam reopens - Daily Trust (en-US). https://dailytrust.com/ (2022-04-07). Retrieved on 2024-07-10.
  13. Oluwagbemi (2018-01-22). Tiga dam closure: Tomato growers lose N1bn, says TOGAN (en-US). Punch Newspapers. Retrieved on 2024-07-10.