Traditional Ghanaian stool

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Okpukpu ọdịnala Ghana (ma ọ bụ asesedwa n'asụsụ Asante Twi) bụ oche osisi a tụrụ atụ nke a na-ahụkarị na mpaghara Sahara West Africa, ma karịsịa na Ghana.[1] N'etiti ndị Akan, a na-eji ya eme ihe dị ka ihe ụlọ, a na'iji ya eme ememe njem, a na - a na-ewerekwa ya dị nsọ.[2]

A na-eji oche ahụ eme ihe dị ka ihe nnọchianya nke ịbụ onye isi (karịsịa nwoke) n'oge pụrụ iche na nke onwe, a na-ahụkwa ya dị ka ihe ngosi nke ndị eze, omenala na ọdịnala. Enwere ike ịhụ ndị nne eze nwanyị n'ihu ọha ka ha na-anọdụ ala n'oche ọdịnala dị ka oche ikike, na-eziga ozi gbasara ọdịdị nke idu ndú.[3] E kwenyere na asesedwa nwere mkpa okpukpe.[4] A na-akpụ ya n'ụdị dị iche iche, ọdịdị na imewe iji kwupụta ozi pụrụ iche nke ikike.[5] Ọ dị mkpa na ọdịnala ndị Akan n'ihi na ọ na-eme ka mmetụta nke obodo, ndụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọdịnala na ije ozi dị ka ihe nnọchianya nke ịdị n'otu na ịdị n'ịdị n'otu, nke e kwenyere na ọ na'ịgwakọta mkpụrụ obi nke ndị ikwu ha ọnụ na ụwa anụ ahụ na nke metaphysical.[3][2] Okpokoro nwere mmetụta dị ukwuu mgbe onye ndu na-amalite ọrụ ma ya mere a na-eji okwu a ma ama "enstoolment". N'asụsụ Akan, oche onye ndu nwere njikọ zuru oke na àgwà ya nke na okwu ahụ bụ "oche dara" na-akọwa ọnwụ ya.[6] The Golden Stool nke Ashantis bụ a omenala oche a na-akpọ Sika Dwa nke ekwere na o nwere metaphysical mmalite. Ndị Mampong nwere oche ọlaọcha ọdịnala.[3]

Traditional Ghanaian stool

Ọrụ Aka[dezie | dezie ebe o si]

A na-eme stool (asesedwa) site na osisi sese nke na-eme ka ọ dị ọcha. Enwere ike iji osisi ndị ọzọ dị ka Bodaa kpụrụ stool ọdịnala.

  1. Patton (1979). "The Stool and Asante Chieftaincy". African Arts 13 (1): 74–99. DOI:10.2307/3335615. ISSN 0001-9933. 
  2. 2.0 2.1 Quarcoo (1990). "The Sacred Asesedwa and Mission" (in en). International Review of Mission 79 (316): 493–498. DOI:10.1111/j.1758-6631.1990.tb02205.x. ISSN 1758-6631.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 3.2 Hale (2013-09-04). "Asante Stools and the Matrilineage" (in en-US). 
  4. K. Gyesi (2016-05-30). Asesegua the forgotten royal stool. ‘Asesegua’: The forgotten royal stool.
  5. Stool, symbol of Ghanaian culture. www.ghananewsagency.org. Retrieved on 2019-05-03.
  6. Prestige Stool. www.metmuseum.org. Retrieved on 2020-11-23.