Tunde Adeniran

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Tunde Adeniran
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1945 Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, civil servant Dezie
Ọkwá o jiMinister of Education of Nigeria, Ambassador of Nigeria to Germany Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Ibadan Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịSocial Democratic Party Dezie
Tunde Adeniran
Professor
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
Personal details
Political partySocial Democratic Party (SDP)

[1]Tunde Adeniran (amụrụ na 29 Septemba 1945) bụ onye ọkà mmụta Naijiria, [2] onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, [3] [4] na onye bụbu minista nke agụmakwụkwọ. [5] [6] [7] [8] [2] bụbu onye ọrụ nke United Nations, Tunde - tupu ọ banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 1998 - lara ezumike nká dị ka onye nkuzi sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naịjirịa na America mgbe ọtụtụ afọ nke nkuzi na Naijiria. [9][10] bụ onye dere ọtụtụ akwụkwọ na akwụkwọ akụkọ. [1] [2]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Tunde [2] onye gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ibadan, Nigeria na Mahadum Columbia, USA . [11]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Site [2] 2004 ruo 2007, Tunde jere ozi na Naịjirịa dị ka onye nnọchi anya ya na Germany.[4] [3] Site n'ọnwa Ọktoba ruo n'ọnwarị n'afọ 1985, Tunde Adeniran bụ onye otu ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ nke iri anọ nke United Nations. Ọ bụ onye nduzi na Directorate for Social Mobilization (MAMSER) n'etiti afọ 1987 na 1992. [2] Site na Jenụwarị ruo Ọgọstụ 1993, Tunde jere ozi dị ka Onye isi oche nke Directorate for Social Mobilization (MAMSER). [2] [2] bụ onye otu Kọmitii na-ahụ maka Iwu Nchebe Mba Naịjirịa n'afọ 2000. Ọ bụ onye otu Kọmitii ndụmọdụ na Foreign Affairs site na 1983 ruo 1985. Tunde Adeniran, bụkwa onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị site na Jenụwarị 1986 ruo Machị 1987. [2] Tupu nke ahụ, ọ bụ onye otu Ondo State Economic Advisory Council site na 1980 ruo 1983. N'afọ 1982, Tunde Adeniran bụ onye otu Ondo State Local Government Review and Reorganization Committee (Justice Akintan Panel). [2][12][13][14]'ọkwa pati, Tunde Adeniran bụ onye otu Board of Trustees (BoT) nke Peoples Democratic Party (PDP) tupu ọ gbapụ na Social Democratic Party na 2018.

Ihe ndị ọ rụzuru[dezie | dezie ebe o si]

N'oge ọ bụ Onye isi nke ozi Naijiria na Germany, Tunde Adeniran meziwanyere onyinyo Naijiria nke ukwuu tupu mba ahụ. O weghachiri ntụkwasị obi ndị Germany na-etinye ego na akụ na ụba Naijiria n'ụzọ ziri ezi. Tunde guzobere mmemme mgbanwe iji mee [2] mmekọrịta dị n'etiti ụlọ ọrụ Naijiria na Germany dịkwuo omimi na mpaghara ahụike, gburugburu ebe obibi na agụmakwụkwọ. [2] ka minista agụmakwụkwọ, Tunde Adeniran webatara ọtụtụ mgbanwe iji nyere aka na mmepe nke ngalaba agụmakwụkwọ Naijiria.

Onyinye na Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Tunde enwetala ọtụtụ onyinye na nsọpụrụ. [2] nyere ya American Medal of Honour n'afọ 2001. [2] ghọrọ onye otu Nigerian National Institute for Educational Planning and Administration (NIEPA) n'afọ 2002. N'afọ 1998, ọ natara Ambassador of Peace/Gold Medal Award for Leadership. Ọ bụ naanị ya natara Ekiti Parapo Merit Award na 1996. N'afọ 2002, e mere Tunde Fellow nke Federal Polytechnic, Offa, Nigeria (FFPO). [2]

Ọrụ Na-abaghị Uru na Ọrụ Obodo[dezie | dezie ebe o si]

Tunde Adeniran bụ onye ndú ụka na knight nke John Wesley . [2] Ọ na-etinye aka n'ọtụtụ ọrụ ebere na ọrụ obodo. [2]

Nkwado[dezie | dezie ebe o si]

Tunde [2]-eche na "ọ gwụla ma Naịjirịa na-eme ka agụmakwụkwọ bụrụ ihe efu na iwu ruo n'ọkwa ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ma na-ekwusi ike na ọzụzụ kwesịrị ekwesị nke ndị nkuzi na agụmakwụkwọ dị mma maka ndị Naijiria", mba ahụ agaghị enwe ike iji teknụzụ ọhụrụ mee ka ọchịchị na ọrụ akụ na ụba gụnyere ịtụ vootu eletrọniki dị mfe. Tunde kpọrọ oku maka mgbanwe na Organisation of African Unity nke ga-enye atụmatụ ndị ga-ezute ihe ịma aka nke esemokwu na esemokwu na mba Africa. [9] ka Tunde si kwuo, "esemokwu ndị Afrịka chọrọ usoro ime udo na idebe udo maka ngwọta ha". [1] Mọnde 23, Eprel 2018, Tunde Adeniran na ndị isi SDP ndị ọzọ kpọrọ oku "ndị Naijiria niile hụrụ mba n'anya nke kwenyere na ịdị n'otu mba, ikpe ziri ezi, ikpe ziri aka na ọganihu ka ha gbakọta ma napụta mba ahụ. " [1] N'ihe oyiyi Naijiria, Tunde chere na onye Naijiria ọ bụla nwere ọrụ ịnọchite anya mba ahụ nke ọma n'akụkụ ọ bụla na mpaghara ọ bụla nke ndụ. [2]"Anyị kwesịrị ịga n'ihu na-akwalite ọdịdị dị mma site na ọrụ anyị n'ụlọ na mba ofesi na nkọwa ziri ezi na nke a pụrụ ịtụkwasị obi nke mmepe" na Naịjirịa, ka Tunde Adeniran kwuru. Banyere akụ na ụba, Tunde Adeniran chere na ọ dị mkpa ka Naijiria nọgide na-agbanwe agbanwe na iwu akụ na ụba ya iji nwee nsonaazụ dị ịrịba ama. "Site na itinye ego m, aghọtawo m na ọ dị anyị mkpa ịnọgide na-agbanwe agbanwe na iwu akụ na ụba anyị", ka o kwuru. [2] na-akpọ oku maka njikọ aka n'etiti ụlọ ọrụ gọọmentị dị iche iche, ụlọ ọrụ na ọrụ ndị metụtara itinye ego. [2] nke sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na-eche na Usoro Gọọmentị Obodo nke Naịjirịa, kama ịbụ ngwá ọrụ mmepe, bụ akụkụ kachasị njọ nke usoro ọchịchị onye kwuo uche ya ugbu a dịka ọ naghị agba ọsọ dị ka ọ kwesịrị.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Muyiwa Adeyemi (April 24, 2018). Falae, SDP leaders berate major political parties for 'lacking ideology'. leadership.ng. Retrieved on January 13, 2019.
  2. 2.00 2.01 2.02 2.03 2.04 2.05 2.06 2.07 2.08 2.09 2.10 2.11 2.12 2.13 2.14 2.15 2.16 2.17 2.18 2.19 Taiwo Danjuma (October 10, 2005). INTERVIEW (NIGERIAN AMBASSADOR TO GERMANY). nigeriaworld.com. Retrieved on January 13, 2019.
  3. 3.0 3.1 Book Announcement: Tunde Adeniran, serving the fatherland through a life of social & political activism – Tola Adenle. emotanafricana.com (July 7, 2016). Archived from the original on January 13, 2019. Retrieved on January 13, 2019.
  4. 4.0 4.1 ENGINE OF NATIONAL REAWAKENING AND DEVELOPMENT,Professor Tunde Adeniran, Ambassador of Nigeria to Germany. www.africanheritagemagazine.de (September 22, 2015). Retrieved on January 13, 2019.
  5. PDP Under-publicised Jonathan's Achievement, Says Adeniran. scannewsnigeria.com (March 14, 2015). Retrieved on January 13, 2019.
  6. Sakin Babalola (October 11, 2016). South-West PDP Leaders Meet, Set-Up Peace Committee. citymirrornews.com. Retrieved on January 13, 2019.
  7. Peleg (June 1985). "International Violence. Edited by Tunde Adeniran and Yonah Alexander.". The American Political Science Review 79 (2): 571–572. DOI:10.2307/1956730. 
  8. Longest serving education minister (1999 2013). www.slideshare.net (2013-09-26). Retrieved on January 13, 2019.
  9. 9.0 9.1 PACIFIC SETTLEMENT AMONG AFRICAN STATES: THE ROLE OF THE ORGANIZATION OF AFRICAN UNITY. journals.lib.unb.ca. Retrieved on January 13, 2019.
  10. The Politics of Wole Soyinka By Tunde Adeniran. www.sunshinenigeria.com. Archived from the original on January 13, 2019. Retrieved on January 13, 2019.
  11. Adeniran (1974). "The Dynamics of Peasant Revolt". Journal of Black Studies 4 (4): 363–375. DOI:10.1177/002193477400400401. 
  12. Nicholas Uwerunonye (March 2, 2018). Jerry Gana, Tunde Adeniran Defect To SDP. independent.ng. Retrieved on January 13, 2019.
  13. Chibuzo Ukaibe (March 5, 2018). Gana, Adeniran, Others Must Be Wooed Back To PDP – Dickson. leadership.ng. Retrieved on January 13, 2019.
  14. Olusola Fabiyi (March 4, 2018). Why I left PDP with my supporters –Adeniran. punchng.com. Retrieved on January 13, 2019.

Àtụ:Cabinet of President Olusegun Obasanjo 1999-2003