Uche Veronica Amazigo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Uche Veronica Amazigo
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ọrụ ọ na-arụparasitologist, academic, biologist Dezie
onye were ọrụMahadum nke Nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Vienna, University of KwaZulu-Natal Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the Nigerian Academy of Science, Prince Mahidol Award Dezie

Uche Veronica Amazigo bụ prọfesọ nke Medical Parasitology na ọkachamara na ahụike ọha. [1] bụ onye otu Nigerian Academy of Science bụ onye a họpụtara n'ime Academy's Fellowship na Nzukọ Ezumezu ya kwa afọ nke e mere na Jenụwarị 2015.[2]'afọ 2012, ọ meriri Prince Mahidol Award maka onyinye dị ịrịba ama maka ahụike ọha na eze. [3] maara ya nke ọma maka nyocha ya gbasara onchocerciasis na onyinye ya na World Health Organization (WHO). [1]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

[4] Veronica Amazigo (née Onubogu) bụ onye ọkà mmụta ihe ndị dị ndụ, onye a zụrụ na ahụike ọha na eze, parasitology ma bụrụ ọkachamara na ọrịa ndị na-ekpo ọkụ. [5] si Enugu, Naijiria . [1] [6] gara Mahadum Vienna na Austria, ebe ọ natara Ph.D. ya na Biology na Medical Parasitology. [6] nwekwara diplọma na Tropical Medicine na Parasitology site na Bernhard-Nocht Institute of Tropical Medicine dị na Hamburg, Germany na Fellowship in International Health site na Harvard T.H. Chan School of Public Health . [1] [7] nyekwara ya nzere Doctor of Science na Mahadum KwaZulu-Natal na South Africa n'afọ 2013. [1] [5]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

[8] mbido ọrụ ya, Amazigo bụ onye nkuzi dị elu na Mahadum Naijiria na Nsukka, ebe ọ kụziri nkà mmụta ọgwụ na ahụike ọha. [3] bụ n'oge a na ngwụcha afọ 1970 ka ọ malitere ịmụ onchocerciasis (ịkpu ìsì osimiri) mgbe ọ zutere ọrịa ahụ n'oge ọ na-agagharị n'ógbè ahụ. [3] sonyeere otu nkwado ụmụ nwanyị nọ n'ime ime obodo iji mụọ mmetụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke ọrịa ahụ nwere na obodo ime obodo. [3] ahụ, o tinyere akwụkwọ ma nata enyemaka nyocha site na United Nations" Special Programme for Research and Training in Tropical Diseases (TDR) iji gaa n'ihu na nyocha ya banyere ìsì osimiri. [9] rụrụ ọrụ maka TDR ruo ọtụtụ afọ, ebe ọ mepụtara mmemme maka ịzụ ndị ọrụ obodo iji gwọọ onwe ha na ndị ọzọ, ma debe akwụkwọ ndekọ nke ọgwụgwọ ahụ. [9] wetara nchọpụta ya na WHO, ebe a na-emegharị ọmụmụ ya. Nso[9] sitere na mmepụtaghachi a dugara na ntọala nke African Programme for Onchocerciasis Control (APOC) na 1995. Amazigo sonyeere APOC [3] ka onye ọkà mmụta sayensị na 1996. [1] Ọrụ [10] na APOC wuru n'elu ọrụ ya na TDR, ma mee ka mmepe nke Community-Directed Treatment with ivermectin (CDTI), na ivermectine bụ ọgwụ na-agwọ onchocerciasis. [11][12] na-eme atụmatụ na atụmatụ CDTI ya emeela ka a gwọọ ihe karịrị nde mmadụ 112.4 maka onchocerciasis, nde mmadụ 11 maka ịchịkwa ịba, na nde mmadụ 37 maka ịchịkwa ọrịa ndị ọzọ. Amazigo nọrọ afọ anọ [9] ka Onye isi nke ngalaba nkesa ọgwụ na-adịgide adịgide nke WHO site na 2001-2005. [10] rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke APOC site na 2005 ruo 2011. [4]'oge a, ọ na-etinye aka na gọọmentị Afrịka iri na isii, ụlọ ọrụ mba ụwa na-abụghị gọọmentị iri na anọ (NGOs), ndị na-enye onyinye iri abụọ na abụọ, na ụlọ ọrụ ọgwụ. Mgbe [13] lara ezumike nká na APOC, o guzobere Pan-African Community Initiative on Education and Health (PACIEH) na 2013. [1]

Onyinye na mkpakọrịta[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ na-eje ozi dị ka onye ọrụ WHO, ọ natara ọdịiche nke ịbụ onye a kpọrọ Knight of the National Order of Burkina Faso . [4] Ụlọ ọrụ US Agency for International Development na National Medical Research Institute of Tanzania nabatara ya ma nata Dr Jean Mayer Global Citizenship Award site na Mahadum Tufts . [4] [11], ya na ya dị ka onye nduzi, e nyere APOC 1 nde Euro António Champalimaud Vision Award na 2011, nke bụ nnukwu onyinye zuru ụwa ọnụ maka onyinye dị ịrịba ama maka mgbochi nke nkwarụ anya na ìsì. [1] Ọ bụ onye otu ọtụtụ òtù dị ka Board of Trustees of Sightsavers, TY Danjuma Foundation, Advisory Board of Massachusetts General Hospital Center for Global Health, na Merck's Global Advisory board on Maternal Mortality . [4]

  • Fellow, Nigerian Academy of Science[1]
  • [4], Harvard T.H. Chan School of Public Health [1]
  • [14], Parasitology na Public Health Society nke Nigeria [1]

Akwụkwọ ndị a họọrọ e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Amazigo nwere ihe karịrị akwụkwọ 55 na akwụkwọ akụkọ mba ụwa. [4]

Amazigo (October 1993). "Onchocerciasis and women's reproductive health: indigenous and biomedical concepts". Tropical Doctor 23 (4): 149–151. DOI:10.1177/004947559302300404. ISSN 0049-4755. PMID 8273155. 

Amazigo (2007). "Performance of predictors: Evaluating sustainability in community-directed treatment projects of the African programme for onchocerciasis control". Social Science & Medicine 64 (10): 2070–2082. DOI:10.1016/j.socscimed.2007.01.018. PMID 17383061. 

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Current Fellows of the Academy – The Nigerian Academy of Science (en-US). nas.org.ng. Retrieved on 2018-03-02.
  2. Dr Uche Amazigo, retired Director of the African Programme. thaiembassynigeria.com. Retrieved on July 13, 2015.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 Brown (2008-07-30). "Engaging the Community: An Interview with Uche Amazigo" (in en). PLOS Neglected Tropical Diseases 2 (7): e268. DOI:10.1371/journal.pntd.0000268. ISSN 1935-2735. PMID 18665270. 
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 TY Danjuma Foundation | ...touching lives every day. (en). www.tydanjumafoundation.org. Retrieved on 2018-02-13.
  5. 5.0 5.1 TDR | Uche Amazigo receives major recognition. www.who.int. Retrieved on 2018-02-13.
  6. 6.0 6.1 Prince Mahidol Award Foundation under the Royal Patronage. www.princemahidolaward.org. Archived from the original on 2016-09-15. Retrieved on 2018-02-13.
  7. "Racism gave me my opportunity", IOL, 4 February 2013.
  8. "Uche Amazigo", Global Philanthropy Forum. Retrieved on 2018-02-15. (in en-US)
  9. 9.0 9.1 9.2 9.3 Brown (2007-06-02). "Uche Amazigo: overcoming onchocerciasis in Africa" (in English). The Lancet 369 (9576): 1853. DOI:10.1016/S0140-6736(07)60836-8. ISSN 0140-6736. PMID 17544753. 
  10. 10.0 10.1 WHO | Dr Uche Amazigo, retired Director of the African Programme for Onchocerciasis Control - APOC. (2005-2011). www.who.int. Archived from the original on June 11, 2016. Retrieved on 2018-02-15.
  11. 11.0 11.1 "Nigeria's Amazigo 2nd Nigerian to Win Prestigious Prince Mahidol Award By Paul Ejime", Sahara Reporters, 2012-12-06. Retrieved on 2018-02-15.
  12. Achievements of Community-directed treatment with ivermectin (CDTI) (en-GB). World Health Organization. Archived from the original on October 18, 2014. Retrieved on 2018-02-15.
  13. One Meal a Day – a Community led School Feeding Programme that solves other Health Problems (en-GB). nigeriahealthwatch.com (17 March 2015). Archived from the original on 2018-02-16. Retrieved on 2018-02-15.
  14. PPSN Fellows (en-GB). ppsn.org.ng. Retrieved on 2018-03-02.