Jump to content

Ulric Ellerhusen

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ulric Henry Ellerhusen (1879-1957) aha mbụ bụ Ulrich ma ọ bụ Ulrik, aha nna mgbe ụfọdụ a na-akpọ Ellerhousen ) bụ onye na-ese ihe na onye nkuzi German-American kacha mara amara maka ihe ọkpụkpụ ya.

Ụbọchị ya nkiri ihe ndị ọrụ 70 maka Rockefeller Chapel nke Mahadum Chicago;  a tympanum n'elu University si Oriental Institute;  Ihe oyiyi 4 maka Louisiana State Capitol;  5 atụmatụ maka Oregon State Capitol ;  na ihe oyiyi Oregon Pioneer .

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ellerhusen na 7, 1879, na Waren, Mecklenburg, Germany wee bịa United States na 1894.

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Art Institute of Chicago n'okpuru Lorado Taft, yana n'okpuru Gutzon Borglum na James Earle Fraser na Art Students League nke New York, yana site na 1906 ruo 1912 ya na Karl Bitter. [1]

Ọkpụkpụ na ọrụ ụkpụrụ ụlọ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1915, Ellerhusen nyere ihe oyiyi ihe atụ na-ahụ ahụkebe maka nke Bernard Maybeck's Palace of Fine Arts, na-arụ ọrụ n'okpuru Bitter, onye bụ onye ihe ọkpụkpụ maka San Francisco Panama–Pacific International Exposition.  (1915). [2]

Na 1926, Ellerhusen so Lee Lawrie rụkọọ ọrụ iji wepụta ihe osise 70 ọnụ ọgụgụ maka Rockefeller Chapel na Mahadum Chicago .  Lawrie na-ahụ maka ọnụ dị n'okpuru ọkwa 30-ụkwụ nke ụlọ ahụ, yana Ellerhusen maka ọrụ dị elu na nke a na-ahụ ahụ anya.  Onyinye kacha mara amara nke Ellerhusen bụ March of Religion, usoro nke ọnụọgụ iri na ise buru ibu n'ofe gable ihu.  N'ịhụ ka ihe a na- nhọrọ n'ọtụtụ mkpụrụ, ọ bụghị nanị n'ọdịnala ndị Juu na ndị ahịa ka e si na ndị ahụ nọchiri anya ha ihe Zoroaster na Plato nakwa iche, Mozis, Ndị Amụma, Ịlaịja na borya na  Jọn Onye Na-eme Baptizim .  ebubo na-ejide ọnọdụ etiti.  Onye na-esote ya bụ Pita, mgbe ahụ Pọl , Athanasius, Augustine, Francis nke Assisi, Martin Luther na John Calvin bụ ndị ike na gable.  N'ebe ọzọ na ụlọ Ellerhusen kere ihe oyiyi nke Amos, Hosea, John Huss, William Tyndale, St. Monica na St. Cecilia nakwa ihe nke Matiu, Mak, Luk na Jọn . [3]

Ebe Ọwụwa Anyanwụ
West

Ellerhusen la mfe na Mahadum Chicago na 1931 iji gbuo otu panel maka isi n'ọnụ ụlọ ọhụrụ nke Oriental Institute .  Ozi ndị a dị na tympanum a na- ịntanetị ngafe nke ederede site na East ruo "dị ike na ike ike nke West."  [1] Ebe mmalite na-amị anyam dị n'ihu na Zoser, Hammurabi, Thutmose III, Ashurbanipal, Darius the Great na Chosroes n'azụ azụ.  West nwere bison dị ka totem ya mgbe ndị ukwu ya bụ Herodotus, Alexander the Great, Julius Caesar, onye agha crusader na ndị ikom abụọ nke oge a, onye na-egwupụta ihe na onye akwụkwọ ihe ochie.  Ihe atụ dị iche iche nke nnukwu ụlọ na-etolite nke ahụ ahụ.  Ndị ọchịchị ahụ a mụrụ ka ọ nọchite anya ihe owuwu ọgbara ọhụrụ bụ Goodhue Livingston's Nebraska State Capitol .

Ọ bụ ebe na Ellerhusen na Lawrie rụkọrọ ọrụ ọnụ n'Ebe ụlọ, ọ bụ nanị na Goodhue's Christ Church Cranbrook (1928) ka ọ na-siri ike ike onye mere ihe.  O lib ka onye ọ gbala mere ọtụtụ n'ime ọnụ ọgụgụ ahụ n'onwe ya, ma ụdị ha yiri nke a, na nke a, ọnụ ọgụgụ ndị na-anya anya ndị ụka dị ka Wilbur Wright, Louis Pasteur, Michael Faraday,  Galileo Galilei, Johannes Gutenberg, Leonardo da Vinci, Abraham Lincoln na George Washington dị nso n'ụdị izu ike na nke Ellerhusen ọzọ nke Lawrie. [4]

Ellerhusen mechara ihe oyiyi ọla edo nke Oregon State Capitol, Oregon Pioneer, na 1934

N'ihi na Louisiana State Capitol ụlọ Ellerhusen kere "ọnụọgụ anọ dị egwu nkuku guzo maka 'mmụọ a na-achị ndị nweere onwe na ndị nwere ikike," [1] Iwu, Sayensị, Art, na Nkà ihe.  [2] O mekwara frieze Louisiana: History na Life nke kewara n'ime ọke ise wee kechie ụlọ ahụ na ọkwa nke ise.  N'otu ngalaba Ellerhusen ji nwa (Solis Seiferth, Jr.) na nwa nwoke (Carol Dreyfous) nke ndị na-ese ụlọ ahụ dị ka ihe atụ maka ọnụ ọgụgụ na nhazi ya.. [5]

Mgbe afọ gachara[dezie | dezie ebe o si]

Ellerhusen, onye otu ogologo oge nke National Sculpture Society, ምርቶችri n'ọtụtụ ọrụ ya, ma jiri afọ ikpeazụ nke ndụ ya na Towaco, New Jersey, ebe ọ mgbapụta ntọala ụlọ akwụkwọ nkà ma መረጥere ya na nyere ya bụ Florence Cooney Ellerhusen, ch  ala.  onye ese.

Ụlọ ihe ngosi nka[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Ebe ịchụàjà nke ochichi onye kwuo uche (ihe ncheta udo), East Orange, New Jersey, 1922
  • Rockefeller Chapel na Mahadum Chicago, 1926
  • Christ Church Cranbrook, Bloomfield Hills, Michigan, 1928
  • Louisiana State Capitol, 1932
  • Panels Atomic Energy na Stellar Energy na facade nke Ụlọ Eletriki na Chicago Century of Progress Exposition, 1933
  • Ebe obibi mbụ na-adịgide adịgide nke West (aka Ọsụ Ụzọ Ncheta ), Old Fort Harrod State Park, Harrodsburg, Kentucky, ya na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Francis Keally, 1934
  • Ụlọ Nzukọ Obodo Kansas, 1936, friezes na mgbidi ọwụwa anyanwụ na ọdịda anyanwụ
  • Nwoke ọla edo (aka Oregon Pioneer ) onye ikpeazụ na Oregon State Capitol, ya na Keally, 1938

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Exhibition of American Sculpture Catalogue, 156th Street of Broadway New York, The National Sculpture Society 1923 p.55
  2. Neuhaus, Eugen, The Art of the Exposition, Paul Elder and Company, Publishers, San Francisco 1915
  3. Goodspeed, Edgar, J. The University of Chicago Chapel: A Guide, The University of Chicago Press, Chicago, Illinois, 1928
  4. McMechan, Jervis Bell, Christ Church Cranbrook: 1928–1978, Christ Church Cranbrook, Bloomfield Hills, Michigan 1979
  5. Kubly, Vincent, The Louisiana Capitol-Its Art and Architecture, Pelican Publishing Company, Gretna 1977
  • Kvaran na Lockley, Ọkpụkpụ ihe owuwu na America, ihe odide edebeghị
  • Opitz, Glenn B, Onye nchịkọta akụkọ, Akwụkwọ ọkọwa okwu Mantle Fielding nke ndị na-ese ihe nkiri America, ndị na-ese ihe na ndị na-ese ihe, Akwụkwọ Apollo, Poughkeepsie NY, 1986