Ursula G. T. Müller

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ursula G. T. Müller
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịJémanị Dezie
Aha enyereUrsula Dezie
aha ezinụlọ yaMüller Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1944 Dezie
Ebe ọmụmụFrankfurt Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaGerman Dezie
Ọrụ ọ na-arụsociologist Dezie
ụdị ọrụ yawomen's studies Dezie

Ursula GT Müller (amụrụ 1944) bụ onye German nwanyị, ọkà mmụta mmekọrịta ọha na eze na onye bụbu odeakwụkwọ nke steeti Schleswig-Holstein . Site na njedebe 1970s, ọ na-ekere òkè dị mkpa n'ịzụlite mmasị na ọmụmụ ụmụ nwanyị, site na 1976 na Technical University of Dortmund, mgbe ahụ na Mahadum Bielefeld ebe site na 1989 ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 2012 ọ bụ Prọfesọ nke ọmụmụ ụmụ nwanyị. N'otu aka ahụ, ọ ghọrọ onye nduzi mbụ nke Interdisciplinary Center for Women's Studies (Interdisziplinären Frauenforschungszentrum) nke mahadum. O bipụtala ọtụtụ ebe n'okwu gbasara ọmụmụ nwoke na nwanyị . [1] [2] [3]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1963, Müller gụrụ mgbakọ na mwepụ na physics na Goethe University Frankfurt ebe ọ nwetara akara mmụta doctorate na 1967. Ọ nọrọ afọ ise na United States na-akụzi mgbakọ na mwepụ na Mahadum steeti Pennsylvania . Mgbe ọ laghachiri na Germany, ọ gụrụ sociology, sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akparamaagwa na Mahadum Giessen (1972-79), na-enweta akara ugo mmụta nna ukwu na tesis na Sexualmoral im Spätkapitalismus ( Omume Mmekọahụ na Late Capitalism). [4]

Site na 1976 ruo 1989, ọ jikọtara ya na Social Research Center na Technical University of Dortmund. [5] Na 1989, a họpụtara Müller prọfesọ nke ngalaba ọmụmụ nwoke na nwanyị (Frauenforschung) na Mahadum Bielefeld, wee ghọọ onye ọsụ ụzọ na ngalaba ọmụmụ e hiwere ọhụrụ. Na Walk on the Wild Side (2019) ọ tụgharịrị uche na ọrụ ya na mahadum ebe ọ chere nnukwu ihe isi ike ihu, a naghịkwa amata ya maka ihe ịga nke ọma ya. [1]

Site na 1966 ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1999, Müller bụ onye odeakwụkwọ steeti maka ọrụ Schleswig-Holstein maka Women, Youth, Housing na Development Urban. [4]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

lara ezumike nká na 2012 ọ bụ Prọfesọ nke ọmụmụ ụmụ nwanyị. N'otu aka ahụ, ọ ghọrọ onye

  1. 1.0 1.1 Bauer, Brigitte; Metz-Göckel, Sigrid (2018). Pinierin der Geschlechterforschung und Mitbegråunderin des Netzwerks: Prof. Dr. Ursula Müller zum 70sten (de). Journal --netzwek Frauen- und Geschlechterforschung NRW -nr. 44. Retrieved on 14 April 2022.Bauer, Brigitte; Metz-Göckel, Sigrid (2018). "Pinierin der Geschlechterforschung und Mitbegråunderin des Netzwerks: Prof. Dr. Ursula Müller zum 70sten" (PDF) (in German). Journal --netzwek Frauen- und Geschlechterforschung NRW -nr. 44. Retrieved 14 April 2022.{{cite web}}: CS1 maint: multiple names: authors list (link) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "due" defined multiple times with different content
  2. Schmidt, Uta C. (2012). Das Netzwerk Vom Frauen-Forschungs-Förderprogramm zur Netzwerkkoorination (in de). Netzwerk-FGF. ISBN 978-3-936199-12-3. Retrieved on 14 April 2022. 
  3. Ursula Müller: Publikationen (de). Universität Bielefeld. Retrieved on 14 April 2022.
  4. 4.0 4.1 Biographie (de). Ursula GT Mueller/. Retrieved on 15 April 2022."Biographie" (in German). Ursula GT Mueller/. Retrieved 15 April 2022. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "um" defined multiple times with different content
  5. Prof. (i. R.) Dr. Ursula Müller (de). Netzwerk Frauen- und Geschlechterforschung NRW. Retrieved on 15 April 2022.