WOUGNET

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ndị ọrụ WOUGNET na odeakwụkwọ

  WOUGNET ụmụ nwanyi netwọk Uganda

Mbiri WOUGNET nhazi nwere: ike 2000

onye nchoputa: Dorothy okello

tọrọ ntọala na: Kampala Central region

ebumnobi: Iji wulite ojiji nke ozi na teknụzụ nkwukọrịta (ICT) n'etiti ụmụ nwanyị dị ka ngwaọrụ iji kesaa ozi na dozie okwu ọnụ.


Isi ụlọ ọrụ : Kampala Uganda

ọnọdụ: Uganda


Mpaghara : East Africa

otu : 30

Onye isi oche : Sandra aceng

Otu ndị isi oche. Angela Nakafeero

Peace Musiimenta

Ednah karamagi

Julie Agum

James Oriekot

Friday Mutesi

Shubey Nantege

Luzinda

ndị ọrụ. 18

webụsaịtị. Http://WOUGNET.org

Mpaghara- East Africa


[1] [2] Ugandan Network (WOUGNET) nke a makwaara dị ka Women of Uganda Red Development Limited bụ òtù na-abụghị nke gọọmentị nke Uganda nke na-enyere ụmụ nwanyị na òtù ụmụ nwanyị aka n'iji na ịnweta teknụzụ ozi na nkwukọrịta (ICTs) iji kesaa ozi ma dozie nsogbu ha dịka ụkpụrụ okike, na-akwado ikike ha na iwu obodo na azụmaahịa site na agụmakwụkwọ. [3] [4] [5]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

WOUGNET tọrọ ntọala [6] Mee 2000 site n'aka òtù ụmụ nwanyị si Uganda. [3] Ndepụta ozi [7] bụ nke Kabissa na-akwado.

Ebumnuche: Ịkwalite ojiji nke teknụzụ ozi na nkwukọrịta site n'aka Ọrụ: nwanyị na ụmụ agbọghọ maka ịha nhata nwoke na nwanyị na mmepe na-adịgide adịgide. [8]

[8]Ebumnuche: Imeziwanye ọnọdụ ndụ maka ụmụ nwanyị Uganda, site n'ịbawanye ikike na ohere ha maka mgbanwe, imekọ ihe ọnụ na ịkekọrịta ozi.

Ihe omume: Nkwekọrịta Ozi na Networking, Nkwado Nkà na Ụkpụrụ Mmekọahụ na ICT. [9]

[10] [11]-eme nnyocha na nyocha na ịntanetị na iwu ICT, [12] na-akwalite ohere nhata maka ozi, njikọ nke okike na teknụzụ, iwulite ikike na nchekwa n'ịntanetị na usoro teknụzụ na-apụta n'etiti ọrụ ndị ọzọ iji hụ na a na-enye ụmụ nwanyị nri na ha. [3] [13] [14][15][16] na-emekwa mmemme ndị ọzọ na ọrụ ugbo, itinye dijitalụ, ọchụnta ego, ọchịchị na ịza ajụjụ n'etiti mmemme ndị ọzọ. [1] [2] [3]

Ndị isi nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

  1. Dorothy Okello (Onye guzobere) [17]
  2. [18] Oliver Amuge (May 2020 ruo February 2023). [1]
  3. Sandra Aceng site na Machị 2023 ruo taa.

Ndị otu[dezie | dezie ebe o si]

WOUGNET bụ onye otu;

  • ICT4Democracy (ICT4D) netwọk[19][20]
  • [21]'[1] Rights Online (WRO) netwọk nke [<b id= ./World_Wide_Web_Foundation" id="mwXA" rel="mw:WikiLink" title="World Wide Web Foundation">World Wide Web Foundation] na-eduzi.
  • [9] for Progressive Communications (APC) kemgbe Jenụwarị 2005. [1]
  • Girls Not Brides kemgbe 25 Machị 2012.[22]
  • [23] Global Network Initiative (GNI) kemgbe 2019. [1]
  • [24] Human Rights Lab kemgbe 2019.[1]
  • Uganda Women'[25] Network. [1]
  • Forum for Agricultural Research [26] Africa (RUFORUM). [1]

Ngwá Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

WOUGNET na-eji email, mgbasa ozi mmekọrịta, weebụ, SMS (ọrụ ozi dị mkpirikpi) [27] na "ụzọ ọdịnala" dị ka redio, telivishọn na mgbasa ozi obibi akwụkwọ dị ka akwụkwọ akụkọ [28] iji kwurịta okwu ma kesaa ozi gbasara ime ihe ike na-adabere na nwoke na nwanyị n'ịntanetị (OGBV), nchekwa n'ịntanị n'etiti nsogbu ndị ọzọ. [29]

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

[30]'afọ 2013, e nyere WOUGNET onye mmeri nke Democracy Innovation na emume mmechi nke World Forum for Democracy nke abụọ e mere na Strasbourg. Onyiny[30] Innovation ahụ kwetara mgbalị ndị e mere iji tinye ụmụ amaala na usoro ọchịchị onye kwuo uche ya na ndụ ọha na eze.

Ndị otu[dezie | dezie ebe o si]

WOUGNET enweghị ụgwọ ndị otu maka ụdị ndị otu atọ ya na ndị a bụ onye ọ bụla, nzukọ (òtù ụmụ nwanyị dị na Uganda) na ndị mmekọ (òtù ndị na-abụghị òtù ụmụ nwanyị dị n'Uganda). Iji bụrụ onye otu [7], a ga-achọ ka ị banye na ndepụta ozi WOUGNET.

Ndị otu WOUGNET gụnyere:

  • Chọta Ndị Nwunye nke Ndị Agha (ROWOSA) [31]
  • Slum Aid Project (SAP) [31]
  • Ibanda Women's Guild (IWOGU) [31]
  • Gabula Atudde Women Group (GABULA ATUDDE) [31]
  • Òtù Ụmụ nwanyị Tusubira (TUWOGRO) [31]
  • Warm Hearts Foundation (WHF)
  • Katosi Women Development Trust (KWDT)
  • Ntulume Village Women Development Association (NVIWODA)
  • Òtù Ndị Ọchụnta Ego Ụmụ nwanyị nke Uganda (UWEAL)
  • Comfort Community Empowerment Network (COCENET)
  • Òtù Obodo Na-adịgide Adịgide Adị (LOSCO)
  • St Bruno Doll Making Group
  • Hope Case Foundation (HCF)
  • Kigezi Women in Development (KWID)
  • Uganda Muslim Women Vision (UMWV)
  • Grassroots Women's Association for Development (GWAD)
  • Ụmụ nwanyị nwere nkwarụ na mmepe (DIWODE)
  • Òtù Mmepe Ụmụ nwanyị Ime Obodo Karma (KRUWODO)
  • Omume obodo maka ndụ na-adịgide adịgide (CASUL)

Onyinye na nkwanye ùgwù[dezie | dezie ebe o si]

  • Ntinye na Empowerment site na World Summit Award (WSA) na 2003. [32]
  • Ihe nrite Democracy Innovation site [33] kansụl nke Europe na World Forum for Democracy na 2013. [1]

Ọrụ, mkpọsa, ogbako na ọzụzụ[dezie | dezie ebe o si]

[34]'afọ 2005, WOUGNET debanyere aha ndị Uganda ga-aga World Summit on Information Society (WSIS) nke mere na Tunis na Tunisia.

WOUGNET jikọtara aka [27] Womensnet, South Africa na APC-Africa-Women (AAW) ma mee mkpọsa SMS nke dabeere na 16 Days of Activism ebe ndị mmadụ n'otu n'otu na òtù zigara ozi megide ime ihe ike megide ụmụ nwanyị.

[28] jikọtara aka [3] Internews ma zụọ òtù Civil Society (CSOs) na Human Rights Defenders (HRDs) nke chọrọ iwusi usoro nkwado maka ikike ụmụ nwanyị na nzuzo n'ịntanetị ike.

Ọrụ na akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

ụfọdụ n'ime akụkọ ndị a gụnyere;

  • Ịkwado ọdịiche dị n'etiti ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị na Uganda: Nnyocha nke ikike ụmụ nwanyị n'ịntanetị dabere na ụkpụrụ nke African Declaration of Internet Rights and Freedoms (AFDEC) nke lekwasịrị anya n'iji ịntanetị eme ihe ụmụ nwanyị na-eme na Uganda. [35]

Ọrụ WOUGNET nke ugbu a, ugbu a na nke gara aga gụnyere: [29][dezie | dezie ebe o si]

  • Civil Society in Uganda Digital Support Programme (CUSDS) kwadoro site na Women Peace and Humanitarian Fund nke meghachiri omume na mberede COVID-19 na Uganda site n'ịkwado ikike dijitalụ nke ụlọ ọrụ ndị otu ya 23 na 2020 iji nọgide na-eguzogide n'oge ọnọdụ ebe COVID-19 guzobere ihe mgbochi na ihe mgbochi maka mmegharị nke ndị ọrụ.
  • Women's Rights Online Media Campaigns na Uganda nke Association for Progressive Communications (APC) kwadoro na 2020 n'okpuru All Women Count Project.
  • Ime ka ikike ụmụ nwanyị dịkwuo mma n'ịntanetị site na mmeghachi omume na-arụ ọrụ nke ọma maka ime ihe ike gbasara nwoke na nwanyị n'ịntanụ na Uganda. kwadoro site na Digital Human Rights Lab na 2021.
  • Our Voices, Our Futures (OVOF) nke Association for Progressive Communications (APC) kwadoro site na 2021 ruo 2025.
  • Ịzọpụta ndị nta akụkọ ụmụ nwanyị site na iyi egwu n'ịntanetị na Uganda site n'imeziwanye iwu gbasara nnwere onwe ikwu okwu na oghere dijitalụ na ịlụso iyi egwu n"ịntanetị ọgụ (SWIFT) nke Urgent Action Funds kwadoro na 2021.
  • Ịkwalite Nhọrọ Smart Policy na Closing Gender Digital Divide na Uganda, na mmekorita ya na CfMA nke World Wide Web Foundation kwadoro na 2020-2021.
  • Ime ka ikike nnwere onwe ikwu okwu nke Uganda sie ike site na Nkwado Iwu na Mgbasa Ozi (SURFACE) nke International Centre for Not-for-Profit Law (ICNL) kwadoro na 2021.
  • Nkwado-Nkwado nke ụmụ ọkụkọ ahọpụtara na Mozambique na Uganda na mmekorita ya na Eduardo Mondlane Mozambique, Mahadum Makerere, Mahadim Gulu na International Rural Poultry Centre- Kyeema Foundation (Mozambique) nke African Union kwadoro site na 2019 ruo 2022.
  • Ime ka ojiji nke ICTs na mgbasa ozi mmekọrịta dị ike maka Citizen Engagement na imeziwanye nnyefe ọrụ nke SIDA kwadoro na Eastern na Indigo Trust UK na Northern Uganda.
  • Ime ka ojiji nke ICTs na mgbasa ozi mmekọrịta dị ike maka itinye aka ụmụ amaala na nnyefe ọrụ ka mma, nke Indigo Trust UK kwadoro.
  • Ịbawanye mkpebi ụmụ nwanyị na mmetụta na Gọọmentị Ịntanetị na iwu ICT maka mmezu nke ikike ụmụ nwanyị n'Africa, nke etinyere na WomensNet na Uganda na South Africa ma kwado ya site na UN Women Fund for Gender Equality

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Njikọ maka nkwurịta okwu na-aga n'ihu
  • Nkwado Mgbasa Ozi Ụwa
  • Dorothy Okello

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Women decry discrimination in ICT policy initiatives (en). Monitor (2021-01-07). Retrieved on 2023-06-19.
  2. Journalists urged to take care of own mental health (en). Monitor (2021-07-12). Retrieved on 2023-06-19.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 WOUGNET Leading Efforts to Strengthen Digital Resilience and Combat Online Gender Based Violence (en). New Vision. Retrieved on 2023-06-19.
  4. Intersectionality of women’s digital rights (en). Monitor (2023-03-20). Retrieved on 2023-06-19.
  5. Women of Uganda Network (WOUGNET) - Uganda - 50 Million African Women Speak. www.womenconnect.org. Retrieved on 2022-04-03.
  6. Cooperation (2002). "The Women of Uganda Network (Uganda)" (in en). ICT Update. 
  7. 7.0 7.1 Wougnet: A society in which women are empowered through the use of ICTs for sustainable development - CTIN (en-ZA) (2022-03-23). Retrieved on 2023-06-19.
  8. 8.0 8.1 Women of Uganda Network (WOUGNET) | Women in the World Foundation (en). womenintheworld.org. Retrieved on 2022-04-03.
  9. 9.0 9.1 Women of Uganda Network (WOUGNET) | Association for Progressive Communications. www.apc.org. Retrieved on 2022-04-03.
  10. Bridging the Digital Gender Gap in Uganda: An assessment of women’s rights online based on the principles of the African Declaration on Internet Rights and Freedoms | African Declaration on Internet Rights and Freedoms. africaninternetrights.org. Retrieved on 2023-06-19.
  11. Internet Shutdowns: An Evaluation of Women’s Online Expression and Participation in Uganda (en-US). Information Saves Lives | Internews (2023-06-19). Retrieved on 2023-06-19.
  12. Boho (2020-10-12). Men 43% more likely than women to use in the internet in Uganda (en-US). African Media Agency. Retrieved on 2023-06-19.
  13. Gender equality goes online; women call for equal internet access (en). New Vision. Retrieved on 2023-06-19.
  14. Uganda (en-US). Women’s Peace and Humanitarian Fund. Retrieved on 2023-06-19.
  15. WOUGNET ( Women of Uganda Network) | AUDA-NEPAD. www.nepad.org. Retrieved on 2023-06-19.
  16. Women of Uganda Network (WOUGNET) | The Women's Rights Online Network. www.womenrightsonline.net. Retrieved on 2023-06-19.
  17. Women of Uganda Network | GFAR. www.gfar.net. Archived from the original on 2022-09-24. Retrieved on 2022-04-03.
  18. Amuge, Peace Oliver | Internet Governance Forum. www.intgovforum.org. Retrieved on 2023-06-19.
  19. Women of Uganda Network (WOUGNET) :. Retrieved on 2023-06-19.
  20. Women of Uganda Network (WOUGNET) – ICT4 Democracy (en-US). Retrieved on 2023-06-19.
  21. Women of Uganda Network (WOUGNET) (en). World Wide Web Foundation. Retrieved on 2022-04-03.
  22. Women of Uganda Network (Wougnet) (en). Girls Not Brides. Retrieved on 2022-04-03.
  23. Sheehy. The Women of Uganda Network (WOUGNET) Joins GNI (en-US). Global Network Initiative. Retrieved on 2022-04-03.
  24. WOUGNET (en). Digital Human Rights Lab. Retrieved on 2023-06-19.
  25. UWONET Members (en-US). Uganda Women’s Network (UWONET). Retrieved on 2023-06-19.
  26. Women of Uganda Network | RUFORUM. www.ruforum.org. Archived from the original on 2022-08-15. Retrieved on 2024-02-07.
  27. 27.0 27.1 Women of Uganda Network (WOUGNET) (en). Take Back The Tech (2007-11-26). Retrieved on 2023-06-19.
  28. 28.0 28.1 NOTICE FROM WOUGNET (en). New Vision. Retrieved on 2023-06-19.
  29. 29.0 29.1 The Women of Uganda Network on the fight for gender equality and the issues facing women across Uganda (en-GB). Missing Perspectives. Archived from the original on 2022-09-24. Retrieved on 2022-04-03.
  30. 30.0 30.1 Böttcher (2013-11-30). The Winner Of The Democracy Innovation Award! | Society 3.0 (en-US). Archived from the original on 2024-02-07. Retrieved on 2024-02-07.
  31. 31.0 31.1 31.2 31.3 31.4 Our Members (en-US). WOUGNET. Retrieved on 2023-06-19.
  32. Women of Uganda Network (WOUGNET) | WSA (en). Retrieved on 2023-06-19.
  33. Democracy Innovation Award goes to "Women of Uganda Network" - world-forum-democracy - www.coe.int (en-GB). world-forum-democracy. Retrieved on 2023-06-19.
  34. WSIS: Ugandan Women prepare (en). New Vision. Retrieved on 2023-06-19.
  35. Kiyonga (2020-06-18). Govt effort needed to improve women access to the internet (en-gb). The Observer - Uganda. Retrieved on 2023-06-19.