Wally Adeyemo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Wally Adeyemo
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria, Njikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereAdewale, O. Dezie
aha ezinụlọ yaAdeyemo Dezie
aha otutuWally Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20 Mee 1981 Dezie
Ebe ọmụmụIbadan Dezie
Ọrụ ọ na-arụoka mmuta Dezie
Ọkwá o jiUnited States Deputy Secretary of the Treasury Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of California, Berkeley, Yale Law School, Eisenhower High School Dezie
affiliationUnited States Department of the Treasury Dezie
affiliation stringUS Department of the Treasury Dezie
so naGlobal Conference 2022 Dezie
kọwara na URLhttps://www.congress.gov/nomination/113th-congress/2119, https://www.congress.gov/nomination/114th-congress/86, https://www.congress.gov/114/chrg/CHRG-114shrg98386/CHRG-114shrg98386.pdf Dezie

 

A matsa Adeyemo na nne na nna Yoruba na Ibadan, Nigeria, ma nrụpụta na Southern California .  [1] [2] [3] Nna ya bụ onye nkuzi na nne ya bụ ike.  O nwere ụfọdụ ndị egwuregwu.  [4] Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ na Eisenhower High School na Rialto, California na 1999, [5] nkọwa nzere bachelọ nke arts na Mahadum California, Berkeley na 2004 yana nzere ntozu juris na Yale Law School na 2009. [1] [2]Adewale O. " Wally " Adeyemo (amuru May 20, 1981) bu onye oru ochichi America nke na-eje ozi dika osote onye ode akwukwo ego nke United States .  [1] Ọ bụ onye isi oche mbụ nke Obama Foundation ma jee ozi n'oge iche Obama dị ka osote onye nchekwa mba maka akụ na nọrọ mba ụwa site na 2015 ruo 2016 na osote onye isi oche nke National Economic Council.

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

. [2] [3]A matsa Adeyemo na nne na nna Yoruba na Ibadan, Nigeria, ma nrụpụta na Southern California .  [1] [2] [3] Nna ya bụ onye nkuzi na nne ya bụ ike.  O nwere ụfọdụ ndị egwuregwu.  [4] Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ na Eisenhower High School na Rialto, California na 1999, [5] nkọwa nzere bachelọ nke arts na Mahadum California, Berkeley na 2004 yana nzere ntozu juris na Yale Law School na 2009

. [4]Adeyemo jere ozi dị ka onye isi mgbasa ozi ndị Africa America maka mgbasa ozi onye isi ala John Kerry 2004 na California ma dabere na ụlọ ọrụ San Francisco

Tupu akpata n' Obama, Adeyemo ike ọrụ dịka onye nchịkọta na Hamilton Project .  Adeyemo wee bụrụ onye onye ukwu na osote onye isi ndị ọrụ Jack Lew na Ngalaba Akụ na United States .  [1] Adeyemo mechara mechara ọrụ dịka onye mkparita uka na eserese Trans-Pacific .  Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi ndị ọrụ mbụ nke Ndị Ozi Ọrụ Nchekwa Ego Ndị Ahịa n'okpuru Elizabeth Warren .

Ọchịchị Obama[dezie | dezie ebe o si]

. [5]Na Nọvemba 2014, a na-achọpụta Adeyemo ka ọ bụrụ onye na-enwe mmetụta nke Treasury for International Markets [1] n'otu oge ahụ onye-ahụ maka ọrụ, Marisa Lago, nchọpụta ka ọ bụrụ onye United States Trade .  [2] Ọ pụta n'ihu Kọmitii Sineti na Banking, Housing, na Urban Affairs na September 2015, [3] mana kọmitii ahụ ahụ adịghị nhọpụta ya na Sineti zuru ezu.  Onye isi ala Obama wepụrụ nhọpụta ahụ na Disemba 2015

. [1]Kama ifra Adeyemo ka ọ bụrụ onye osote onye nchekwa nchekwa mba maka akụ na nọrọ mba ụwa na osote onye isi oche nke National Economic Council na 2015, na-eje ozi ruo 2016. N'oge ọrụ ya, ọ bụ onye nke onye isi.  ala na G7 na G20 ma nwee nnukwu ọkwa na Ngalaba nke Akụ, nnukwu onye mmalite na osote onye isi ndị ọrụ, na onye isi mkparita uka maka ihe omume Trans-Pacific Partnership 's macroeconomic.  omume

. [6]Adeyemo ahụmahụ ọrụ na BlackRock afọ site na 2017, na-eje ozi dị ka onye dị elu, ebe ọ bụbu onye isi oche nke oge maka onye isi ụlọ ọrụ ahụ, Laurence D. Fink .  [1] [2] Na August 1, 2019, a chọpụtara Adeyemo ka ọ bụrụ onye isi oche mbụ nke Obama Foundation

Osote odeakwụkwọ nke akụ[dezie | dezie ebe o si]

. [7]Na Nọvemba 2020, ekwoputara na a ga- mmetụta Adeyemo ka ọ bụrụ onye osote ike nke United States nke Akụ na ụmụaka Biden .  [1] [2] Na Jenụwarị 20, 2021, etinyere nhọpụta ya na Sineti maka ụlọ.  [3] A na-enwe ikpe n'ihu Kọmitii Senate maka ego na February 23, 2021;  A kọwapụtara nhọpụta ya na kọmitii site na votu olu na March 3. [4] [5] Na Machị 25, 2021, ndị Sineti akwụkwọ ya, sitekwa na-amalite aka olu.

Oge[dezie | dezie ebe o si]

Na Machị 26, 2021, mgbidi Janet Yellen ṅụrụ n'ọkwa.  [1] Osote mmetụta Adeyemo itinyela aka na mmanye mmanye na 2022, na-eleta [2] ma soro [3] ndị na-achịkwa mba ọzọ na-e ibu okwu iji kwado nkwado ha.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Adewale Adeyemo: President of Obama Foundation. Leadership (August 11, 2019). Retrieved on November 29, 2020. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Hearing before the Committee on Banking, Housing, and Urban Affairs. U.S. Senate. Retrieved on January 23, 2021. 
  3. Rachlin. Wally Adeyemo (en-US). Reiss Center on Law and Security. Retrieved on June 6, 2020.
  4. John Kerry-California Campaign Organization. p2004.org. Retrieved on June 6, 2020.
  5. PN86 — Adewale Adeyemo — Department of the Treasury. U.S. Congress (December 18, 2015). Retrieved on January 23, 2021.
  6. Obama Foundation Announces Wally Adeyemo as President (en). Obama Foundation. Retrieved on June 6, 2020.
  7. PN79-1 — Adewale O. Adeyemo — Department of the Treasury. U.S. Congress. Retrieved on February 22, 2021.