West Makian language

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
West Makian language
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeNorth Halmahera Dezie
mba/obodoIndonesia Dezie
ụmụ amaala kaMaluku, North Maluku Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue6a Vigorous Dezie

West Makian (nke a makwaara site na endonym Moi: 104 ) bụ asụsụ nke dị iche iche nke North Halmahera nke ndi obodo Indonesia.[1] A na-asụ ya n'ụsọ oké osimiri dị nso na Makian Island, na ọkara ọdịda anyanwụ nke agwaetiti ahụ.

West Makian has been strongly influenced by a neighboring Austronesian language or languages to the extent that it was once classified as Austronesian, as East Makian (Taba) still is. As a family-level isolate, it is not closely related to any other language.[2] A brief description of the language can be found in Voorhoeve (1982). Much influence comes from Taba, as well as Malay, Ternate, Dutch, and potentially Portuguese.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụedemede[dezie | dezie ebe o si]

West Makian nwere ụdaume ise ma ọ bụ isii: /a, e, ə, i, o/, na /u/, na/ə/ nke Watuseke na-edeghị.[3][4] Voorhoeve na-ekwu na /ə/ dị naanị na mgbazinye ego Indonesia.

N'ihu Central Nlaghachi
N'akụkụ i u
N'etiti e ə o
Emeghe a

Mkpụrụ okwu[dezie | dezie ebe o si]

Akụkụ abụọ Ezé ezé Palatal Velar Ọkụ
Ụgbọ imi m (ɲ) ŋ
Plosive enweghị olu p c k
<small id="mwdg">kwuru okwu</small> b ɟ g
Ihe na-esiri ike ɸ h
Ihe atụ
Ihe na-atọ ụtọ

/ɲ/ is found almost exclusively in Indonesian loanwords. The only original Moi word with /ɲ/ is /miɲe/ - 'one.'

A na-ahụ ụyọkọ ụdaume fọrọ nke nta ka ọ bụrụ kpamkpam n'etiti okwu, na okwu ole na ole na-apụta-na mbido n'oge okwu na-aga n'ihu. Ihe ka ọtụtụ n'okwu ndị a na-ekwusi ike na nkeji okwu nke abụọ, ebe ole na ole nwere ya na nkeji okwu tupu ma ọ bụ nkeji okwu nke ikpeazụ. Nchegbu bụ isi phonemic.

E nwere ụdị ụda olu abụọ a hụrụ ruo na oge ugbu a. Otu na-agụnye ụda na-arị elu nke ukwuu mgbe ụfọdụ na-ada ọzọ, usoro a na-eji na mkpa siri ike na mgbe ụfọdụ na ajụjụ. Ụkpụrụ nke ọzọ bụ ọdịda dị egwu na njedebe nke ahịrịokwu ahụ, nke a na-eji maka ahịrịokwu nkwupụta na ihe ndị na-adịghị mkpa.

Nkwekọ ụdaume[dezie | dezie ebe o si]

West Makian na-eji nkwekọrịta ụdaume regressive, nke na-emetụta ụdaume nke ọtụtụ prefixes, akara onwunwe, na preposition.[3] N'ụzọ doro anya, ha na-emetụta prefixes fa-, ma-, na fala-; prefixes okwu prefixes ta-, na-, ma-, fa-, na da-; akara onwunwe da, na lative, ablative, na locative preposition ta.

N'ozuzu, maka ihe CV (consonant-vowel) usoro dị ka ndị a:

Nkwekọrịta ụdaume nke West Makian
ụdị bu ụzọ mbido ihe atụ
Ka- (C)a fV- + abo = faabofV- + dadi = fadadi



Nke a - (C)e tV- + bebe = tebebe
Nke a - Ci dV + pigir = nke pigir
Ihe a na-esonụ i tV- + i = ruo
Ndị so na ya (C)o, (C)u dV- + co = doco

Agbanyeghị, enwere ọtụtụ ndị na-abụghị. Ngwaa na-adịghị agbanwe agbanwe gei ("ịbụ onye nwụrụ anwụ") na-ewere prefixes fa- (fagei, "igbu") na ma- (magei, 'ọnwụ") kama nke a tụrụ anya fe- na m-. Ngwaa ntụziaka (naso "ịga", ọ dịghị "ịbịa", wdg) na ngwaa am ("iri") na-ewere naanị okwu mbido nke ụdị Ci (tiam "M na-eri", minaso "anyị na-aga", wdg.Ọ dị iche iche Ngwaa na-adịghị agbanwe agbanwe yiri ntụziaka n'ihe gbasara okwu mbido, ma e wezụga onye nke atọ, nke bụ i- maka inanimates na ma- (enweghị ụdaume) maka animates. Tụkwasị na nke a, na imperative, 2nd singular (nV-) na 2nd plural (fV-) prefixes na-ejikọta na ụdaume na-esote: ngwaa uba ("na-ebu") na-emepụta nuuba ("ị na-ebu ya!"), fuuba ("ị niile na-ebu ọ!"Ọ dị iche iche

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Klamer, Marian; Ger Reesink; and Miriam van Staden. 2008.
  2. Gary F. Simons, Charles D. Fennig (2018). Makian, West (en). SIL International. Archived from the original on 2018-06-23.
  3. 3.0 3.1 Voorhoeve, C. L. (1982). "The Makian languages and their neighbours". www.language-archives.org. Retrieved 2019-01-30.
  4. Watuseke (1976). West Makian, a Language of the North-Halmahera Group of the West-Irian Phylum.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  •  
  • Gary F. Simons, Charles D. Fennig (2018). Makian, West (en). SIL International. Archived from the original on 2018-06-23.