Wilhelm Philipp Daniel Schlich

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sir William Schlich na 1910

Sir Wilhelm Philipp Daniel Schlich KCIE FRS FLS (28 Febụwarị 1840 na Flonheim - 28 Septemba 1925 na Oxford), nke a makwaara dị ka William Schlich, bụ onye a ma ama na-elekọta ọhịa nke a mụrụ na Germany nke rụrụ ọrụ nke ukwuu na India maka nchịkwa Britain. Dị ka prọfesọ na Cooper's Hill, o nwere mmetụta n'ịzụ ọhịa n'ofe ndị Britain na-achị. Ọrụ ya bụ mpịakọta ise Manual of Forestry (1889-96).

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

 

Schlich, n'etiti ahịrị nọ ọdụ, ya na ụmụ akwụkwọ si n'ụlọ akwụkwọ ọhịa na Oxford, na nleta n'ọhịa Saxony na 1892

A mụrụ William na Daniel Schlich na Charlotte Frank. Nne na nna abụọ ahụ si n'ezinụlọ Hessian ma Daniel bụ pastọ Lutheran ma ọ bụ Kirchenrat. Agụmakwụkwọ mbụ ya dị na Flonheim na Langgöns na ụlọ akwụkwọ ndị ọzọ dị na Hesse ebe ezinụlọ ahụ kwagara. Schlich gara Gymnasium na Darmstadt (1851).

N'afọ 1855, ọ banyere na Mahadum Giessen, ebe ọ gụrụ akwụkwọ n'okpuru Gustav Heyer (1826-1883). Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1862, ọ sonyeere ọrụ ọhịa Hesse ma họpụta ya Oberförster na Homberg na 1865. O nwetara nzere doctoral na 1867 site na Giessen. Agha Austro-Prussian nke 1866 manyere ya ịkwaga, na, na aro Heyer, ọ banyere na British Imperial Indian Forest Service. Mgbe o rutere India na Febụwarị 1867, ọrụ mbụ ya bụ na Burma. A kwalitere ya ma rụọ ọrụ na Sindh ma mesịa bụrụ Bengal, ọ ghọrọ Conservator of Forests na 1871, na Inspector-General of Forests n'afọ 1883, na-anọchi onye nkuzi ya Dietrich Brandis. Ọ mepụtara usoro nlekọta ọhịa na agụmakwụkwọ ma nọrọ afọ iri na itoolu na India, nyere aka guzobe akwụkwọ akụkọ Indian Forester na 1874 (na-aghọ onye nchịkọta akụkọ nsọpụrụ mbụ ya) na ụlọ akwụkwọ na Dehradun na 1877.

N'afọ 1885, Schlich kwagara England iji were ọkwa ọsụ ụzọ nke Prọfesọ nke Ọhịa na Royal Indian Engineering College na Cooper's Hill, nso Egham, Surrey, usoro izizi nke Ọhụrụ n'England. Ọ ghọrọ nwa amaala Britain na 1886. N'afọ 1905, mgbe e mechiri kọleji dị na Cooper's Hill, ọ kwagara Oxford, iji chọta mmemme ọhịa nke Oxford.[1] Ọ lara ezumike nká na 1 Jenụwarị 1920 wee biri na Oxford ebe ọ nwụrụ na 28 Septemba 1925 site na ọrịa ụkwara ume. E liri ya na Wolvercote.

Schlich bụ onye ọrụ ibe na onye nduzi nke Gifford Pinchot. E mere ya Fellow nke Royal Society na 1901, nye ya Knight Commander nke Alaeze Ukwu India na 1909 ma bụrụ onye Honorary Fellow nke St John's College.

Mgbe ọnwụ Schlich na 1925, Oxford nwetara ego iji guzobe ihe nrite n'aha ya. Mgbe e nyere onyinye n'ọtụtụ mba, Society of American Foresters (SAF) nabatara onyinye ahụ kpamkpam iji kwado onyinye dị ịrịba ama n'ọhịa.[2] SAF nyere Franklin D. Roosevelt onyinye ncheta Sir William Schlich nke mbụ na 1935 na nke abụọ Schlich Memorial Award na Gifford Pinchot na 1940.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Schlich bụ onye dere akwụkwọ ise Manual of Forestry (1889-96) nke e bipụtara n'usoro na mbipụta atọ. Mpịakọta abụọ mbụ bụ maka ọrụ ọhịa, ndị ọzọ na-ekwu maka nlekọta ọhịa, nchedo ọhịa, na ojiji ọhịa. Akwụkwọ ntuziaka ya ghọrọ akwụkwọ nkuzi na-adịgide adịgide maka ụmụ akwụkwọ na-ahụ maka ọhịa. N'afọ 1904, o bipụtara Forestry na United Kingdom. Akwụkwọ ndị ọzọ bụ The Outlook of the World's Timber Supply and Afforestation na Great Britain na Ireland.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Schlich lụrụ Mary Margaret Smith na 1874. Ọ bụ onye Bekee, nwa nwanyị nke onye na-ede akwụkwọ ọkọwa okwu Sir William Smith. N'afọ 1874 ọ gbanwere otú e si asụpụta aha ya site na Wilhelm gaa na William. Alụmdi na nwunye ahụ mụrụ otu nwa nwoke nwụrụ n'oge na otu nwa nwanyị, Gertrude. Mgbe nwunye mbụ ya nwụsịrị na 1878, ọ lụrụ Adèle Emilie Mathilde Marsily, onye otu ezinụlọ Antwerp sitere na Ịtali. Ha nwere nwa nwoke na ụmụ nwanyị atọ.[3] E liri ya na Wolvercote Cemetery, Oxford. Onye na-ede egwu bụ Humphrey Searle bụ nwa nwa ya.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta nke ndị otu ụmụ akwụkwọ German

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Burley, Jeffery, et al. 2009. "A History of Forestry at Oxford", British Scholar, Vol. 1, No. 2, pp. 236-61; accessed 6 May 2012.
  2. January 29, 1935: And the Schlich Award Goes to.... Forest History Society. Retrieved on January 1, 2021.
  3. Searle, Humphrey (1985). Quadrille with a Raven. Riverrun. ISBN 9780714539607. 

QtNjikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]