Yusuf Sulaiman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Yusuf Sulaiman
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereYusuf Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya30 Jenụwarị 1963 Dezie
Ebe ọmụmụSokoto Dezie
Ọrụ ọ na-arụcivil servant Dezie
Ọkwá o jiMinister of Transportation, Minister of Sports Dezie

 

Alhaji Yusuf Sulaiman (ma ọ bụ Suleiman) ( 30 Jenụarị 1963) bụ onye ezina na-achị achị nke Sokoto Caliphate bụ onye ọrụ obodo tupu ọ banye na ndị agha na Naijiria .  A nsogbu ya ka ọ bụrụ onye minista naahụ maka ụgbọ njem na Naijiria na 6 ekiri 2010, mgbe onye na-achị achị bụ Goodluck Jonathan sere ọkwa ọkwa ya.  Ọ bụ Minister nke egwuregwu na July 2011 kabinet reshuffle.  Ọhụrụ ọrụ n'afọ 2011 mgbe o mere ịzọ ọkwa na steeti Sokoto nke People Democratic Party (PDP).

Ọrụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A markiiba Sulaiman na Gusau na 30 Jenụwarị 1963. Ọ bụ onye nke Sokoto Caliphate .  Nna ya, Alhaji Sulaiman Isa ibn Ibrahim, bụ nwa nwa Sultan Aliyu Karami ibn Muhammad Bello bn shekh Usman bn Fodio.

O nwetara nzere B.Sc na nchịkwa azụmahịa na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria (1986) na MBA (1989) site na otu mahadum ahụ. Ọ gara akwụkwọ nkuzi Flagship mahadum Harvard na privatization, mmemme njikwa ụlọ ọrụ ọha na 1995. Ọ nọkwa na Kellog School of Management's Executive Development program na (2002), Harvard University Kennedy School's Senior Managers in Government Program (2001), University of Virginia Darden Graduate School of Business program on ijikwa oké egwu akụrụngwa (2002), Cambridge Academy of Agụmakwụkwọ mkpuchi mbupu ụgbọ njem (2002), ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ nke Kellogg Asambodo Nlekọta na mkpụrụ obi nke Mmemme ndu (2003). [1]

Ọ sonyere na ọrụ Sokoto steeti n'ọnwa Septemba afọ 1986 ebe ọ gbagoro n'ọkwa onyeisi ụlọ ọrụ steeti ahụ n'afọ 1991. Ọ rụrụ ọrụ n'ọkwa dị iche iche na ma steeti ma gọọmentị etiti kemgbe ahụ. [2]

A họpụtara ya onye isi oche na National Maritime Authority of Nigeria (nke bụ NIMASA) na Septemba 1999. Na February 2003 ọ gbara arụkwaghịm wee zọọ ọkwa sinetị n'elu ikpo okwu People's Democratic Party (PDP) maka Sokoto East Senatorial District. [3] [4]

Tupu a họpụta ya onye minista na-ahụ maka njem, ọ bụ onye isi oche otu Governing Council of National Teachers' Institute, Kaduna (NTI). Ọ ghọrọ onye isi oche na onye isi oche nke Afro investors Limited, ụlọ ọrụ Equity nkeonwe mgbe ọ gbasịrị arụkwaghịm dị ka onye minista gọọmentị etiti na 2012. Na mgbakwunye, ọ bụkwa onye isi ugbu a na onye isi ọrụ nke Caspian Oil and Gas Limited. [1]

Minista na-ahụ maka njem (Eprel 2010 - Julaị 2011)[dezie | dezie ebe o si]

. [5]A ahụmahụ Sulaiman onye minista na-ahụ maka njem na 6 ụgbọ mmiri 2010. [1] N'ịcheba ya n'ọkwa, o kwuputara ihe abụọ ya ga-ebute ụzọ bụ imecha mmirika mmiri dị n'okpuru osimiri iji hụ na ị ga  -esi na Warri dị na Delta steeti gaa Baro na steeti Niger kwa afọ.  [2] Na njem na imeziwanye ụzọ ụgbọ oloko Na.  [3] N'anyị Disemba afọ 2010, o siri Lokoja dị na Kogi steeti Onitsha dị na steeti Anabra n'ụdị egwu ahụ a kpọsara ọhụrụ bụ nke were awa anọ.

Na Maachị 2011, o kwuru na ministri na-arụkọ ọrụ na ndị ọzọ regencies iji hụ na ma mmezigharị nke warara nlele netwọk na ụgbọ oloko mbọ, n'ihi na e nwere ike webata ha n'ọrụ site na nkwekọ.

Dị ka onye ozi, o kwuru na "Mịnịstrị ahụ kpebisiri ike ịgbanwe ụlọ ọrụ mbupu nke mba iji gbasoo usoro kachasị mma n'ụwa niile". N'ọnwa Disemba afọ 2010 ka a kọrọ na ọ gbanwere onye isi ụlọ ọrụ Nigeria Maritime Administration and Safety Egency (NIMASA) maka mmegbu nke ụlọ ọrụ ma mechaa tụọ aro ịchụpụ ya. [6]

Minista egwuregwu (July 2011 – Disemba 2011)[dezie | dezie ebe o si]

. [7]E mere Suleiman onye minista egwuregwu na Julaị 2011 nchikota ụlọ ọrụ.  Ọ bụ na ọ na-eje ihe na-Ụnwanyị isii tupu ọ gbaa arụkwaghịm iji tinye aka na ndị agha eji na-arụsi ọrụ ike, a tara na ọ na-eweghachi nkwụsi ike na ngalaba egwuregwu.  M iko ya n'ịchịkọta ndị otu niile na-alụ olụ na ekiri football, ihe egwu na-agba na ọ na-abụ ekwe omume, nwụsịrị ọgba aghara ahụ.

Kọmitii Dominc oneya izugbe o hibere iji weghachi ọchịchị bọọlụ na mba ahụ, nwee nnukwu ihe ịga nke ọma n'ime ka udo dị na ngalaba ahụ otu n'ime ndị otu kọmitii ahụ, Hon Elegbeleye mechara bụrụ onye isi ụlọ ọrụ na-ahụ maka egwuregwu mba ahụ ka ọ nọchie Mr. Patrick. Ekeji onye lara ezumike nka. [8]

. [9]N'ihi ya, na Julaị 2011, Suleiman zutere ndị sitere sitere na Nigeria Football Federation (NFF) na Nigeria Football Association (NFA) na-ndị ma kaadị nke otu otu ahụ ahụ iji ikpe niile.  [1] Ọnọdụ maka kọmitii nke egwu ma NFF na NFA dị ka ndị otu.  [2] Kọmiti a hiwere na (August 2011) bụ ndị eboro ebubo ileba anya na Nigerian Football Federation E hibere kọmitii ahụ na 1 August 2011 na-ebo ebubo na-egosi Nigerian Football Federation

Na 2 Disemba 2011 Suleiman gbara arụkwaghịm maka ịzọ ọkwa ọkwa na steeti Sokoto.  Ndị ọzọ na-azọ ọkwa ndị bụ Gọvanọ Aliyu Magatakardan wamako na Sinetọ Abubakar Gada.  Na 14 Disemba 2011 Bolaji Abdullahi, onye minista naahụ maka ịhụ ka a gwara ka ọ na-ahụ maka ozi egwuregwu.

Suleiman bụ onye isi ugbu a na onye isi nchịkwa nke Caspian Oil and Gas Limited, ụlọ ọrụ na-ahụ maka ọrụ ike na mmanụ ala. Ọ bụkwa onye isi oche nke Afro investors Limited, ụlọ ọrụ na-akwụ ụgwọ na-akwụ ụgwọ na nzuzo. [1]

Agbanyeghị, n'afọ 2018 ọ kwagara na All Progressive Congress (APC) iji kwado pati na-achị achị n'imezu mmemme mmepe nke ndị mmadụ. [10]

. [11] [12]Akụ ya ka ọ bụrụ onye ntụzi-aka General nke kansụl mgbasa ozi APC na Sokoto Steeti maka ma ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Gọvanọ na pastala na imegide izugbe (2019).  [1] Ọ duruziri ma bute ụzọ mgbasa ozi na-aga nke ọma nke mere ka ndị sinetọ atọ ahụ pụta, mberede n'ime mmadụ iri na otu nke ụlọ omebe iwu na mmadụ iri na isii n'ime ndị omebe iwu steeti iri atọ.  .  Ụchịchọ atụmatụ tụfuru obere obere na nhọpụta ndị mbụ aka na ụdị

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Yusuf Suleiman's Email & Phone | Caspian Oil & Gas Limited. contactout.com. Retrieved on 2020-07-30.
  2. DNS A record. Leadershipnigeria.com (October 2012). Archived from the original on 2020-07-17. Retrieved on 2020-07-17.
  3. Jonathan Removes Sports Minister From Office. Sahara Reporters (2011-12-02). Retrieved on 2020-07-17.
  4. Yusuf Suleiman Archives (en-US). Vanguard News. Retrieved on 2020-07-17.
  5. FG to concession railways. Vanguard (12 March 2011). Retrieved on 3 October 2013.
  6. Heese (2019). "When the Boss Comes to Town: The Effects of Headquarters' Visits on Facility-Level Misconduct". SSRN Electronic Journal. DOI:10.2139/ssrn.3476833. ISSN 1556-5068. 
  7. Sports minister sets up c'tee to find solution to football crisis (en-US). Vanguard News (2011-08-02). Retrieved on 2020-07-30.
  8. George Umunnakwe Umunnakwe (13 July 2013). "Re-Deployment: Akpobolokemi in another Controversy". Business World. Retrieved on 3 October 2013. 
  9. Warring football groups cease fire (en-US). Vanguard News (2011-07-21). Retrieved on 2020-07-25.
  10. Auwal (2018-08-08). Former Minister of Transport, Sulaiman joins APC (en-GB). Daily Trust. Retrieved on 2020-07-26.
  11. Sokoto State APC to launch general elections campaign Sunday (en-US). Pulse Nigeria (2019-01-04). Retrieved on 2020-07-26.
  12. APC to Contest Results of Bauchi, Sokoto, Adamawa Governorship Polls (en-US). THISDAYLIVE (2019-04-05). Retrieved on 2020-07-26.