Zinaida Tusnolobova-Marchenko

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Zinaida Tusnolobova-Marchenko
</img>
Aha obodo
Зинаида Михайловна Туснолобова-Марченко
Amụrụ Ọnwa Iri na Abụọ 23, 1920



</br> Shevtsovo, Polotsk district, Vitebsk Gọvanọ
Nwụrụ 20 Mee 1980 (afọ 59)



</br> Polotsk, Soviet Union
Nkwenye </img> Soviet Union
Ọrụ/alaka Ọrụ ahụike
Afọ nke ọrụ 1942–1943
Ọkwa Sajin ukwu
Nkeji Ndị agha 849th égbè
Agha/agha Eastern ihu nke Agha Ụwa nke Abụọ Ihe nrite Dike nke Soviet Union

Zinaida Mikhailovna Tusnolobova-Marchenko ( Russian </link> ; 23 Nọvemba 1920 – 20 Mee 1980) bụ onye ọgwụ na-ahụ maka Red Army na 849th Rifle Regiment n'oge Agha IIwa nke ihe.  Mgbe onye agha German wakporo ya na Kursk, na-ata osisi site na oke ntu oyi, na-enwetakwa ọnya gangrenous, ọ obe onye bepụ iche anọ.  Site na ahụ ahụ ya na-amanye ya ịla ezumike nká na ndị agha ọ na-ekwu okwu na redio wee degara ndị agha nke 1st Baltic Front akwụkwọ ozi mepere nke natara ihe 3,000 nzaghachi.  Enyere ya aha dike nke Soviet Union na 6 Disemba 1957 na nrite Florence Nightingale na 1965, na-eme ka ọ bụrụ Soviet nke atọ nke nrite n'aka Red Cross. [1]

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

[2]Tusnolobova-Marchenko njikwa na 23 Novemba 1920 na mpaghara Russia nke ndị ọrụ ugbo na Shevtsovo ugbo na Polotsk, nke dị na Belarus ugbu a.  Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ ọ hụ ọrụ dị ka a kemist na Leninskugol;  ọ sonyeere ndị agha mgbe agha ahụ ntoju wee bụrụ onye òtù Kọmunist na 1942

Agha Ụwa nke Abụọ[dezie | dezie ebe o si]

Tusnolobova-Marchenko sonyeere Red Army na April 1942 mgbe mmalite nke Agha Ụwa nke Abụọ na mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na nọọsụ, e kenyere 849th égbè Regiment. [1]

N'ime ọnwa mbụ o jere ozi agha, ọchụpụrụ ndị agha Soviet otu ịhụ mmadụ na iri abụọ na akpụrụ ahụ n'ọgbọ agha.  Na 2 February 1943 ka ọ na- ike ịzọpụta ọchịchị ndị agha n'ihi ahụ, o ike nke ukwuu, gbajiri ụkwụ ya abụọ.  Ka ndị agha Jamanị na-agba ọsọ n’ọgbọ agha, o mere ka à ga-assị na ọ shafala, ma otu onye agha na ọ dị ndụ wee malite iti ya ihe n’ike, ọ nwa nke nta ka ọ rasaas.  Otu mkpirisi na-eme egwuregwu n'ịgba ndụ na ọ ka dị ma jisie ike kpọga ya n'iche ọgwụ ụbọchị atɔ ka e ịhụnanya.  N'ịbụ onye na-ata ohere site na ndị na-afụ na-afụ siri siri ike, ọ na-afụ ịwa ahụ ahụ iji chepụtara ndụ ya, na-ebipụ aka ekpe ya, ogwe aka nri dum, ụkwụ aka ekpe na ụkwụ aka nri ruo n.  'ikpere.  N'oge ike n'agha ahụ ka ọ na-agbake, o degaara 1st Baltic Front akwụkwọ ozi mepere emepe na- àmà ha ka ha megwara maka nkeji ndị e mere ya na ndị ọzọ.  N' akwụkwọ ozi ya o meghere site n'ikwu na ọ rapaara n' ọgwụ ruo ọnwa 15 n'ihi Axis, na-ezo aka na Axis naanị dị ka "ndị Fashist", kwuru na ndụ ya nkenke tupu agha mana ọ  gara n'ihu mmetụta iwe ya na Axis maka otú ọ ga-esi jiri pensụl kechie ya n'ụkwụ ya, ka nwanne ya nwoke tụfuru aka ya na di ya nwụrụ n'agha ahụ, na-etinye ya n'ezoghị ọnụ dị ka.  "Ndị Fashist mere ya" tupu ha ndekọ akwụkwọ ozi na-ekiri ha ka ha ghara ime ya.  hapụ otu onye agha German ịbọ ọbọ maka ndị Rọshịa.  Akwụkwọ ozi ahụ akwụkwọ akụkọ akwụkwọ ozi 3,000 na nzaghachi sitere n'aka ndị agha, na-ekwe nkwa ịbọ ọbọ n'aha ya.  Ọtụtụ ụgbọ mmiri Soviet na ụgbọ elu nwere ihe odide nke ikwu ihe ndị dị ka "Nke a bụ maka Zinaida" na "Maka Zinaida Tusnolobova" (Russian: За Зину Туснолобову!), Omume a ma ama ukwuu na dike ọzọ nke Soviet Union.  , Pyotre Andreev, nwere ya.  e dere na ụgbọ elu ya. [3] [2]

Ndụ mgbe agha gasịrị[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe agha ahụ gasịrị, ọ lụrụ onye agha ibe ya, lieutenant Joseph Petrovich Marchenko onye na-arụ ọrụ dị ka onye injinia mgbe agha ahụ gasịrị. Otu n’ime ụmụ ya, bụ́ Vladimir Marchenko, jere ozi n’agha afọ abụọ. Na 1957, nke ọma mgbe agha ahụ biri, e nyere ya aha dike nke Soviet Union site n'iwu nke Soviet Kasị Elu maka obi ike ya n'agha ma nye ya nrite Florence Nightingale na 1965 site na International Red Cross . Ọ nwụrụ site na oyi baa na 1980 mgbe ọ dị afọ 59. Akpọrọ ụlọ akwụkwọ na okporo ámá dị na Belarus aha maka nsọpụrụ ya na Belarus wepụtara envelopu ncheta nke bu ihe osise ya na 1992. [2] [4]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

1992 Belarus envelopu na-egosi Tusnolobova-Marchenko
  • Dike nke Soviet Union (December 6, 1957)
  • Usoro nke Lenin (December 6, 1957)
  • Order of the Red Banner (14 Eprel 1945)
  • Order nke Red Star (Nọvemba 6, 1942)
  • Nrite Florence Nightingale (12 Mee 1965)
  • mkpọsa na jubilii

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta ụmụ nwanyị dike nke Soviet Union
  • Lyudmila Kravets
  • Vera Kashcheyeva

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Sakaida (2012-04-20). Heroines of the Soviet Union 1941–45 (in en). Bloomsbury Publishing, 56. ISBN 9781780966922.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 Туснолобова-Марченко Зинаида Михайловна (ru). www.warheroes.ru. Retrieved on 2018-02-19. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  3. Андреев Петр Кузьмич (ru). airaces.narod.ru. Retrieved on 2018-02-19.
  4. Российский Красный Крест (ru). www.redcross.ru. Retrieved on 2018-02-19.

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Cottam (1998). Women in War and Resistance: Selected Biographies of Soviet Women Soldiers. Newburyport, MA: Focus Publishing/R. Pullins Co. ISBN 1-58510-160-5. 
  • Simonov (2017). Женщины - Герои Советского Союза и России. Moscow: Russian Knights Foundation and Museum of Technology Vadim Zadorozhny. ISBN 9785990960701. OCLC 1019634607.