Nigeria Sexual Offenders and Service Provider Database (NSOD)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nigeria Sexual Offenders and Service Provider Database (NSOD)
Ụlọ ọrụ Gọọmenti
webụsaịtịhttps://nsod.naptip.gov.ng/index.php Dezie

Nigeria Sexual Offender and Service Provider Database (NSOD) bụ ulo oru na edeba aha ndi mere ndakpo na ma n'edekwa aha ndi ha mejoro ma nyere ha aka. Ọ bụ akwụkwọ nke ulo nke na egbochi itu mgere mmadu nke akporo National Agency for the Prohibition of Trafficking in Persons n'olu bekee nke Gọọmenti etiti Naijiria bipụtara na Septemba 2019 iji dekọ ihe gbasara mmekọ nwoke na nwanyị na ileba anya n'akụkọ ihe mere eme nke ndị dara iwu na steeti iri ato n'isii dị na Naịjirịa . [1] [2] [3]

Ebe nchekwa data dị n'okpuru nlekọta nke National Agency for the Prohibition of Trafficking in Persons (NAPTIP). [4]

Mmalite[dezie | dezie ebe o si]

E hibere nchekwa data n'okpuru iwu ime ihe ike megide mmadụ (VAPP) 2015 nke Onye isi ala Goodluck Ebele Jonathan bịanyere aka na ya n'iwu na egbochi itu mgbere mmadu nke akporoTrafficking in Persons (Prohibition) Enforcement and Administration Act (2003) n'olu bekee. [5] Tupu e guzobe nchekwa data n'afọ 2019, e nwere naanị akwụkwọ ndekọ aha abụọ (abụọ) a ma ama gbasara ndakpo na Naịjirịa; Ndebanye aha mmekọ nwoke na nwanyị dị na Lagos steeti na akwụkwọ ojii na steeti Ekiti . [6]

Ebumnobi[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ndekọ ahụ bụ ọdụ data abụọ; ndị omempụ ndakpo na-edebanye aha na aha onye na-eweta ọrụ. Ndebanye aha onye mejọrọ mmekọahụ nwere ozi gbasara ikpe nke mmebi iwu ma ọ bụ mmetọ nke akọpụtagoro, nke akpọbataragoro ma ọ bụ nke maragoro ikpe n'okpuru iwu ime ihe ike megide mmadụ (VAPP) 2015. Ebe nchekwa data onye omekome na onye na-enye ọrụ nwere ozi na steeti iri ato n'isii nke Naịjirịa ma nwee ike ị nweta ya ozugbo na webụsaịtị ụlọ ọrụ ebe enwere ike ịnweta ikpe ndị ọzọ dị iche iche site n'aka onye ma ọ bụ ụlọ ọrụ chọrọ ozi ahụ.

Onye na-ahụ maka ọrụ na-edebanye aha na-edobe nkọwa akara ndị mmadụ n'otu n'otụ, mkpakọrịta, ụlọ ọrụ, ebe obibi, ogige ndị gbara ọsọ ndụ, ụlọ ndụmọdụ na ndị na-abụghị ndị gọọmentị na-ahụ maka inye aka nye ndị e metọrọ n'ụzọ mmekọahụ na ime ihe ike. Ntaramahụhụ maka ndakpo dị ka ekwuru na VAPP Act, 2015 gụnyere mkpọrọ ndụ, nnukwu ego na itinye aha ndị mejọrọ n'ime ndepụta ihere nke nwere ike ịnweta onye ọ bụla kwesịrị eme nyocha maka ezi ndu.

Akụkụ nke ndekọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Okwu ikpe ndị a mara ikpe na ndekọ na-ezo aka n'okwu ikpe sitere n'aka onye mere ndakpo nke ụlọ ikpe mara ọkwa ikpe.
  • Okwu ikpe ndị e depụtara n'akwụkwọ ndekọ aha na-ezo aka n'okwu ikpe gbasara ndakpo na ndị e boro ebubo n'ụlọ ikpe na-echere mkpebi nke ụlọ ikpe.
  • Okwu ikpe ndị e dekọrọ na ndekọ ahụ na-ezo aka n'okwu ndị e wetara na ihe akaebe nke ime ihe ike megide ndị nwere mmasị na ya.
  • Ụdị akụkọ ihe mere eme nke ndi akwasara iko n'ike iji kọọ ihe banyere ndakpo.

Mmezu[dezie | dezie ebe o si]

Kemgbe mmalite ya, ụlọ ọrụ ahụ edekọwo ọganihu dị ịrịba ama na akwụkwọ nke ndị na-eme ihe ọjọọ na National Sexual and Service Provider Database. N'ọnwa Maachị afo 2022, onye isi nchịkwa umunwanyi, Womens Rights Advocates Research and Documentation Center, Dr. Abiola Akiyode-Afolabi kwadoro na ihe dị ka ikpe 602 nke ndakpo ka akọpụtala ma nyochaa ya na ụfọdụ ndị omempụ a mara ikpe ugbua na ndị na-enye ọrụ ọhụrụ ka edepụtara na akwụkwọ.

N'ime mmepe ọzọ, Wale Fapohunda, onye ọka iwu steeti Ekiti na kọmishọna nke ikpe ziri ezi kwadoro na ebe ọ bụ na National Offender and Service Provider Database arụnyere ọrụ, ihe karịrị narị ise na iri asaa na atọ nke mmejọ ndakpo ka e dekọrọ site na ọdụ data. [7] N'ọnwa Disemba 2021, onye isi NAPTIP, Dr Fatima Waziri-Azi kwuputara na mkpesa na emelitere ihe karịrị ikpe 573 na nchekwa data gụnyere ikpe, ikpe na-echere nyocha. [8] N'ikwekọ na nchekwa data ahụ, onyeisi oche Lagos State House of Assembly nke ihe gbasara umunwanyi, ichu ubiam oso na mmeputa oru, Mojisolaoluwa Alli-Macaulay kwadoro na gọọmenti Legọs na-ewepụta akwụkwọ ego na ihe omume ga-eme ka a hụ n'edeputara iwu ọ bụla metụtara ndakpo ụmụ nwanyị nke ọma iji hụ na akpọpụtara aha ndị omempụ ahu ma menye ha ihere n'ihu. [9]

Njikọ Mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Ebenside[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nigeria launches first national sex offenders register (en). www.aljazeera.com. Retrieved on 2022-03-30.
  2. Adamawa launches sexual offender’s database (en). Daily Trust (2022-03-02). Retrieved on 2022-03-30.
  3. Nigeria Sexual Offender & Service Provider Database (en-gb). Nigeria Sexual Offender & Service Provider Registers. Retrieved on 2022-03-30.
  4. NAPTIP – National Agency For The Prohibition Of Trafficking In Persons (en-US). Retrieved on 2022-03-30.
  5. Six years after, Nigeria’s VAPP law still struggling for domestication in 17 states (en-GB). Tribune Online (2021-12-14). Retrieved on 2022-03-30.
  6. Oludimu (2019-11-27). Nigeria now has a national sex offenders database (en-US). Techpoint Africa. Retrieved on 2022-03-30.
  7. Ekiti shames jailed sex offenders, vows to deny them pardon (en-US). Punch Newspapers (2022-02-01). Retrieved on 2022-03-30.
  8. SGBV: 78 convicted, 320 court cases pending, 173 under investigation, says NAPTIP (en-US). The Sun Nigeria (2021-12-03). Retrieved on 2022-03-30.
  9. Sex offenders’ bill passes third, says Lagos lawmaker (en-US). Punch Newspapers (2021-09-08). Retrieved on 2022-03-30.