Òtù Nchebe Mba

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


 

Òtù Nchebe Mba
otu
Oge/afọ mmalite1976 Dezie
asụsụ njiemeBekee Dezie
mba/obodoNaijiria Dezie
ọdịdị isi ụlọ ọrụLagos Dezie
dissolved, abolished or demolished date5 Jụn 1986 Dezie

National Security Organization (NSO) nke Naijiria, ma ọ bụ Nigerian Security Organization, e guzobere n'okpuru Iwu nke 27 nke 1976 site n'ọchịchị ndị agha nke Gen. National Security Organization Nigeria Nigerian Security Organisation ọchịchị ndị agha Olusegun Obasanjo, mgbe nnupụisi Dimka dara nke gburu onye bụbu onye isi ala Gen. Oluseguna Obasanjo Dimka Murtala Mohammed Murtala Mohammed E nyere NSO ikike ịhazi Internal Security, Foreign Intelligence na ọrụ mgbochi nzuzo. Nchebe Nzuzo nke Nchebe E boro ya ebubo ịchọpụta na igbochi mpụ ọ bụla megide nchekwa nke steeti, na nchebe nke ihe nzuzo, yana ịrụ ọrụ nchekwa ọ bụla ọzọ nke onye isi ala nyere.[1]

N'oge ọchịchị ndị agha, na ịga n'ihu site na Republic nke Abụọ nke Naijiria, a na-ebo NSO ebubo na ha na-emebi ihe ndị ruuru mmadụ, ọkachasị ndị a na-ahụ ka ha na-akatọ gọọmentị. Naịjirịa Republic nke Abụọ Otu onye nnupụisi kpọrọ ha "Gestapo in Black". Ndị Gestapo[2]

Ndị isi nchịkwa nke NSO[dezie | dezie ebe o si]

Ndị isi nchịkwa nke NSO Oge O jere ozi
Colonel Abdullahi Mohammed Abdullahi 1976-1979 (Ọktoba)
Alhaji Umaru Shinkafi Alhaji umaru Shinkabi 1979 (Ọktoba) - 1983 (December)
Onye nnọchi anya Mohammed Lawal Rafindadi Mohammed Lawal 1984 (Jenụwarị) - 1985 (Ọgọst)
(Na-eme ihe nkiri) Brigadier-General Aliyu Mohammed Gusau Brigadier General Aliyu Mohammed Gustau 1985 (September) - 1986 (July)

Mmalite ya[dezie | dezie ebe o si]

E kere NSO dị ka ọdịda nke nnupụisi Dimka. Tupu nnupụisi ahụ, ndị uwe ojii Special Branch, ndị uweojii nzuzo, na-ahụ maka nchekwa na nzuzo, ebe ndị uweozuzu na-ahụ sambu na nzuzo bụ ndị Ngalaba Nnyocha (RD), otu nke Ngalaba Na-ahụ Maka Mmekọrịta Mba Ọzọ. Ndị uwe ojii nzuzo pụrụ iche[3] Ngalaba pụrụ iche enwetaghị ihe ọmụma banyere nnupụisi ahụ na ndị na-akpa nkata nnupụis ahụ tupu e gbuo nnupụise ahụ; onye nyocha nke ndị uwe ojii n'oge ahụ MD Yussuf gbaghara ọdịda a dị ka enweghị ike nke Ngalaba pụrụpụrụ adịpụ iji mee ka ndị uwe ojii. onye nlekota Ndị uwe ojii enweghị nkwado iwu iji rụọ ọrụ nzuzo na ndị agha.[4] N'oge ahụ, e nwere asịrị na-ekwu na onye bụbu onye isi ala Gen. Yakubu Gowon mere atụmatụ iwe ọchịchị site n'ebe ọ na-ezo n'ebe a chụgara ya. Yakubu Gowon[5] A chụpụrụ Gowon n'ọchịchị na-enweghị ọbara nke onye nwụrụ anwụ Murtala Mohammed duziri mgbe ọ nọ na Uganda na-aga nzukọ nke Organization of African Unity (OAU), ma were ebe mgbaba nwa oge na Togo dị ka ọ dị n'oge nnupụisi ahụ. Murtala Mohammed Uganda Organization of African Unity Togo Onye ndú nke ndị na-akpa nkata ọchịchị bụ Lieutenant Colonel Buka Suka Dimka, di nwa Gowon na onye otu agbụrụ Angas na Plateau State. Lieutenant Colonel Buka Suka Dimka Plateau State Dimka gara Gowon na UK ma n'okpuru ajụjụ ọnụ kwuru na ọ natara ngọzi Gowon maka nnupụisi ahụ; Gowon gọnahụrụ ya na ya kwurịta banyere nnupụis ahụ.[6] Asịrị banyere itinye aka Gowon ọ bụ ezie na enweghị ihe akaebe nwere ike imebi ntụkwasị obi ọ bụla onye isi nwere na RD dị ka ụlọ ọrụ nzuzo mpụga.

Onye isi ala ọhụrụ, Gen. Olusegun Obasanjo, mepụtara NSO site na ijikọta ngalaba pụrụ iche na RD ma họpụta Colonel Abdullahi Mohammed onye bụbu onye nduzi nke ndị agha (DMI) dị ka onye isi nchịkwa mbụ ya. Abdullahi Mohammed NSO ọhụrụ ahụ guzobere ọfịs na steeti iri na itoolu nke njikọ ahụ ma nwee isi ụlọ ọrụ ya na ụlọ steeti dị na Lagos.[7] Ụlọ ọrụ ahụ mechara kwaga n'isi ụlọ ọrụ ya na-adịgide adịgide na 15, Awolowo road, Ikoyi, Lagos. Adreesị a mechara bụrụ isi ụlọ ọrụ mbụ nke onye nọchiri NSO, State Security Service. Ọrụ Nchebe Steeti Onye kachasị ọhụrụ bi n'otu adreesị a bụ Economic and Financial Crimes Commission, EFCC. Kọmitii Na-ahụ Maka Mpụ Akụ na Akụ na Ụgwọ

1976 - 1979[dezie | dezie ebe o si]

N'oge mbụ nke NSO, ụlọ ọrụ ahụ nwere ndị ọrụ nzuzo nke ndị agha, ụfọdụ ndị ọhụrụ, ndị ọrụ RD na ndị ọrụ pụrụ iche nke ndị uwe ojii n'etiti ha bụ Albert Horsfall. Albert Horsfall A na-achịkwa ụlọ ọrụ ọhụrụ ahụ site na usoro ntụziaka; ntụziaka gụnyere ọrụ, ọgụgụ isi mpụga (Nnyocha Ngalaba), nchebe nchebe (ọfịs nchebe ụlọ ọrụ), nchebe n'ime, ego na nchịkwa na ọrụ iwu. Ebumnuche bụ isi n'oge a bụ ichebe Onye isi ala na ndị agha site na egwu dị n'ime na nke dị n'èzí.

1983 - 1985[dezie | dezie ebe o si]

N'ihi arụkwaghịm mberede nke Umaru Shinkafi, Onye isi ala Shagari họpụtara onye nnọchi anya Mohammed Lawal Rafindadi ozugbo dị ka onye isi nchịkwa ọhụrụ nke NSO (DG). Onye isi ala Shagari Mohammed Lawal Rafindadi Ambassador Rafindadi bụ onye na-arụ ọrụ na mba ọzọ na onye ọsụ ụzọ na ngalaba nzuzo nke Ngalaba Nnyocha. N'adịghị ka Shinkafi onye nzụlite ya dị na ndị uwe ojii Naijiria, Rafindadi bụ onye ọrụ nzuzo nwere ahụmahụ na ọtụtụ post ndị mba ọzọ gụnyere alaeze United, Republic of Ireland na Germany. Republic nke Ireland N'ịtụle oge dị mkpirikpi ọ nọrọ n'ọchịchị, Lawal Rafindadi bụ onye isi nchịkwa nke NSO na-ese okwu n'ihi ọrụ n'oge ọ nọ n'ọkwa na mgbe e wepụrụ ya n'ọfịs. NSO nwetara n'ezie ihe kachasị njọ n'okpuru nduzi nke Lawal Rafindadi, a na-ebo ebubo n'akụkụ ụfọdụ na ọ bụ naanị General Buhari, Tunde Idiagbon na onye isi nchịkwa nke NSO na-achịkwa gọọmentị; "NSO dị elu karịa ụlọ ọrụ nzuzo ndị ọzọ niile". Ọchịagha Buhari Tunde Idiagbon[8][9]

Ihe Nketa[dezie | dezie ebe o si]

Site n'ịmepụta State Security Service (SSS), Defence Intelligence Agency (DIA) na National Intelligence Agency (NIA), ndị ọrụ NSO n'oge gara aga batara n'ime òtù ndị a nọchiri; ndị ọrụ nke ụlọ ọrụ nchekwa dị n'ime SSS ketara ebe ndị ọrụ nke NIA batara n"ụlọ ọrụ nzuzo mpụga. State Security Service Defence Intelligence Agency National Intelligence Agency Gọọmentị ndị agha ọhụrụ ahụ họpụtara Alhaji Ismaila Gwarzo onye bụbu onye uwe ojii dị ka onye isi nchịkwa mbụ nke SSS, ebe a họpụtara Lt. Col A.K Togun, onye bụbu nke DMI, dị ka osote ya. Alhaji Ismaila Gwarzo A họpụtara Chief Albert Horsfall, onye bụbu osote onye nduzi nke NSO dị ka onye isi nchịkwa mbụ nke NIA, onye Ambassador Abdullahi Ibrahim Atta, onye bụzi onye nduzi nzuzo mpụga na NSO, nyeere ya aka. Chief Albert Horsfall Ndị ọzọ gụsịrị akwụkwọ na NSO gụnyere Maazị Peter Nwaodua, DG SSS nke isii (n'ezie nke atọ mana SSS na-ewere ndị niile bụbu NSO DG dị ka SSS DGs) onye bụkwa onye bụbu onye ndụmọdụ nchekwa mba nye onye isi ala Gambia. Gambia Maazị Jonathan Ogwugwua Obuseh sonyekwara na SSS site na NSO ebe ọ lara ezumike nká dị ka onye nduzi, o mechara guzobe ụlọ ọrụ nchekwa onwe onye, Sovereign Guards. Jonathan Ogwugwua Obuseh Alhaji Bello Lafiaji, onye bụbu onyeisi oche nke National Drug Law Enforcement Agency (NDLEA), onye bụkwabu onye uwe ojii na onye ọsụ ụzọ nke NSO, edepụtara n'ime SSS ọhụrụ dị ka onye isi ọrụ mbụ na-elekọta ụlọ ọrụ Ajaokuta. Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Iwu Ọgwụ

Babangida chọrọ ime ka aha ndị ọrụ nzuzo dị ọcha site na Iwu 19, mana enwere nnukwu ọganihu n'etiti NSO na SSS. N'ezie, onye isi mbụ nke DIA bụ onye bu Mohammed Lawal Rafindadi ụzọ dị ka onye isi nke NSO, General Aliyu Gusau. Mohammed Lawal Rafindadi Aliyu Gusau[10]

Na Septemba 1990, nchịkwa Babangida gbanwere idu ndú nke SSS na NIA na Horsfall weghaara dị ka DG SSS na Haliru Akilu, onye bụbu DG nke DIA na-ewere ọnọdụ DG NIA ebe Alhaji Ismaila Gwarzo hapụrụ ọnọdụ ya dị ka DG RSS iji bụrụ minista nke steeti maka ihe gbasara ndị uwe ojii. Haliru Akilu Alhaji Ismaila Gwarzo Ambassador Zakari Y. Ibrahim, onye isi nchịkwa nke atọ nke NIA na onye nhazi nke mba na-alụso ndị na-eyi ọha egwu ọgụ na osote onye ndụmọdụ nchekwa mba n'oge ọchịchị Babangida, bụkwa onye bụbu onye nduzi ego na nchịkwa na onye bụbu onyeisi nzuzo na NSO. Zakari Y. Ibrahim

A katọrọ SSS maka ịrụ ọrụ dịka onye bu ya ụzọ bụ NSO. Ọtụtụ n'ime omume NSO apụtala ọzọ na SSS, nke onye isi ala na-achịkwa, a na-ebo ya ebubo imebi ikike mmadụ.[11] N'afọ 1986, ihe dị ka ọnwa anọ ka e guzobesịrị SSS, onye isi nchịkwa nke ụlọ ọrụ ahụ bụ Alhaji Ismaila Gwarzo na osote ya bụ Lt. Col. Ismaila Gwarazo E boro Tunde Togun ebubo na ọ gburu onye nchịkọta akụkọ nke magazin Newswatch, Maazị Dele Giwa site na akwụkwọ ozi e bugara n'ụlọ ya. Newswatch Dele Giwa Akwụkwọ ozi Bọmbụ[12]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. globalsecurityrtsa.org. National Security Organization (NSO). globalsecurity.org. Archived from the original on 24 October 2002. Retrieved on 17 December 2011.
  2. New York Times. TOPICS; LOST IN AFRICA, 13 January 1985.
  3. Nosa James-Igbinadolor. NIGERIA: Failing To Perform As A Reason To Reform. saharareporters.com. Archived from the original on 22 December 2010. Retrieved on 17 December 2011.
  4. Nowa Omoigui. The Palace Coup of August 27, 1985 (PART 3). gamji.com. Archived from the original on 25 March 2011. Retrieved on 17 December 2011.
  5. Collins Edomaruse. Obasanjo Set Me Up, Says Gowon. nigerianmuse.com. Archived from the original on 14 November 2011. Retrieved on 17 December 2011.
  6. Siollun (2009). Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966–1976). ISBN 978-0-87586-708-3. 
  7. nigerianwiki.com. Nigerian security Organization. nigerianwiki.com. Archived from the original on 17 December 2011. Retrieved on 17 December 2011.
  8. Mike Akpan. NIGERIA: In Search of Justice; Rafindadi, Agila royal families give evidence before Oputa, receive sermon on peace. Newswatch. Archived from the original on 17 December 2011. Retrieved on 17 December 2011.
  9. Desmond Mgboh. I was the first person contacted to abduct Dikko from UK – Capt Sagir Mohammed (retd). The Sun Newspapers. Archived from the original on 30 April 2012. Retrieved on 17 December 2011.
  10. A fact trumpeted in the literature of Gusau's recent campaign for president, along with the suggestion that the NSO played some role in the coup.. Archived from the original on 2007-10-10. Retrieved on 2023-10-03.
  11. "Men in plainclothes abduct provincial newspaper editor", Reporters Without Borders, 4 July 2014. Retrieved on 19 September 2017. (in fr-FR)
  12. Demola Abimboye. Dele Giwa. Newswatch. Retrieved on 17 December 2011.