حقوق الإنجاب

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ikike ịmụ nwa bụ ikike iwu na nnwere onwe metụtara ịmụ nwa na ahụike ọmụmụ nke dịgasị iche n'etiti mba dị iche iche gburugburu ụwa. [1] [2][3] Òtù Ahụ Ike Ụwa na-akọwa ikike ọmụmụ dị ka ndị a: [4]

Ikike ịmụ nwa na-adabere na nnabata nke ikike bụ isi nke ndị di na nwunye na ndị mmadụ n'otu n'otu na-ekpebi n'efu na ezi uche ọnụ ọgụgụ, spacing na oge nke ụmụ ha na inwe ozi na ụzọ ime otú ahụ, na ikike iji nweta ọkwa kachasị elu nke mmekọahụ.  na ahụike ọmụmụ.  Ha gụnyekwara ikike mmadụ niile nwere ime mkpebi gbasara ọmụmụ n'enweghị ịkpa oke, mmanye na ime ihe ike.

Ikike ịmụ nwa nwere ike ịgụnye ụfọdụ ma ọ bụ ihe niile ndị a: ikike ite ime;  mgbochi ịmụ nwa;  nnwere onwe pụọ na mmanye igba ogwu na mgbochi ime;  ikike ịnweta ezigbo ahụike ọmụmụ;  na ikike mmụta na ohere iji mee ka ohere na ịnweta iji mee nhọrọ ọmụmụ n'efu na nke a maara.[5] Ikike ịmụ nwa nwekwara ike ịgụnye ikike ịnata agụmakwụkwọ banyere ọrịa ndị a na-ebute site na mmekọahụ na akụkụ ndị ọzọ nke mmekọahụ, ikike ahụike ịhụ nsọ [6] [7] na nchebe pụọ n'omume ndị dị ka igbupụ akụkụ ahụ nwanyị (FGM). [1] [8] [9][5]

Ikike ịmụ nwa malitere ịzụlite dị ka akụkụ nke ikike mmadụ na 1968 United Nation's International Conference on Human Rights . [8] Nkwupụta nke Tehran na-adịghị agbanye iwu bụ akwụkwọ mba ụwa mbụ iji kweta otu n'ime ikike ndị a mgbe o kwuru na: "Ndị nne na nna nwere ikike mmadụ isi iji aka ha kpebie ọnụ ọgụgụ na oghere nke ụmụ ha. " [1] Nsogbu mmekọahụ, ọrịa ụmụ nwanyị, na ahụike uche abụghị ihe kachasị mkpa nke United Nations ruo mgbe afọ iri nke ụmụ nwanyị (1975-1985) mere ka ha bụrụ ndị isi. [10][11] Otú ọ dị, steeti anọwo na-eji nwayọ etinye ikike ndị a na ngwá ọrụ iwu nke mba ụwa. Ya mere, ọ bụ ezie na a nabatara ụfọdụ n'ime ikike ndị a na iwu siri ike, ya bụ, na akwụkwọ ikike mmadụ nke mba ụwa, a kpọtụrụ ndị ọzọ aha naanị na aro ndị na-adịghị agbanye ma, ya mere, ha nwere ọnọdụ kachasị mma nke iwu dị nro na iwu mba ụwa, ebe otu ọzọ ka ndị mba ụwa nabatara ya wee nọgide na ọkwa nkwado.

Okwu ndị metụtara ikike ọmụmụ bụ ụfọdụ n'ime okwu ndị a na-agbagha ikike zuru ụwa ọnụ, n'agbanyeghị ọnọdụ akụ na ụba, Okpukpe ma ọ bụ ọdịbendị nke ndị mmadụ.[12]

A na-egosipụtakarị okwu gbasara ikike ịmụ nwa dị ka ihe dị mkpa na mkparịta ụka na isiokwu site n'aka ndị otu na-emetụta ndị mmadụ dịka Population Matters .

Ikike ịmụ nwa bụ akụkụ nke ahụike mmekọahụ na ịmụ nwa na ikike.

  1. 1.0 1.1 Cook (1996). "Advancing Reproductive Rights Beyond Cairo and Beijing". International Family Planning Perspectives 22 (3): 115–21. DOI:10.2307/2950752.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "COOK" defined multiple times with different content
  2. Parker (2020). "The moral imperative of reproductive rights, health, and justice". Best Practice & Research Clinical Obstetrics & Gynaecology 62: 3–10. DOI:10.1016/j.bpobgyn.2019.07.006. 
  3. Adami (2012). "Women's Reproductive Rights: A literary perspective". Pólemos 6 (1): 101–123. DOI:10.1515/pol-2012-0007. 
  4. Gender and reproductive rights. WHO. Archived from the original on 2009-07-26. Retrieved on 2010-08-29.
  5. 5.0 5.1 Amnesty International USA (2007). Stop Violence Against Women: Reproductive rights. SVAW. Amnesty International USA. Archived from the original on 20 January 2008. Retrieved on 8 December 2007.
  6. Tackling the taboo of menstrual hygiene in the European Region. WHO (8 November 2018). Archived from the original on 28 July 2019.
  7. Singh (2018). "Inclusion of menstrual health in sexual and reproductive health and rights — Authors' reply". The Lancet Child & Adolescent Health 2 (8): e19. DOI:10.1016/S2352-4642(18)30219-0. PMID 30119725. 
  8. 8.0 8.1 Freedman (1993). "Human Rights and Reproductive Choice". Studies in Family Planning 24 (1): 18–30. DOI:10.2307/2939211. PMID 8475521. 
  9. Anastasios Zavales. Àtụ:Title case. Nocirc.org. Retrieved on 19 August 2017.
  10. Proclamation of Teheran. International Conference on Human Rights (1968). Archived from the original on 17 October 2007. Retrieved on 8 November 2007.
  11. Dorkenoo, Efua. (1995). Cutting the rose : female genital mutilation : the practice and its prevention. Minority Rights Publications. ISBN 1873194609. OCLC 905780971. 
  12. Knudsen (2006). Reproductive Rights in a Global Context. Vanderbilt University Press. ISBN 978-0-8265-1528-5. “reproductive rights.”