Ịgụ na ide omenala

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ịgụ na ide nke ọdịbendị bụ okwu nke onye nkuzi America na onye na-enyocha akwụkwọ E. D. Hirsch chepụtara, na-ezo aka n'ikike ịghọta na isonye nke ọma na omenala e nyere. ịgụ na ide omenala bụ ihe yiri ịgụ na ide n'ụzọ ziri ezi (ikike ịgụ na ide akwụkwọ ozi). Onye na-agụ akwụkwọ maara mkpụrụ akwụkwọ, ụtọ asụsụ, na okwu zuru ezu nke asụsụ ahụ; onye maara omenala maara ihe ịrịba ama na akara nke ọdịbendị, gụnyere asụsụ ya, otu dialectic, akụkọ, ntụrụndụ, idioms, idiosyncrasies, na ihe ndị ọzọ. [1]Onye gụrụ akwụkwọ n'omenala nwere ike ịgwa ndị ọzọ nke ọdịbendị ahụ okwu ma ghọta ya nke ọma.

Ihe Ndị Na-akpata ya[dezie | dezie ebe o si]

Ụmụ nke otu ọdịbendị na-aghọkarị ndị maara ọdịbendị n'ebe ahụ site na usoro omenala. Enculturation yiri ka ọ na-eme n'ụzọ okike, na-ejikọta ya na agụmakwụkwọ, egwuregwu, mmekọrịta ezinụlọ, ọbụbụenyi, wdg. Ihe kpatara ịgụ na ide omenala bụ ajụjụ siri ike karị mgbe ị na-atụle omenala nke ndị mbịarambịa, ndị si n'èzí, ndị nwere ọdịbendị dị nta, ndị bịara abịa, ndị ọbịa, wdg

Ịgụ na ide nke otu ọdịbendị yiri ka ọ na-ebilite ka oge na-aga site na ikpughe na itinye aka na ọdịbendị ahụ, ọkachasị ụfọdụ ebe ọdịbendị siri ike, dị ka azụmahịa, akụkọ, nka, agụmakwụkwọ, akụkọ ihe mere eme, okpukpe, na ezinụlọ. Mmadụ nwere ike ịghọ onye gụrụ akwụkwọ maka ọdịbendị a na-ekwu okwu (na-enweghị asụsụ edere ede ma ọ bụ mgbasa ozi edere edere) naanị site na mkparịta ụka dị ogologo. N'aka nke ọzọ, mmadụ nwere ike ịghọ onye gụrụ akwụkwọ maka ọdịbendị edere site na mkparịta ụka yana ịgụ akwụkwọ ndị metụtara ọdịbendị ma ọ bụ ikpughe ihe nkiri metụtara ọdịbendụ, egwuregwu, ihe ncheta, ihe ngosi telivishọn, wdg.

Ọdịbendị ọdịda anyanwụ n'ozuzu ya na ọdịbendị Anglo-American karịsịa bụ ọdịbendị bibliocentric. Ọ na-ejikarị ihe na-ezo aka na Bible Ndị Kraịst, ọrụ ndị nwere mmetụta nke Early Modern English dị ka ọrụ William Shakespeare, Thomas Cranmer Book of Common Prayer, uri Geoffrey Chaucer, na ọtụtụ ndị ọzọ. [2]Ihe ọmụma nke akwụkwọ ndị a (n'etiti ndị ọzọ) na-enye aka n'ụzọ dị ukwuu na agụmakwụkwọ ọdịbendị na ọdịda anyanwụ. Otú ọ dị, ihe ọzọ dị mkpa bụ ikpughe nka, akụkọ ihe mere eme, na ahụmịhe ndụ nke ndị otu ọdịbendị ahụ.   [citation needed]

Ihe Nlereanya[dezie | dezie ebe o si]

Dịka ọmụmaatụ, na 1908 onye edemede Britain bụ G. K. Chesterton dere, "Nkwado onwe onye zuru oke bụ adịghị ike... nwoke nwere [nkwado onwe ya] nwere 'Hanwell' edere n'ihu ya dị ka edere ya n'ụzọ doro anya dị ka edobere ya na omnibus ahụ". [3]Nkwupụta a, ọkachasị ọkara ikpeazụ, nwere ike ịbụ ihe na-adịghị mma nye onye na-agụ ya si n'èzí United Kingdom, onye na-amaghị na "omnibus" bụ okwu ndị Britain na-adịghị ahụkebe maka "bus" na "Hanwell" bụ aha ebe mgbaba (nke na-adịghịzi).

Nsonaazụ ya[dezie | dezie ebe o si]

A na-arụrịta ụka banyere uru na mmebi nke ịgụ na ide ọdịbendị.   Dịka ọmụmaatụ, mmegharị mmekọrịta na-abawanye mgbe mmadụ nwere ike isonye na mkparịta ụka na ndị na-eche ọnụ ụzọ dị ka ndị were mmadụ n'ọrụ na ndị nkuzi. [<span title="The material near this tag may use weasel words or too-vague attribution. (September 2020)">by whom?</span>]Ndị na-abụghị ndị obodo nke ọdịbendị, dị ka ndị ozi ala ọzọ na ala ọzọ ma ọ bụ ndị gbara ọsọ ndụ si n'ala nna ha, nwere ike ịnwe mmetụta ọjọọ n'ihi amaghị akwụkwọ ọdịbendị. Otú ọ dị, ihe ịga nke ọma nke ịgụ na ide nke ọdịbendị nwere ike iyi ka ọ na-efu ọdịbendị nke onwe ya.   [citation needed]

Nnyocha na ajụjụ[dezie | dezie ebe o si]

Nkwurịta okwu banyere ịgụ na ide nke ọdịbendị emeela ka e nwee ọtụtụ ajụjụ na-ese okwu:[4]

  • Ajụjụ Literature: Olee otú akwụkwọ si dị mkpa maka ịgụ na ide ọdịbendị n'ebe ọdịda anyanwụ? Olee akwụkwọ?
  • Ajụjụ ọdịnaya: Ụdị ihe ọmụma dị mkpa maka ịgụ na ide ọdịbendị? Ịmara eziokwu dị otú ahụ, aha, ụbọchị ma ọ bụ ahụmịhe ndị ọzọ dị ka ịnụ abụ dị otú ahụ?
  • Ajụjụ nke Minority: Ịgụ na ide omenala bụ akụkụ nke ikike nke omenala na-achịkwa?
  • Ajụjụ Multicultural: Olee omenala anyị na-ekwu maka ya mgbe anyị na-asị "ọdịbendị" ịgụ na ide? Anyị kwesịrị ikwu maka otu ma ọ bụ karịa - na nke (s)?[5]
  • Ajụjụ agụmakwụkwọ: Ịkwalite ịgụ na ide ọdịbendị kwesịrị ịbụ otu n'ime ebumnuche agụmakwụkwọ? Ọ bụrụ otú ahụ, gịnị bụ ụzọ kachasị mma isi mee otú ahụ?
  • Ajụjụ Nnyocha: Olee otú anyị si atụle agụ na agụmakwụkwọ ọdịbendị? Enwere ụzọ kachasị mma iji nwalee agụmakwụkwọ ọdịbendị mmadụ?

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Bildung
  • Ikike ọdịbendị
  • Mmetụta omenala
  • Ịdị mkpa maka agụmakwụkwọ
  • Akwụkwọ ndị dị ukwuu
  • Nkwurịta okwu ọdịbendị

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Watson (Oct 1987). "Learning Words from Linguistic Expressions: Definition and Narrative". Research in the Teaching of English 21 (3): 298–317. 
  2. Mangalwadi (2012). The Book that Made Your World. Thomas Nelson, 464. ISBN 978-1595555458. 
  3. Chesterton (1908). Orthodoxy. 
  4. Applebee (Oct 1987). "Musings...: Cultural Literacy". Research in the Teaching of English 21 (3): 229–231. 
  5. Wiener (Sep 1985). "Multicultural Literacy for Faculty: Accommodating Non-Native Speakers of English in Content Courses". Rhetoric Review 4 (1): 100–107. DOI:10.1080/07350198509359111. 

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • E. D. Hirsch Jr. (1987). Cultural Literacy: What Every American Needs to Know. Boston: Houghton Mifflin. ISBN 0-395-43095-X. 
  • Hirsch (2002). The New Dictionary of Cultural Literacy, 3rd, Houghton Mifflin Harcourt. ISBN 0-618-22647-8. 
  • Christenbury, Leila "Cultural Literacy: A Terrible Idea Whose Time Has Come" The English Journal 78.1 (January 1989), peeji nke 14-17. 
  • Broudy (Spring 1990). "Cultural Literacy and General Education". Journal of Aesthetic Education 24 (1, Special Issue: Cultural Literacy and Arts Education): 7–16. DOI:10.2307/3332851. 
  • Anson, Chris M. "Book Lists, Cultural Literacy, and the Stagnation of Discourse" The English Journal 77.2 (February 1988), peeji nke 14-18. 
  • Zurmuehlen, Marilyn "Serious Pursuit of Cultural Trivialization" Art Education 42.6 (November 1989), peeji nke 46-49. 
  • Simpson, Alan "The Uses of "Cultural Literacy": A British View" Journal of Aesthetic Education 25.4, 25th Anniversary Issue Winter, 1991), peeji nke 65-73. 
  • Reedy, Jeremiah "Cultural Literacy and the Classics" The Classical Journal 84.1 (October 1988), peeji nke 41-46. 
  • Murray, Denise E. Diversity dị ka Resource. Ụdị dị iche iche dị ka Ngwá Ọrụ. Ịkọwapụta Ịgụ na Ịgụ Ihe Omenala (Alexandria, Virginia) 1994.
  • Bernard Schweizer "Cultural Literacy: Ọ bụ Oge Ịlaghachi na arụmụka ahụ?" Thought & Action 25 (Fall 2009).
  • Cultural Literacy Tests - Challenge Yourself With Our Free Online Cultural Literacy Tests. The Literacy Company. Archived from the original on 2021-07-29. Retrieved on 2023-10-27.

Àtụ:CultureÀtụ:Literacy