Ọbọgwụ osisi nke Australia

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Australian wood duck
Adult female
Adult male
Scientific classification edit
Missing taxonomy template (fix): Chenonetta
Species:
Binomial name
Template:Taxonomy/ChenonettaChenonetta jubata
(Latham, 1801)
Range in red
Ọbọgwụ osisi nke Australia
taxon
aha mkpirisiC. jubata Dezie
aha taxonChenonetta jubata Dezie
ọkwa taxonspecies Dezie
nne na nna taxonChenonetta Dezie
endemic toOstraliya Dezie
ọnọdụ nchekwa IUCNỤdị ndị na-adịchaghị echegbu onwe ha Dezie
WikiProject na-elekọta yaWikiProject Invasion Biology Dezie
NZTCS conservation statuscoloniser Dezie

Ọbọgwụ osisi nke Australia, ọbọgwụ na-agba ọsọ ma ọ bụ ọbọgwụ (Chenonetta jubata) bụ ọbọbọgwụ na'ebe dị iche iche n'Australia. Ọ bụ naanị ụdị dị ndụ na ụdị Chenonetta. A na-etinye ya na subfamily Anatinae (ndị ọbọgwụ), ọ nwere ike ịbụ nke subfamily Tadorninae (shelducks); [2] teal nwere mgbanaka nwere ike ịbụ onye ikwu ya kacha nso. [3]

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ onye Bekee na-amụ banyere ụmụ nnụnụ bụ John Latham kọwara ọbọgwụ osisi nke Australia na 1801 n'okpuru aha abụọ Anas jubata . [4]

[5] New Zealand na-adịghị efe efe 'Chenonetta finschi (Finsch's duck) nke e kwenyere na ọ bụ otu ụdị (Euryanas) ka e kpebiri na ọ bụ nke Chenonetta. [6] lara n'iyi tupu ndị ọkà mmụta sayensị enwee ike nyochaa ụmụ nnụnụ nke New Zealand n'ụzọ ziri ezi, mana ikekwe na 1870 (dabere na akụkọ nke nko na-adịghị efe efe nke e jidere na Ōpōtiki). [1] )

Okwu mmalite[dezie | dezie ebe o si]

Chenonetta: Àtụ:Lang-gr khēn, χηνος khēnos "goose"; νηττα nētta "duck".[7] jubata: Àtụ:Language with name "maned, crested", from iuba "mane, crest"[8]

Nkọwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọbọgwụ a dị sentimita 45-51 dị ka obere nkoi, ọ na-erikarị nri site n'ịkpa anụ n'ìgwè. 

Nke oké na-acha ntụ ntụ na isi na-acha nchara nchara na ara nwere ntụpọ. Nwanyị ahụ nwere akara ọcha n'elu na n'okpuru anya na ntụpọ n'okpuru. Ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nwere nku na-acha ntụ ntụ na primaries ojii na speculum ọcha. Ụmụaka yiri ụmụ nwanyị toro eto, mana ha dị arọ ma nwee ara na-acha uhie uhie.

Ebe a na-ekesa ya[dezie | dezie ebe o si]

Ọbọgwụ osisi Australia jupụtara na Australia, gụnyere Tasmania. A na-ahụ ọbọgwụ osisi Australia n'ala ahịhịa, ala ọhịa mepere emepe, ala mmiri, ebe ịta nri na-asọ asọ na n'akụkụ osimiri n'ọnụ mmiri na ọdụ ụgbọ mmiri. Ọ bụkwa ihe a na-ahụkarị n'ala ugbo nwere ihe mgbochi mmiri, yana gburugburu ubi osikapa, ọdọ mmiri nsị na ogige ntụrụndụ ndị dị n'obodo ukwu. A ga-ahụkarị ya gburugburu ọdọ mmiri miri emi nke nwere ike ọ gaghị adaba maka nnụnụ mmiri ndị ọzọ na-eri nri, ebe ọ na-ahọrọ iri nri n'ala. Edere [9] dị ka onye na-awagharị agagharị na New Zealand, ọ bụ ezie na n'afọ 2015 na 2016 ha nwere ihe ịga nke ọma n'ịzụlite ebe ahụ.

Omume[dezie | dezie ebe o si]

Ọkpụkpọ[dezie | dezie ebe o si]

Mkpọ a na-ahụkarị bụ ụda na-ada ụda nke ụmụ nwanyị, [10] na mkpu nwoke bụ otu ma e wezụga nke dị nro, dị mkpụmkpụ ma dị elu karịa ụmụ nwanyị. [10] na-ahụkwa mkparịta ụka Staccato n'ìgwè.

Nchebe[dezie | dezie ebe o si]

Ọbọgwụ osisi Australia jupụtara n'ebe niile ma nwee ike ịhụ ya n'ọtụtụ ebe. Ụdị a eritewo uru site na ọrụ ugbo na mmepe obodo n'ihi ọtụtụ isi iyi mmiri dị ọcha. N'iji ya tụnyere ụdị ọbọgwụ ndị ọzọ dị n'Australia, Australian Wood Duck bụ ihe a na-ahụkarị n'obodo ukwu, ọkachasị n'akụkụ isi iyi mmiri na-adịgide adịgide dị ka ihe mgbochi mmiri, ọdọ mmiri, ọdọ ruwa na ebe ahịhịa a na-agba mmiri dị ka ụlọ egwuregwu, ogige ntụrụndụ dị n'obodo na ebe obibi.

A na-ekewa Australian Wood Duck dị ka nnụnụ egwuregwu na steeti na mpaghara ebe a na-ekwe ka ịchụ nta ntụrụndụ ma ewezuga Australian Capital Territory, ndị na-achụ nta nwere ikikere nwere ike iwepụta Australian Wood Dux n'ebe niile ọ dị na steeti niile na mpaghara ma ọ bụ dị ka anụ na-egbu egbu ma ọ bụ n'oge oge ịchụ nta.

[11][12] Western Australia, Australian Wood Duck bụ ihe na-egbu egbu nke ọrụ ugbo na South West Land Division nke WA n'okpuru ndokwa nke Akụkụ 35 nke Iwu Nchebe Ọrụ Ugbo na Ihe Ndị metụtara ya 1976 ma nwee ike iwepụta ya n'ụzọ iwu kwadoro n'ala onwe onye n'etiti 1st Jenụwarị na 30th June, dịka ọkwa a machibidoro oge, na-enweghị mkpa inweta ikikere mmebi site na Ngalaba Na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi na Nchekwa nke Western Australia [13] .

Na New South Wales, a na-ewepụta Australian Wood Duck tinyere ụdị 9 ndị ọzọ nke Australian duck n'okpuru NSW Native Game Bird Management Program na ihe onwunwe onwe onye site n'aka ndị nwe ala na ndị na-achụ nta ntụrụndụ ndị gafere 'Waterfowl Identification Test' (WIT) [14] [15] ma jide ikikere New South Wales Game kwesịrị ekwesị. [16]

[17] Queensland, a na-ewepụta Australian Wood Ducks tinyere ụdị nnụnụ mmiri ndị ọzọ n'okpuru ikike mmebi kwesịrị ekwesị (DMP) maka igbu na ịgbasa anụ ọhịa a chọpụtara na ọ na-eweta ihe ize ndụ nke mmebi na ihe onwunwe ma ọ bụ mmepụta ugbo.

[18][19] mgbakwunye na ntụrụndụ na mmebi ihe ubi, Australian Wood Duck ('Ngawurk' n'asụsụ Dja Dja Wurrung [20]) na ụdị nnụnụ mmiri ndị ọzọ nwere ike iwepụta site na ndị nwe obodo ọdịnala site na iji usoro ọdịnala na nke oge a na steeti na mpaghara niile.[21][22][23]

A naghị eyi ụdị a egwu ma n'ihi mgbanwe gburugburu ebe obibi ya, a na-ewere ọnụ ọgụgụ ya dị ka nke na-arị elu.

Ịmụ nwa[dezie | dezie ebe o si]

Chenonetta jubata - MHNT

Ọbọgwụ osisi Australia na-akpa akwụ́ n'ime oghere dị n'osisi ma ọ bụ n'ime igbe akwụ́ dị n'elu ma ọ bụ nso mmiri. A na-eji ọtụtụ ihe eme akwụ́.

Ịzụlite[dezie | dezie ebe o si]

[10]ọbọgwụ a na-akpa akwụ́ ya n'ime oghere osisi na-eyi àkwá 9-11 na-acha ọcha, nke yiri Ọbọgwụ Mandarin. Nwanyị na-ekpuchi ha mgbe nke oké na-eche nche. Ozugbo ụmụ ọbọgwụ dị njikere ịhapụ akwụ́ ha, nke nne na-efega n'ala ma nwa ọbọgwụ ahụ ga-awụli elu n'ala wee soro ndị mụrụ ha. Ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị na-ejikọkwa ụmụ ha.

Nri[dezie | dezie ebe o si]

Ọbọgwụ osisi Australia na-eri ahịhịa, ọka, clover na ahịhịhịa ndị ọzọ, na mgbe ụfọdụ, ụmụ ahụhụ. A naghị ahụkarị ya na mmiri mepere emepe, na-ahọrọ ịnya nri site na ịnya na mmiri na-adịghị omimi, ma ọ bụ na ala ahịhịa na ihe ọkụkụ.

Ụdị ndị yiri ya[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ike ịmata ọdịiche dị n'etiti ọbọgwụ osisi Australia na agụ owuru, Nettapus spp., nke dị obere, nwere akara ihu na-acha ọcha ma na-ahụkarị na mmiri. Ọbọgwụ na-afụ ụfụ, Dendrocygna spp., nwere ụkwụ na olu dị ogologo, nnukwu, ọnụ yiri ọbọgwụ ma na-agagharị n'ụzọ kwụ ọtọ. Mgbe ọ na-efe efe, ọbọgwụ osisi Australia bụ naanị ọbọgwụ nwere ábụ́bà na-acha ọcha na nku ojii.

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. BirdLife International (2016). "Chenonetta jubata". IUCN Red List of Threatened Species 2016. DOI:10.2305/IUCN.UK.2016-3.RLTS.T22680111A92844188.en. 
  2. Sraml (1996). "Molecular Relationships Within Australasian Waterfowl (Anseriformes)". Australian Journal of Zoology 44: 47–58. DOI:10.1071/ZO9960047. 
  3. Johnson (July 1999). "Phylogeny and Biogeography of Dabbling Ducks (Genus: Anas): A Comparison of Molecular and Morphological Evidence". The Auk 116: 792–805. DOI:10.2307/4089339. 
  4. Latham (1801). Supplementum indicis ornithologici sive systematis ornithologiae (in la). London: Leigh & Sotheby. 
  5. Worthy (2002). "Relationships, adaptations, and habits of the extinct duck 'Euryanas' finschi". Notornis 49: 1–17. Retrieved on 2017-07-19. 
  6. Tennyson (2006). Extinct Birds of New Zealand. Wellington: Te Papa Press. ISBN 978-0-909010-21-8. 
  7. Jobling (2017). "Key to Scientific Names in Ornithology", in del Hoyo: Handbook of the Birds of the World Alive. Barcelona: Lynx Edicions. 
  8. Jobling (2017). "Key to Scientific Names in Ornithology", in del Hoyo: Handbook of the Birds of the World Alive. Barcelona: Lynx Edicions. 
  9. Australian Wood Ducks breed in Mapua, Tasman. Stuff.co.nz (2 May 2016). Retrieved on 14 January 2019.
  10. 10.0 10.1 10.2 Pizzey, G. and Knight, F. (1997).
  11. SSAA Western Australia. What can you int in WA.
  12. Western Australia Department of Environment and Conservation. Guidance note on the status of Wood Duck's in WA. Archived from the original on 2020-03-12. Retrieved on 2023-12-13.
  13. Agriculture and Related Resources Protection Act 1976.
  14. Game Management Authority (9 December 2019). Waterfowl Identification Test.
  15. NSW Department of Primary Industries (2017). Waterfowl Identification Test (WIT).
  16. NWS Department of Primary Industry. Don't Wing It.
  17. Queensland Department of Environment and Science (9 April 2003). Licences and Permits: Plants and Animals.
  18. Berry. Indigenous Hunting and Fishing in Queensland: A legislative overview.
  19. Australian Government. Traditional Hunting, Fishing and Gathering in Australia.
  20. Matthews (1904). "The Native Tribes of Victoria: Their languages and Customs". Proceedings of the American Philosophical Society 43 (175): 54–70. 
  21. Game Management Authority (6 May 2021). Game Licence exemptions for Traditional Owners.
  22. Cultural Survival Quarterly Magazine (19 March 2010). Traditional Aboriginal Hunting in Australia: A cultural heritage issue.
  23. NSW Aboriginal Land Council (17 December 2019). Accessing Country.
  • Madge, Steve & Burn, Hilary (1987): Wildfowl: nduzi njirimara maka ọbọgwụ, geese na swans nke ụwa. Christopher Helm, London   ISBN 0-7470-2201-1

Marchant, S. na Higgins, P.J. (ed.). 1993. Akwụkwọ ntuziaka nke nnụnụ Australia, New Zealand na Antarctic. Mpịakọta 1B (Ratites to Ducks), Oxford University Press, Sydney.

[Ihe e dere n'ala ala peeji] Ntuziaka ubi maka nnụnụ nke Australia, 6th Edition. Penguin Books, Australia.

Handbook of the Birds of the World mpịakọta 1 nke Josep del Hoyo-Andrew Elliot-Jordi Sargatal - Lynx Edicions - ISBN 84-87334-10-5 

Guide De Canards, des oies et des cygnes - nke Steve Madge - Delachaux et Niestlé - ISBN 2-603-01376-9 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Mgbasa ozi metụtaraChenonetta jubatana Wikimedia Commons