Ụbara Asụsụ Mangbetu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ụbara Asụsụ Mangbetu
language family
obere ụdị nkeCentral Sudanic Dezie

Asụsụ Mangbetu - Asoa ma ọ bụ Mangbetu nke ezinụlọ asụsụ Central Sudan bụ ụyọkọ asụsụ ndị yiri ibe ha na-asụ na Democratic Republic of Congo.

Asụsụ ndị a bụ Mangbetu, nke nwere ike ịbụ otu nde mmadụ na-asụ ya, na obere Lombi na Asoa.

Blench (2000) were Lombi dị ka akụkụ nke asụsụ Mangbetu. Ndị Pygmy na-asụ Asoa.

Demolin na otu aka ahụ wughachiri Proto-Mangbetu (1992).[1]

Okwu ntụnyere na ibe ya[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ nke Mangbetu-Asua na-atụle okwu:[2]

Nkọwa Asua Mangbetu Nabulu Lombi Makere Malele
aṅụ mmụọ ozi Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya Ọgba aghara Snow Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya
anụmanụ n'ebe ahụ nwa amaala Nịlị nwa amaala nwa amaala nwa amaala
osisi Klílɛ̀yɛ̀ Ọ na-eme ihe Ọmụmụ ihe néhò Ọmụmụ ihe néhò
ọnụ Ihe na-eme ka mmadụ nwee ike N'ikwu okwu n'ụzọ ọzọ N'ikwu okwu n'ụzọ ọzọ Ọ bụ n'oge na-adịghị anya Ọ bụ ihe omuma N'ihi ya
aka Ọrịa na-egbu egbu Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya
ewu ihe atụ naịme naịme na-eme ihe na-eme naịme naịme
nkịta ihe ndị e ji mara A mụrụ ya A mụrụ ya A mụrụ ya A mụrụ ya A mụrụ ya
mpi Ọchịchị néígá neegá nálígá nágá nág
iji zụlite ɔ̀ʔà nɔ̀ʔà nɔ̀ʔà nɔ̀ʔà nɔ̀ʔà nɔ̀ʔà
mmiri gwò ègwò ègwò ègwò ègwò ègwò
enyí ʊ̀kɔ̀ Nọmba Nọmba Nọmba Nọmba Nọmba
ígwè kídígwá na-abụghị nke mba ọzọ Njem Onye enyemaka námbá námbá
akụ́ Ọ bụ ihe ole na ole ka a na-ahụ nɛvàngà nɛvàngà nɛmbààngú nɛvàngà nɛvàngà

Hụkwa ihe ndị a[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide ala ala peeji[dezie | dezie ebe o si]

  1. Demolin, Didier. 1992. Le Mangbetu: etude phonétique et phonologique, 2 vols. Brussels: Faculté de Philosophie et Lettres, Université libre de Bruxelles dissertation.
  2. Demolin, Didier. 2021. The languages of the Ituri forest Pygmies: contact and historical perspectives. Diedrich Westermann-Workshop (West-central African linguistic history between Macro-Sudan Belt and Niger-Congo: commemorating Diedrich Westermann’s legacy and the 100th anniversary of the Berlin professorship for African languages), 4-6 November 2021, Humboldt University of Berlin.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]