Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Mmekọahụ n'Afrịka

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Mmekọahụ n'Afrịka
academic department, research institute
Akụkụ nkeUniversity of Cape Town Dezie
ụdị ọrụ yagender studies Dezie
Ijefeminism Dezie
mba/obodoSouth Africa Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaCape Town Dezie
nhazi ọnọdụ33°57′35″S 18°27′34″E Dezie
ọdịdị isi ụlọ ọrụCape Town Dezie
webụsaịtịhttp://agi.ac.za Dezie
Map
Akara aka na-egosi ụlọ ọrụ okike nke Africa na Mahadum Cape Town

Nkè African Gender Institute ( AGI ) bụ nyocha na nkuzi ụmụ nwanyị na-amụ ihe gbasara okike na Africa. Ọ bụrụla ngalaba na Mahadum Cape Town (UCT), nke a na-elekọta n'ime ụlọ akwụkwọ nke Africa na Ọmụmụ nwoke na nwanyị, Social Anthropology na Linguistics. AGI nwere ndị ọrụ nke ya ma nwee ihe pụrụ iche  ogo nke nnwere onwe na UCT. [1]

Ebumnuche[dezie | dezie ebe o si]

AGI na-akọwa onwe ya dị ka onye na-ahụ maka nwanyị kpọmkwem ma na-achọ ịkwalite ụmụ nwanyị na mpaghara Africa. [2] Ọ na-eje ozi dị ka ebe kọntaktị maka ndị nwere ọgụgụ isi nwanyị n'ofe Africa, ọtụtụ n'ime ha na-ata ahụhụ site na ikewapụ na ịkpa ókè na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ha. [3] Amina Mama — onye isi na AGI — arụwo ụka na nzukọ a bụ ihe dịpụrụ adịpụ na ntinye na njikwa neoliberal nke ndị mmụta Africa. [4] [5] Ebumnuche bụ isi nke AGI bụ idowe oghere ụlọ ọrụ maka ndị inyom Africa ka ha na-akpakọrịta, imekọ ihe ọnụ, nkuzi na nyocha. [6]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

AGI toro na Nchọpụta Nhata Opportunities Research Project, nke emere na Mahadum Cape Town na 1992 ka apartheid na-akwụsị. Emepụtara AGI na 1996, na ebumnuche akọwapụtara nke ịkwado ndị nyocha ụmụ nwanyị, ndị na-akwado amụma na ndị ode akwụkwọ dabere na mba Africa, yana itinye aka na uto na olu ụmụ nwanyị Africa. [7] Site na 1998 ruo 1999 Amanda Gouws bụ onye na-eme ihe nkiri.

Mama m ghọrọ onye nduzi nke AGI na 2000 wee nyere aka chọta akwụkwọ akụkọ ya Feminist Africa . [8] N'okpuru nduzi nke mama m, a na-arụ ọrụ maka ohere ụmụ nwanyị nweta teknụzụ e-technology, mmemme udo nke ụmụ nwanyị, ikike inwe mmekọahụ na ịmụ nwa, na ọrụ gbasara ịbụ nwa amaala, yana ndị nyere aka n'ofe kọntinent ahụ. Ndị bụ́ isi n’ime ha bụ Elaine Salo, Sisonke Msimang, Jane Bennett, Jennifer Radloff, na Yaliwe Clarke na South Africa, Charmaine Pereira dị na Nigeria, Sylvia Tamale na Ruth Ochieng na Uganda, Takyiwaa Manuh na Akosua Ampofo na Ghana, na ọtụtụ ndị ọzọ. AGI torokwa usoro nkuzi na nyocha nke gụsịrị akwụkwọ na mahadum dị na Cape Town.

N'ịnọgide na mbelata mmefu ego na nkwado ụlọ ọrụ na-agbanwe, AGI hụrụ onwe ya kewapụrụ na oru ngo nke ọmụmụ nwoke na nwanyị na UCT. AGI, n'okpuru nduzi nke Jane Bennett site na 2008 ruo 2017, lekwasịrị anya n'ịkwado ọnọdụ ọgụgụ isi ya na ọnọdụ ụlọ ọrụ ya na UCT, ma nọgide na-arụ ọrụ na-aga nke ọma, karịsịa na mmekọahụ na ọrụ ikpe ziri ezi ịmụ nwa. Mgbalị ndị a na-aga nke ọma, na 2017, Yaliwe Clarke weghaara onye nduzi nke AGI na atụmatụ ọhụrụ maka ime ka ọrụ ojii, queer na Africa sie ike karịsịa n'etiti ụmụ agbọghọ. Ụlọ ọrụ ndụmọdụ ọhụrụ kwadoro nke a [4]

Ihe omume[dezie | dezie ebe o si]

Studentsmụ akwụkwọ sekọndrị na-elele Institutelọ Ọrụ Mmekọ nwoke na nwanyị nke Africa n'oge ụbọchị mmeghe UCT.

Gender na ọmụmụ ụmụ nwanyị maka mgbanwe Africa, ma ọ bụ GWS Africa, bụ otu n'ime nnukwu ọrụ AGI. GWS Africa bụ mbọ edoro n'ichepụta na ịkekọrịta isi ọgụgụ isi siri ike maka ndị inyom n'ofe Africa. Ọtụtụ GWS Africa na-ewere ọnọdụ n'ịntanetị, site na listserver na webụsaịtị. Nzukọ ahụ mepụtara Feminist Africa, nke na-ekesa na ntanetị. [4] Site na GWS Africa, AGI abụrụla nnukwu ike maka ịbawanye ohere ụmụ nwanyị na-enweta na nzikọrịta ozi ịntanetị. [9]

Na 2000–2002, GWS Africa mere nyocha nke ngalaba mmụta okike na/ma ọ bụ ngalaba ọmụmụ ụmụ nwanyị n'ofe Africa. Ọ chọpụtara na ọzụzụ ndị a n'ozuzu na-arị elu, mana na ọtụtụ n'ime ha nakweere ụzọ bụ isi nke Women in Development (WID). Nchoputa a mere ka ochicho AGI siri ike ikwalite nkwurita okwu umunwanyi nke Afrika karia, wee duru na 2002 gaa na nzuko umunwanyi nke Pan-African na 2002, nke emere na UCT. [6]

Site na 2002 gaa n'ihu, ọrụ AGI na-eme ka ọmụmụ nwoke na nwanyị sikwuo ike na ọrụ nwanyị na kọntinent toro n'ọtụtụ ụzọ, gụnyere ịmepụta netwọkụ nke South Africa maka iyi egwu mmekọahụ na agụmakwụkwọ ka elu, uto nke e-space nke na-elekwasị anya nke nwanyị na-emepụta kpọmkwem. maka mmasị nke ndị inyom na-adabere n'Africa, mbipụta mgbe nile nke Feminist Africa, na ọtụtụ ụlọ ọrụ na-arụ ọrụ ikike na ajụjụ nke ala, ụlọ mmegharị, militarism na mmekọahụ.

Site na 2008 gaa n'ihu, n'okpuru onye isi ọhụụ nke Jane Bennett, mmemme na mmekọ nwoke na nwanyị na ikpe ịmụ nwa ka siri ike ebe ndị otu siri ike mepụtara AGI ndị ọzọ n'otu oge, gụnyere Yaliwe Clarke na-arụ ọrụ na mmemme udo ụmụ nwanyị na Ruth Ochieng nke ISIS-Wicce na Uganda. . Mmemme nkuzi n'ime Mahadum Cape Town toro nke ukwuu, yana mmekorita ya na Barnard College na New York, Gino Germani Institute na Buenos Aires, na CODESRIA na Senegal. Selina Mudavanhu na ndị ọzọ wuru ọrụ mgbasa ozi-e.

N'afọ 2012, Mahadum Cape Town hiwere usoro njikọta nke kewara ọrụ ọha nke AGI na nkuzi ọmụmụ nwoke na nwanyị, na-eke ngalaba ọhụrụ nke ọmụmụ nwoke na nwanyị. Nke a nwere mmetụta ndị siri ike, mana AGI gara n'ihu na-eji mmemme ọhụrụ na-edu ụmụ nwanyị na-ahụ maka mmekọahụ.

Na 2017, n'okpuru onye nduzi ọhụrụ ọzọ, ya na Yaliwe Clarke, AGI na-agba ọsọ mmemme na ihe ngosi dị egwu, na mmemme ihe nkiri na ebe dị iche iche, ma malite ọrụ na nnọkọ mkparịta ụka nke isiokwu ya bụ "Dreaming the Future," iji mee ememe ọrụ nke nwanyị South Africa a ma ama. Pumla Gqola.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Feminism na South Africa

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Gouws (2012). "Reflections on being a feminist academic/academic feminism in South Africa". Equality, Diversity and Inclusion 31 (5/6): 526. DOI:10.1108/02610151211235505. 
  2. Mission and Vision. African Gender Institute. Archived from the original on 2013-01-11. Retrieved on 2012-12-16. “Powerfully feminist in philosophy and practice the AGI offers programmes of teaching and research on gender in the contexts of, inter alia, sexuality, development, land reform, law, conflict, politics, race, economics and culture.”
  3. See Sylvia Tamale, profiled in: Gretchen L. Wilson, "African Female Scholars Share Virtual Lifeline", Women's eNews on WorldPress, 21 December 2006.
  4. 4.0 4.1 4.2 Amina Mama, "Gender studies for Africa's transformation", in African Intellectuals: Rethinking Politics, Language, Gender and Development, ed. Thandika Mkandawire, London: Zed Books and CODESRIA, 2006.
  5. Amina Mama interviewed by Elaine Salo, "Talking about Feminism in Africa", reproduced in Women's World from Agenda, "African Feminisms I", no. 50 (2001).
  6. 6.0 6.1 Amina Mama (2011). "What does it mean to do feminist research in African contexts". Feminist Theory & Activism in Global Perspective: Feminist Review Conference Proceedings: e4–e20. Retrieved on 2012-12-16. 
  7. History. African Gender Institute. Archived from the original on 2013-01-11. Retrieved on 2012-12-16. “Powerfully feminist in philosophy and practice the AGI offers programmes of teaching and research on gender in the contexts of, inter alia, sexuality, development, land reform, law, conflict, politics, race, economics and culture.”
  8. Karen MacGregor (2006-01-13). One-way ticket just isn't an option. Times Higher Education. Retrieved on 2012-12-16.
  9. Hafkin, Nancy J. (2000). "Convergence of Concepts: Gender and ICTs in Africa", in Adera, Edith Ofwona: Gender and the information revolution in Africa. Ottawa: International Development Research Centre. ISBN 0-88936-903-8. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]