Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Nnyocha Ọhịa Mba Nile

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

  The Center for International Forestry Research (CIFOR) bụ òtù nyocha sayensị na-enweghị uru nke na-eme nchọpụta banyere ojiji na njikwa ọhịa na-elekwasị anya n'oké ọhịa na mba ndị na-emepe emepe. CIFOR, nke jikọtara ya na World Agroforestry (nke a maara site na acronym ICRAF) na Jenụwarị 1, 2019, bụ ụlọ ọrụ nyocha nke ọhịa na agroforestory nke Consultative Group on International Agricultural Research (CGIAR), [1], netwọk nke ụlọ ọrụ nyocha 15 gburugburu ụwa nke na-elekwasị anya na nyocha ọrụ ugbo maka mmepe na-adịgide adịgide, na-arụkọ ọrụ ọnụ na gọọmentị na ndị mmekọ ndị ọzọ iji nyere aka ịmepụta ihe ngwọta dabeere na ihe àmà maka nsogbu ndị metụtara ọrụ ugbo na-adịgide adịgide na njikwa ihe onwunwe.

Ebumnuche CIFOR-ICRAF bụ "inye ihe akaebe na ihe ngwọta ndị a ga-eme iji gbanwee otu esi emepụta ala na otu esi eme ihe: ichekwa na iweghachi usoro okike, imeghachi omume na ihu igwe zuru ụwa ọnụ, nsogbu nri na-edozi ahụ, ụdị dị iche iche na nsogbu ọzara". Ọ na-enyekwa aka na ebumnuche mmepe nke United Nations Sustainable Development, nkwa n'okpuru Mgbakọ Rio, gụnyere nkwekọrịta Paris na UN Framework Convention on Climate Change.

Isi ụlọ ọrụ CIFOR na Bogor, Indonesia

CIFOR nwere isi ụlọ ọrụ ya na Bogor, Indonesia. Onye isi nchịkwa ugbu a bụ Robert Nasi. O nwere ụlọ ọrụ mpaghara atọ: na Burkina Faso (West Africa), Cameroon (Central Africa) na Kenya (East na South Africa). O nwere ụlọ ọrụ ọrụ na Ethiopia na Zambia (Africa), Vietnam na Laos (Asia), na Brazil na Peru (Latin America). CIFOR bụ otu n'ime ụlọ ọrụ iri na ise n'ime Consultative Group on International Agricultural Research (CGIAR).

N'imejuputa nyocha ya, CIFOR na-arụkọ ọrụ na ụlọ ọrụ ndị ọzọ dị n'ime CGIAR - World Agroforestry Center, International Center for Tropical Agriculture (CIAT) na Bioversity International - iji duzie CGIAR Consortium Research Program Forest, Osisi na Agroforestry (nke a makwaara dị ka CRP6). .Ebumnuche CRP6 bụ ịkwalite njikwa na ojiji nke oké ọhịa, agroforestry na ihe onwunwe mkpụrụ ndụ ihe nketa osisi gafee ala, site n'oké ọhịa ruo n'ugbo.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ ezie na ọtụtụ ndị jikọtara ihe okike CIFOR na 1992 Earth Summit n'ihi na ọ malitere n'afọ sochirinụ, mkparịta ụka ndị dugara n'ịtọ ntọala CIFOR bu ụzọ tupu Earth Summit site na ọtụtụ afọ. N'afọ 1991, CGIAR họpụtara Australian Centre for International Agricultural Research (ACIAR) dị ka ụlọ ọrụ mmejuputa iwu nke na-ahụ maka iguzobe CIFOR na ịmepụta bọọdụ ndị nlekọta. Australia, Sweden, Switzerland, na United States bịanyere aka na nkwekọrịta ntọala CIFOR; .[2]Enyere nkwekọrịta ahụ na United Nations na njirimara iwu CIFOR dị ka otu mba ụwa jikọtara ya na nkwekọrịta mba ndị ọbịa n'etiti Board ọhụrụ na Gọọmenti Indonesia na May 1993.

Ka oge na-aga, CIFOR mụbara uche nke nyocha ya na iwu ọhịa karịa na teknụzụ ọhịa ma ọ bụ ịzụlite osisi, iji gbakwunye mbọ nke ụlọ ọrụ mba na nke onwe. Kama inwe ụlọ nyocha, CIFOR ga-abụ 'ụlọ ọrụ na-enweghị mgbidi', na-achịkọta ndị otu nyocha interdisciplinary na mmekorita ya na ndị mmekọ iji dozie mgbanwe iwu ọhịa.

Ndị mmekọ[dezie | dezie ebe o si]

CIFOR na-arụkọ ọrụ na ụlọ ọrụ gọọmentị na nzukọ ndị na-abụghị gọọmentị n'ime mba ebe ndị ọkà mmụta sayensị ya na-eme nchọpụta. Ndị mmekọ kachasị elu gụnyere CGIAR, European Union, Norwegian Agency for Development Cooperation (NORAD), Australian Department of Foreign Affairs and Trade (Australian Aid), US Agency for International Development (USAID), BMZ / BMUB, Global Environment Facility (GEF), International Fund for Agricultural Development (IFAD), Finnish Ministry for Foreign Affairs, Austrian Development Agency, British Department for International Development Facility (DFID), French Global Environment Facilitat, na Swiss Agency for Development and Cooperation.

CGIAR Research Programme on Forests, Trees and Agroforestry[dezie | dezie ebe o si]

.[3].[4]CIFOR bụ isi etiti maka mmemme nyocha CGIAR 'Ohia, Osisi na Agroforestry' (nke a makwaara dị ka CRP6).[1] Atụmatụ a na-achịkọta ụlọ ọrụ anọ bụ ndị ọkachamara n'ihe ọmụmụ ha - World Agroforestry Center (ICRAF), CIFOR, International Center for Tropical Agriculture (CIAT) na Bioversity International. Ihe omume a ga-akpọkọta ọkachamara n'ofe usoro CGIAR, ma soro ndị ọrụ nyocha na ndị na-eme nchọpụta na gburugburu ụwa na-arụkọ ọrụ.[2]

N'ime mmemme nyocha nke consortium, a na-ahazi nyocha ahụ n'ime ihe ise na ebumnuche doro anya nke ịkwalite njikwa na ojiji nke oké ọhịa, agroforestry na ihe onwunwe mkpụrụ ndụ ihe nketa osisi gafee ala site n'oké ọhịa ruo n'ugbo.

CRP6 Component 1 na-elekwasị anya na mkpa nke ndị na-emepụta obere ụlọ

Akụkụ 1 na-elekwasị anya na mkpa nke ndị na-emepụta obere ihe, na-emesi ike na ịkwalite mmepụta nke osisi n'ugbo (dịka ọmụmaatụ site n'ime ụlọ nke ụdị anụ ọhịa) na imeziwanye ohere maka ndị na-azụ ahịa n'ahịa maka ihe ọkụkụ na osisi.

Akụkụ nke 2: Nchịkwa na nchekwa nke ọhịa na ihe onwunwe osisi[dezie | dezie ebe o si]

Akụkụ nke 2 na-elekwasị anya na mkpa nke ndị na-elekọta ọhịa na ọkwa nke ngalaba nlekọta ọhịa, na-ekwusi ike na usoro teknụzụ na ọchịchị ka mma iji chekwaa usoro okike ọhịa na ihe onwunwe ha nwere.

Isiokwu nyocha

  • Ịghọta ihe iyi egwu nye ụdị osisi na ịhazi usoro nchekwa mkpụrụ ndụ ihe nketa
  • Idebe na ịkọwapụta germplasm dị elu nke osisi na ndị ikwu ha n'ọhịa
  • Ịmepụta ọrụ osisi, nlekota na njikwa maka ọtụtụ ojiji
  • Ịmepụta ngwá ọrụ na usoro iji dozie esemokwu banyere nkesa uru na ikike akụ
CRP6 Akụkụ nke 3 na-ekwusi ike na ijide uru nke ọrụ gburugburu ebe obibi

Akụkụ nke 3 na-elekwasị anya na mkpa nke ndị na-eme atụmatụ ala na ndị nwere mmasị, na-ekwusi ike na usoro (dị ka ịkwụ ụgwọ maka ọrụ gburugburu ebe obibi ma ọ bụ PES) maka ijide uru nke ọrụ gburugburu ebe dị na maka ịmekọrịta azụmahịa n'etiti ebumnuche nchedo na mmepe na-asọmpi.

CRP6 Akụkụ nke 5 na-ezube ijikwa mmetụta nke azụmahịa na itinye ego n'oké ọhịa na obodo ndị na-adabere n'oké osimiri

Akụkụ nke 5 na-elekwasị anya na mkpa nke ndị na-eme iwu na ndị na-elekọta ala na-achọ ijide n'aka na mmetụta nke azụmahịa zuru ụwa ọnụ na itinye ego bara uru maka ọhịa na obodo ndị na-adabere na ọhịa maka ndụ ha.

Iji mee ka data mmekọrịta ọha na eze na akụ na ụba bụrụ otu ma ya mere tụnyere mba na ebe nrụọrụ weebụ, ndị mmekọ nyocha (karịsịa ụmụ akwụkwọ PhD) sitere na ọtụtụ mahadum na ụlọ ọrụ nyocha na-anakọta data nkeji iri na ise n'ụlọ na obodo site na iji nkọwa, ajụjụ na usoro. A họọrọ ebe ọmụmụ ihe iji nweta nnọchiteanya nke mpaghara ala, ụdị ọhịa, usoro nchịkwa ọhịa, ọkwa ịda ogbenye, akụrụngwa na ohere ahịa, na ọnụ ọgụgụ mmadụ.

  1. CIFOR – ICRAF merger FAQ.
  2. Establishment Agreement for the Center for International Forestry Research (en). www.ecolex.org. Retrieved on 21 June 2017.
  3. Forests, Trees and Agroforestry. CIFOR. Retrieved on 2 March 2012.
  4. CIFOR Webmaster. Home - Forests, Trees and Agroforestry. Cifor.org. Retrieved on 2013-07-09.