Jump to content

1995 Ihe mere na Okinawa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ihe omume mmeko nwoke nke Okinawa nke 1995 (Japanese: 沖縄米兵少女暴行事件) mere na Septemba 4, 1995, mgbe ndị ọrụ US atọ, onye US Navy Seaman Marcus Gill dị afọ 22, onye dị afọ 22, Rod Hari na U.S. Kendrick Ledet dị afọ, ndị niile na-eje ozi na Camp Hansen na Okinawa, gbaziri ụgbọ ala ma tọọrọ otu nwa agbọghọ Okinawan dị afọ 12. Ha tiri ya ihe, kechie anya ya na ọnụ ya ma kee ya aka. Gill na Harp wee dinaa ya n'ike, ebe Ledet kwuru na ọ bụ naanị ya mere ka ọ ga-eme otú ahụ n'ihi egwu Gill..[1]

Iwu ndị Japan gbara ndị omempụ ikpe ma maa ha ikpe n'ụlọ ikpe Japan, dịka nkwekọrịta US-Japan Status of Forces siri dị. Ezinụlọ ndị a na-azara ọnụ kwuru na mbụ na ndị ọrụ Japan kpasuru ndị ikom ahụ ịkpa ókè agbụrụ n'ihi na ha niile bụ ndị Africa America ma manye nkwupụta n'aka ha, ma emesịa weghaara ebubo ahụ.[1] Ihe ahụ merenụ butere arụmụka ọzọ maka ọnụnọ ndị agha US na-aga n'ihu na Japan n'etiti ndị Okinawan.[2][3]

Ịtọrọ mmadụ na ndina n'ike

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ndị omempụ atọ ahụ na onye agha mmiri nke anọ a na-akpọghị aha na-akwọ ụgbọala, Gill jụrụ ha ma ọ bụrụ na ha "tọrọla ime ihe nzuzu" nke n'oge na-adịghị anya mere ka ha niile nwee mkparịta ụka banyere otu ha ga-esi dinaa n'ike, Gill kwuru n'oge akaebe na Ledet tụrụ aro ime ya n'ezie ka ha na-achọ ịkwaga Harp laghachi na Camp Kinser, [4] na-akpali ha ịga ụlọ ahịa na Kadena Airbase ebe Harp na Ledet ga-azụta condoms na teepu eletrik. Ha atọ ga-etinye awa anọ sochirinụ na-achọ onye a chọrọ, n'otu oge na-anwa ịtọrọ nwanyị n'okporo ụzọ tupu ya agbalaga n'ime ụlọ mgbe Harp bịakwutere ya.[5] N'elekere asatọ nke ehihie, mmadụ atọ ahụ hụrụ onye ahụ ka ọ na-abanye n'ụlọ ahịa ebe ọ na-aga obere oge site n'ụlọ ya ịzụta akwụkwọ ndekọ. Mgbe ọ hapụrụ, Harp gakwuuru ya ma rịọ maka ntụziaka, ka nke a na-eme, Ledet kụrụ ya ihe ma jide ya n'olu iji dọrọ ya n'ụgbọala ka Harp nyere aka. Mgbe ọ nọ n'ụgbọala ahụ, Harp jidere ọnụ ya, aka ya, na nkwonkwo ụkwụ ya ma Ledet tinye ya na anya ya. Ha gara n'ebe Blue Beach Training, ebe ndị ọkàiwu Harp na Ledet ga-ewepụ ya n'ụgbọala ahụ, tupu Gill ewepụ uwe elu onye ahụ a tara ahụhụ, kụọ ya aka n'ihu na afọ, ma tụba ya azụ n'ụ ụgbọ ala ebe o dinara ya n'ike. [6][7] Mgbe nke ahụ gasịrị, dị ka akaebe Gill nyere n'ụlọ ikpe si kwuo: ya na Ledet mere ihe ọchị banyere mpụ ahụ tupu Ledet alaghachi n'ụgbọala ahụ mgbe ọ yipụchara uwe ime ya, mgbe nke ahụ gasịrị Harp banyere n'ime ma dinaa ya n'ike. Mgbe ha kwụsịrị, nwa agbọghọ ahụ gara ije ruo mgbe ọ chọtara ụlọ ebe ọ kpọrọ nne ya ma kọwaa ihe merenụ. Nne ya tinyere akwụkwọ mkpesa na ndị uwe ojii bụ ndị nwere ike ịmata ndị ikom ahụ ngwa ngwa dabere na nkọwa nke onye ahụ, gụnyere kpọmkwem nọmba na nọmba laịsensị nke ụgbọala ịgbazite.

Mmeghachi omume

[dezie | dezie ebe o si]

Foto nke ihu ndị a na-enyo enyo anọghị na mgbasa ozi Japan. Ndị isi akụkọ na-enwe nchegbu na iwe ọha na eze maka idina mmadụ n'ike ga-akawanye ọkụ ma na-ekwu okwu ịkpa ókè agbụrụ ma ọ bụrụ na a gbasaa agbụrụ nke ndị a na-enyo enyo. Otu onye na-ahụ maka mgbasa ozi ọha na United States, na-ekwu okwu site n'isi ụlọ ọrụ ndị agha US na Japan dị na Yokota, kwuru na ya enweghị ike ikpughe agbụrụ ndị a na-enyo enyo n'ihi nkwanye ùgwù maka nzuzo ha.[8]

Mgbe amatachara ihe omume ahụ, iwe ọha na eze malitere, ọkachasị na US-Japan Status of Forces Agreement, nke na-enye ndị ọrụ US ihe ụfọdụ nke mpụ (nnwere onwe na ikike nke iwu obodo) naanị dịka ọ metụtara ebe ndị a na-enyo enyo nọ. ejidere. Ọ bụ ezie na e mere mpụ ahụ n'ebe ndị agha United States nọ, US bu ụzọ kpọchie ndị ikom ahụ, na Septemba 6.[1] Ọ bụ ezie na asịrị ụgha na-agbasa na ndị a na-enyo enyo nwere onwe ha ịgagharị na ntọala ahụ na a hụwo ha ka ha na-eri hamburgers, [2] a na-ejide ndị a na-enyo enyo na brig ndị agha ruo mgbe ndị ọrụ Japan boro ha ebubo mpụ ahụ.[9]

N'agbanyeghị arịrịọ ngwa ngwa nke ndị mmanye iwu Japan rịọrọ maka njide na ikpe ikpe, e bufere ndị ikom ahụ naanị na Septemba 29, mgbe ndị Japan kpechara ha ikpe.[1] Oge igbu oge a kwekọrọ na nkwekọrịta Ọnọdụ nke Forces, nke na-ekwu, "Njide onye ebubo ebubo nke ndị agha United States ma ọ bụ akụkụ ndị nkịtị nke Japan ga-enwe ikike, ọ bụrụ na ọ nọ n'aka United States. States, nọrọ na United States ruo mgbe a boro ya ebubo."[2] Ọ bụ ezie na ndị agha chụpụrụ ndị a na-enyo enyo n'isi ụlọ ọrụ ndị uwe ojii dị na Naha maka ajụjụ ọnụ kwa ụbọchị, [3] onyinye SOFA na igbu oge n'ịkwafe ndị a na-enyo enyo mụbara iwe n'ihi Mwakpo, na-ebute mmụba nke echiche Anti-American n'etiti ndị Okinawan na ndị Japan n'ozuzu ha.[10]

Okinawa Prefectural Assembly wepụrụ mkpebi iji mee mkpesa megide omume ndị agha US.[1] N'October 21, e mere ngagharị iwe na obodo Ginowan iji mee mkpesa maka ihe mere na ebe ndị agha US. Ihe dị ka ndị bi na 85,000 sonyere na nnọkọ ahụ, gụnyere Gọvanọ Okinawa Masahide Ota. Nke a bụ ngagharị iwe kacha ukwuu na Okinawa kemgbe abanyela nkwekọrịta ahụ na 1960.[2][3] Gọvanọ Okinawa Masahide Ota n'oge ahụ jụrụ ịbịanye aka n'akwụkwọ ndị agha US chọrọ.[11]

N'ihi ngagharị iwe banyere ikike, US kwetara ịtụle ịnyefe ndị a na-enyo enyo na ndị Japan tupu ebubo ma ọ bụrụ na ịdị njọ nke mpụ ahụ a na-ebo ya mere ka ọ bụrụ ihe ziri ezi.[9][12] E kpebiri nkwekọrịta a na nzukọ mberede n'etiti Onye isi ala US Bill Clinton na Praịm Minista Japan Ryutaro Hashimoto. Ndị Okinawa tinyere mgbasa ozi zuru ezu na The New York Times na-akatọ ndina n'ike na akụkụ ndị ọzọ nke ụlọ ọrụ US na Okinawa.   [citation needed]

U.S. Navy Admiral Richard C. Macke bụ ọchịagha nke United States Pacific Command n'oge mwakpo ahụ. Na mkparịta ụka ndị nta akụkọ n'ọnwa Nọvemba afọ 1995, Macke kwuru banyere omume ụmụ nwoke ahụ: "Echere m na ọ bụ ihe nzuzu. Agwara m ọtụtụ ugboro: maka ụgwọ ha kwụrụ iji gbazite ụgbọ ala ahụ [nke e ji mee ihe na mpụ ahụ], ha nwere ike ịnwe nwa agbọghọ [nwanyi akwụna]. "A katọrọ okwu ndị a dị ka ndị na-enweghị mmetụta, a chụpụrụ Macke n'ọrụ ya ma manye ya Ịla ezumike nká n'oge. E belatara ya n'ọkwa ka ọ bụrụ onye admiral (kpakpando abụọ) site na onye admiral zuru oke (kpakpakpando anọ), nke belatara ezumike nká ya site na US $ 7,384/ọnwa ruo US $ 5,903/ọnwa.[13]

N'ịbụ onye onye ọkàiwu ya gbara ume nke gwara ya na ụlọ ikpe ndị Japan na-enwekarị ọmịiko nye ndị kwupụtara mpụ ha, ma gosipụta nchegharị [14] Gill kwetara na ikpe mara maka ndina n'ike ahụ, ebe ndị ikom abụọ ndị ọzọ siri ọnwụ n'oge ikpe ahụ na ha emeghị ndina n'obi, mana ha kwetara na ha nwere nkata aghụghọ. Ikpe ahụ mechiri na Machị 7th 1996. [15]

Gill kọwaara ndị ọka ikpe na ọ nọ n'okpuru nrụgide metụtara ọrụ n'ime izu ole na ole tupu mpụ ahụ nke iwu ya ka a kagbuo ya maka ịlaghachi na US mgbe ọ dara ule Physical Readiness ya maka oke ibu.[16]

Ndị ọkàiwu tụrụ aro ka a maa ndị ikom ahụ ikpe, afọ 10 nke ọ bụla. onye ọka ikpe ahụ mara Ledet ikpe afọ isii na ọkara, ma maa Gill na Harp ikpe ịga mkpọrọ afọ asaa na ịrụ ọrụ ike, nke n'oge ikpe ahụ ka a na-ewere dị ka ntaramahụhụ dịtụ ogologo karịa nkezi site na ụkpụrụ ndị Japan.[17] Ezinụlọ ha kwụrụ ụgwọ ego maka ezinụlọ nke onye ahụ nwụrụ anwụ, ihe a na-emekarị na Japan.   [citation needed]

Ihe si na ya pụta

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị ikom atọ ahụ nọrọ n'Ụlọ Mkpọrọ ndị Japan ma hapụ ha n'afọ 2003 wee nye ha ndị ọzọ na-enweghị nsọpụrụ n'ọrụ agha. Mgbe a tọhapụrụ ya, Rodrico Harp katọrọ ọnọdụ ụlọ mkpọrọ na Japan ma kwuo na ọrụ n'ụlọ mkpọrọ nke a manyere ya ime bụ Ọrụ ohu.[18]

Ledet, onye kwuru na ya edinaghị nwa agbọghọ ahụ n'ike, nwụrụ n'afọ 2006 n'ihe doro anya na ọ gburu onwe ya na United States. A chọtara ya n'ụlọ dị n'okpukpu nke atọ nke Lauren Cooper, nwa akwụkwọ dị ala na Mahadum Kennesaw State na onye ọ maara nke ọma nke o doro anya na o dinara ma gbuo ya site na mgbochi. O mechara gbuo ndụ ya site n'iji mma bepụ akwara ya n'olu ya.[19]

N'afọ 2008, e wepụtara ihe nkiri akpọrọ The First Breath of Tengan Rei nke dabeere na ihe mere n'Okinawa. [20]

N'ọnwa Disemba afọ 2011, Minista na-ahụ maka nchekwa n'oge ahụ bụ Yasuo Ichikawa bụ isiokwu nke mmegide nke ndị Liberal Democratic Party maka ịghara ịma nkọwa nke ndina n'ike. Nke a sochiri onye nọ n'okpuru ya Satoshi Tanaka na-agwa ndị nta akụkọ okwu n'ụlọ oriri na ọṅụṅụ ma na-eji okwu euphemisms maka ndina n'ike iji kwurịta banyere ịkwaga ọdụ ụgbọ elu US Futenma. A chụpụrụ Satoshi Tanaka dị ka onye nduzi nke Okinawa Defense Bureau, [21] na mgbanwe nke Jenụwarị 13, 2012, Naoki Tanaka nọchiri Ichikawa. [22]

  • Mmekọahụ n'oge ndị Japan na-achị
  • 1945 Ihe mere na Katsuyama
  • Ihe mere na Yumiko-chan na 1955
  • 2002 Ihe mere na Okinawa Michael Brown
  • 2006 Ogbugbu Yokosuka
  • Ogbugbu nke 2008 Yokosuka

Ọchịagha:

  • Mwakpo mmekọahụ na ndị agha US

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Teresa Watanabe "Okinawa Rape Suspect's Lawyer Gives Dark Account : Japan: Attorney of accused Marine says co-defendant admitted assaulting 12-year-old girl 'just for fun'". Los Angeles Times October 28, 1995
  2. "Thousands rally against U.S. bases in Okinawa", CNN, 21 October 1995. Retrieved on 11 April 2008.
  3. Road deaths ignite Korean anti-Americanism. International Herald Tribune (1 August 2002). Archived from the original on 15 September 2007. Retrieved on 11 April 2008.
  4. Allen/Sumida. "Maine defendants claim that Gill bullied them to commit abduction".
  5. Inoue (17 April 2007). Okinawa and the U.S. Military Identity Making in the Age of Globalization. Columbia University Press, 32. ISBN 9780231511148. Retrieved on 28 June 2024. 
  6. Hein/Selden (9 April 2003). Islands of Discontent Okinawan Responses to Japanese and American Power. Rowman & Littlefield Publishers, 137. ISBN 9781461637929. 
  7. Allen. "Sailor admits raping Okinawan".
  8. Barr. "Japan's Media Avoid Showing Race of US Rape Suspects", Christian Science Monitor, October 26, 1995. Retrieved on 2023-03-16.
  9. 9.0 9.1 Watanabe. "U.S., Japan OK Pact on Military Crime Suspects", Los Angeles Times, 1995-10-26. Retrieved on 2023-03-16. (in en-US) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "OKpact" defined multiple times with different content
  10. U.S.-Japan SOFA Agreement, Article xvii (5) (c):
  11. 反基地運動のうねり:時事ドットコム (ja). 時事ドットコム. Retrieved on 2021-12-28.
  12. 外務省: 日米地位協定第17条5(c)及び、刑事裁判手続に係る日米合同委員会合意. www.mofa.go.jp. Retrieved on 2021-12-28.
  13. Eisman (16 October 1996). Retired Pacific Admiral is Censured "Unduly Familiar" Relationship with Marine Corps Office is Cited.. The Virginian-Pilot. Archived from the original on 14 December 2007. Retrieved on 8 November 2007.
  14. Fukurai. People's Panels vs. Imperial Hegemony: Japan's Twin Lay Justice Systems and the Future of American Military Bases in Japan. Retrieved on June 26, 2024.
  15. NHK. 沖縄 米兵暴行事件に怒り爆発 (ja). テレビ60年 特選コレクション | NHKアーカイブス. Retrieved on 2021-12-28.
  16. Allen. "Apologetic Gill tells judges co-defendants are lying".
  17. McCarthy. "THREE U.S. SERVICEMEN SENTENCED IN OKINAWA FOR RAPE". Retrieved on 22 September 2024.
  18. Allen (18 July 2004). Ex-Marine decries nature of Japan prison work. Stars and Stripes, Pacific Edition. Retrieved on 4 April 2007.
  19. Allen, D. "Former Marine who sparked Okinawa furor is dead in suspected murder-suicide." Stars and Stripes, Pacific Edition, 25 August 2006.
  20. Allen. "Film inspired by rape of Okinawa girl by U.S. troops", Stars and Stripes, 14 December 2008.
  21. The Japan Times Upper House censures ministers - Ichikawa, Yamaoka censured in Diet December 10, 2011 Retrieved on August 16, 2012
  22. The Japan Times New Noda Cabinet on tax push January 14, 2012 Retrieved on August 16, 2012