2010 idei mmiri West Africa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
2010 idei mmiri West Africa

Idei mmiri nke Naijiria nke afọ 2010 bụ idei mmiri gafee Niger nké méré ka ihe karịrị mmadụ 111,000 ghara inwe ébé obibi. Niger enweela oke ụkọ nri na-esote oke ọkọchị na mpaghara Sahel. Ka ọ na-erule ụbọchị iri abụo na anọ n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2010, ọ dịkarịa ala mmadụ isií ruo asatọ anwụọla. A chụpụrụ osimiri Niger ruo n'ókè kachasị elu n'ime afọ irí asatọ.[1] Idei mmiri ahụ mechara gbasaa n'akụkụ Osimiri Niger gaa Naịjirịa, Ghana, Burkina Faso, Togo na Benin n'ime ọnwa ole na ole sochirinụ. Oké ifufe ndị ọzọ dakwara na CAR, Morocco na ugwu Algeria.

June 1 - 2[dezie | dezie ebe o si]

E gosipụtara n'ubochi abụọ n'ọnwa Juun na ọ dịkarịa ala mmadụ irí abụọ na anọ nwụrụ na Ghana na ngwụsị izu gara-aga dị ka Maazị Kofi Portuphy, ónyé nhazi nke National Disaster Management Organisation si kwuo. Mpaghara atọ, gụnyere isi obodo Accra jupụtara na nnukwu mmiri na Sunday gara-aga.[2]

July 11[dezie | dezie ebe o si]

N'ubochi irí na otu n'ọnwa Julaị, CHF 134,948 (USD 124,353 ma ọ bụ EUR 101,870) ahọpụtara site na Federal's Disaster Relief Emergency Fund iji kwado Ghana's Red Cross Society n'inye enyemaka isi iji nyéré ihe dị ka mmadụ 5,000 áká.[3]

International Federation's Disaster Relief Emergency Fund (DREF) bụ nkè International Federation mepụtara n'afọ 1985 iji hụ na nkwado ego dị ozugbo màkà enyemaka ọdachi Red Cross na Red Crescent.[3]

Ọgọstụ 910[dezie | dezie ebe o si]

N'abalị itoolu n'ọnwa Ọgọstụ, gọọmentị Ghana nyèrè ịdọ aka ná ntị màkà idei mmiri màkà mpaghara atọ dị N'ébé ugwu n'ihi ịrị elu mmiri na ọdụ ụgbọ mmiri abụọ na idei mmiri dakwasịrị Burkina Faso. Ụlọ ọrụ mgbasa ozi nke UN bụ Irin kwùrù na mmadụ iri anọ nwụrụ na idei mmiri na Ghana n'ogè ọnwa Juun na Julaị ébé mmadụ iri na anọ nwụrụ na Burkina Faso n'ọnwa gara aga.[4] International Federation of the Red Cross kwuru na ọ na-enye áká màkà idei mmiri na mmiri ozuzo metụtara ala na Central African Republic na Ivory Coast. CAFOD kwukwara na ọ na-eme atụmatụ iziga enyemaka na Guinea. Mmiri ozuzo mèrè ka ala daa gburu ma ọ dịkarịa ala mmadụ irí na atọ (karịsịa ụmụaka ) n'isi obodo Sierra Leone, Freetown.[4] Nnukwu mmiri ozuzo dara n'akụkụ mmiri nke Osimiri Niger gburugburu Burkina Faso[5] kpatara idei mmiri n'elu mmiri, n'akụkụ osimiri ruo na mpaghara Niamey's Commune anọ n'ubochi itoolu n'ọnwa Ọgọst, 2010.[5]

N'abalị iri n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2010, idei mmiri nké Osimiri Niger gburu anụmanụ 30,000, bibie ụlọ 500 na mmadụ 20,000 na-enweghị ébé obibi n'ihi nnukwu mmiri ozuzo na West na Central Africa dị ka UN si kwuo.[4] Akụkụ ugwu nke Chad dị n'ọzara Sahara (mba nke ụnwụ nri jidere na mbido afọ a) ma dekọọ mmiri ozuzo kachasị njọ n'ime afọ irí ise na nkume akụ́ mmiri igwe dị ka àkwá mebiri ihe ọkụkụ na etiti Guinea n'ogè ọnwa Julaị, ka UN kwuru.[4]

Ọgọstụ 2031[dezie | dezie ebe o si]

N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ, idei mmiri kachasị njọ n'ime afọ iri asatọ dakwasịrị mpaghara Shale. Òtù Mba Ndị Dị n'Otu (UN) dọrọ áká ná ntị na Niger, Chad, Burkina Faso, Cameroon na ugwu Nigeria nọ n'ọgba aghara nri mpaghara kachasị njọ kemgbe afọ 2006. Na savannah Kano, Naịjirịa, ihe karịrị ezinụlọ 2,000 gbapụrụ n'ihi idei mmiri na mpaghara Jigawa dị nso, a gbapụrụ obodo dum n'ihi nnukwu idei mmiri. Nnukwu idei mmiri na-eme gbụrụ-gbúrụ akụkụ nkè Ọdọ Mmiri Chad.[6]

Idei mmiri dakwasịrị Niger nké méré ka ihe karịrị mmadụ 111,000 ghàrà inwe ébé obibi. Niger enweela oke ụkọ nri na-esote oke ọkọchị na mpaghara Sahel. Ka ọ na-erule ụbọchị iri abụo na anọ n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2010, ọ dịkarịa ala mmadụ isií ruo asatọ anwụọla. A chụpụrụ osimiri Niger ruo n'ókè kachasị elu n'ime afọ iri itoolu.[7]

Naịjirịa ahụla ka obodo niile dị N'ébé ugwu na-asa mmiri ma ndị ọrụ enyemaka emecha chọpụta na mmadụ 200,000 enweghị ébé obibi na Niger kemgbe mmiri ozuzo bidoro ịda n'etiti ọnwa Ọgọst.[8]

Otu Mauritania, nwatakịrị ka idei mmiri nké mebiri àkwà mmiri na ọtụtụ ụlọ n'obodo ugwu nke Aioun. Nnukwu idei mmiri na-eme gbụrụ-gbúrụ akụkụ nkè ọdọ mmiri Chad.[6]

N'ọnwa Ọgọstụ, puku mmadụ iri atọ na otu gbapụrụ na idei mmiri nké ndịda Sudan. Ihe karịrị mmadụ 57,135 enweghị ebe obibi kwuru Olivia Lomoro, osote odeakwụkwọ ahụike nke Sudan. Mmiri ozuzo siri ike na nke na-adịghị ngwa ngwa kụrụ n'ébé ugwu nke Bahr el-Ghazal steeti ma gbasaa n'ebe ndịda, ébé ọtụtụ obodo Aweil gbara ime obodo gbụrụ-gbúrụ n'okpuru mmiri n'ihi na ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọnwa na-agbadata.[9] Minista ahụike nke South Sudan Luka Monoja dọrọ aka ná ntị na mmiri ozuzo, nke na-adịgide ruo Ọktoba, nwèrè ike ịmanye ndị mmadụ ka ọ na-agagharị na mpaghara ọdachi ahụ.[9] Ụlọ ọrụ enyemaka na-arụ ọrụ iji kwado ndị idei mmiri ahụ chụpụrụ na ụlọ ọrụ ahụike nke Sudan zitere ihe ọgwụ na ụlọ ọrụ enyemaka nke South Sudan na-eziga ụlọikwuu màkà ébé mgbaba mberede na akpa ọka 15,000 iji dochie nké furu efu mgbè idei mmiri rikpuru n'ugbo na ébé a na-azụ ehi.[9] Ihe ka ukwuu n'ógbè ahụ dị larịị ma kpuchie ya n'ala na-adịghị agwakọta na nke na-eguzogide mmiri. Idei mmiri ahụ ga-emecha nye mmiri iji nye Osimiri Naịl nri ma Sudan na Southern Egypt kwadebere màkà ịrị elu dị ukwuu na omimi mmiri Naịl.[9]

Septemba 1 - 19[dezie | dezie ebe o si]

Ihe oyiyi a na-egosi mba ndị idei mmiri nke West Africa nke afọ 2010 metụtara. Ihe kachasị njọ bụ acha anụnụ anụnụ.

N'ubochi mbụ n'ọnwa Septemba, idei mmiri dakwasịrị Niger. Mpaghara nke Zarmagandaye, Lamorde na Karadje bụ mpaghara atọ nkè isi obodo West Africa bụ Niamey nkè idei mmiri rikpuru. Ọ bụ idei mmiri kachasị njọ n'akụkụ Osimiri Niger kemgbe 1929. Otu agadi ónyé ọkụ azụ aha ya bụ Abdou Ganda kwùrù na ọ hụtụbeghị ihe dị ka ya na ndụ ya.[10]

N'ubochi irí asatọ na iri itoolu n'ọnwa Na Septemba na Hadejia, Naịjirịa, ndị idei mmiri ahụ metụtara na-ehi ụra ébé ọ bụla ha nwèrè ike, ndị ikom na-achọ ebe kpọrọ nkụ n'okporo ụzọ ebe ụmụ nwanyị na ụmụaka na-anọgide na-agbakọta n'ụlọ ha ka na-eguzo ka ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị gbara ọsọ ndụ laghachiri n'obodo nta ndị idei mmiri metụtara na Northern Nigeria. Mmiri idei mmiri ahụ metụtara ihe karịrị nde mmadụ abụọ ma ihe karịrị ezinụlọ puku iri ise ka na-awagharị n'enweghị ébé obibi. Ébé obibi nke obodo Kararar Rima mebiri na idei mmiri ahụ. E ji ụrọ rụọ ọtụtụ n'ime ụlọ ndị ahụ, n'ihi ya, ha na-agbaze n'ụzọ dị mfe na mmiri idei mmiri.[11] Ka mmiri ozuzo na-ezo, njedebe nke ụnwụ nri na-echere yiri ka ọ dị nso.

Ọktoba 6[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ na-erule ụbọchị isii n'ọnwa Ọktọba, CHF 122,297 (USD 124,389 ma ọ bụ EUR 92,163) ewepụtala site na IFRC's Disaster Relief Emergency Fund na Ghana Red Cross Society màkà nkwado ozugbo màkà ihe dị ka ezinụlọ 3,000.[12]

A kọrọ na mmiri ozuzo na Brong-Ahafo, Eastern, Western na Northern Regions nkè Ghana, ọtụtụ ezinụlọ na-enweghị ébé obibi na ọdachi ahụ. Western Region nwere ọkwa na ihe dị ka mmadụ 6,000 metụtara ma abụọ nwụrụ na mpaghara Enchi, dị ka nyocha izizi nke Red Cross si kwuo. Ébé ndị ọzọ na-emetụta nkè ukwuu bụ Chereponi, Gusheigu, West Mamprusi, East-2, Mamprusi، East Gonja, na West Gonja Districts.[12]

West Gonja District hụrụ ihe karịrị ụlọ 900, ụlọ akwụkwọ iri na otu, ihe dị ka ala ugbo 832 acres na àkwà mmiri okporo ụzọ atọ mebiri emebi na ihe karịrị mmadụ narị ise gbara ọsọ ndụ. Mpaghara Northern ahụ anwụọla mmadụ iri na asatọ, mmadụ iri abụọ na ise merụrụ ahụ, ihe dị ka ụlọ 2,097 adaala ma ruo ugbu a mmadụ iri abụọ n'ime ha merụrụ ahụ. E mebiri àkwà mmiri na 8,760 acres nke ala ugbo ma chụpụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ezinụlọ 9,674. Ka ọ dị ugbu a, ihe dị ka obodo otu narị na iri abụọ na atọ emetụtala karịsịa na West Gonja District.[12]

Ghana nwèrè ógè mmiri ozuzo abụọ nke na-adị site n'ọnwa Juun ruo ọnwa Ọgọst na ndịda na ọnwa Ọgọst ruo ọnwa Septemba na ugwu, na-eduga na okpukpu abụọ nke idei mmiri kwa afọ.

A na-atụ ányà na mmiri karịrị akarị na-awụfu n'elu mgbidi ahụ na Bagre Dam jupụtara nà Burkina Faso dị nso, ga-aga n'ihu ma mee ka nnukwu idei mmiri na Burkina Faso ma kpatara idei mmiri ọzọ na Ghana n'ime izu ole nà ole sochirinụ.[12]

Ma Ghana Red Cross Society, National Disaster Management Organization (NADMO), ndị uweojii Gahanna na ndị agha Gahanna, Gahanna Government Ministries, UNICEF, USAID, The International Organization for Migration (IOM) na FAO niile nyèrè ak ákáa na idei mmiri ahụ n'ébé ugwu.[12]

N'etiti ụbọchị asatọ na iri atọ na otu n'ọnwa Ọktọba, 2010, e kenyere CHF 122,297 (USD 124,389 ma ọ bụ EUR 92,163) site na IFRC's Disaster Relief Emergency Fund (DREF) iji nyéré áká kwado ọrụ enyemaka nkè Ghana Red Cross Society (GRCS) màkà ezinụlọ 3,000.[13]

Ọktoba 9-18[dezie | dezie ebe o si]

Ndị bi na Cotonou ga-abanye n'ụgbọ mmiri na Benin n'ụbọchị nke itoolu n'ihi nnukwu idei mmiri. UN kwùrù na mmadụ 680,000 enweghị ébé obibi ka ihe karịrị 300,000 acres nke ihe ọkụkụ mebiri na 81,000 anụ ụlọ nwụrụ.[14] Idei mmiri malitere n'etiti ọnwa Septemba mgbè nnukwu mmiri ozuzo mèrè ka Osimiri Niger dị N'ébé ugwu Benin jupụta ma mebie osimiri ya. Mmiri na-ezo gàrà n'ihu na mba ahụ, na-ahụ na nri ga-aga n'ihu.[14] Nnukwu mmiri ozuzo mèrè ka ihe mgbochi mmiri mebiri emebi daa na Ghana ma chụpụ ihe karịrị mmadụ 700,000.[14]

E mechara belata ụnwụ nri ahụ, mànà idei mmiri dakwasịrị Ghana, Niger, Nigeria na Benin n'ọnwa Ọktoba, mànà nnukwu idei mmiri dakwasịwo mba ụfọdụ.[14][14]

Ụbọchị iri na ise nke idei mmiri na nnukwu mmiri ozuzo gbùrù mmadụ iri anọ na atọ, hapụrụ mmadụ iri itoolu na asaa na iri na ise ma bibie ụlọ iri ise na ise na Benin dị ka ụlọ ọrụ UN màkà nhazi nkè ọrụ enyemaka Kemoral Jadjombaye si kwuo.[8]

Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ pasent iri isii na isii nke mba ahụ na-enwe idei mmiri ụfọdụ na obodo Cotonou, isi obodo akụ na ụba, nọ n'ọgba aghara n'ubochi irí na asatọ n'ọnwa Ọktoba. Mmiri rikpuru ngụkọta nke iri anọ na abụọ n'ime obodo iri asaá na asaá ahụ. Cotonou bụ obodo dị ala ma Osimiri Oueme na-asọba na ya ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ kwà afọ. Mmadụ 800 butekwara ọgbụgbọ na ọgbụgba, nke 7 n'ime ha nwụrụ.[8]

Nọvemba 29:30[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ na-erule ụbọchị iri abụo na itoolu n'ọnwa Nọvemba, WFP nyèrè nri màkà mmadụ 25,000 na-achọ enyemaka ngwa ngwa, nké rúrú US $ 300,000, ga-agụnye ọka, agwa, mmanụ akwụkwọ nri na nnu, ụlọ ọrụ UN kwùrù na nkwupụta nye ndị mgbasa ozi ụwa. East Gonja, Kpandai, Wa East, Wa West na Krachi East District.

Oké mmiri ozuzo ahụ dakwasịrị ọtụtụ akụkụ nke mba ahụ na-akpata nnukwu idei mmiri nké metụtara ihe karịrị mmadụ 140,000, nké ka njọ site na mmiri karịrị akarị site na mgbidi mmiri na Bagre Dam na Kompienga Dams na Burkina Faso, nké méré ka mmiri jupụta na Akosombo Dam nkè Ghana.

Ụbọchị irí atọ n'ọnwa Nọvemba hụrụ oké ifufe Europe gbasaa n'ébé ugwu Africa n'uhuruchi ahụ na ọ dịkarịa ala mmadụ irí atọ nwụrụ na Morocco mgbè nnukwu mmiri ozuzo na idei mmiri gasịrị. Ụlọ ọrụ mgbasa ozi MAP nkè Morocco kwùrù na mmadụ iri abụọ na anọ nwụrụ mgbè osimiri na-asọ asọ na-ebugharị bọs n'obodo Bouznika dị n'ụsọ oké osimiri. Mmadụ anọ nwụrụ mgbè nnukwu mmiri ozuzo dakwasịrị ụlọ ha n'akụkụ etiti obodo Khenifra na Salé. Mmiri riri otu nwa agbọghọ na Tiflet mgbè àkwà mmiri dara n'ime osimiri na-eme mkpọtụ.[15]

Ndị na-enye ikike na Casablanca, e nyèrè ụlọ akwụkwọ iwu ka ha mechie 18 cm (7 sentimita) dara na ya n'otu abalị.[15]

Ónyé isi nkè ụlọ ọrụ ihu igwe nké Morocco 2M Al-Maghribia telivishọn nnukwu mmiri ozuzo ga-aga n'ihu ruo n'ubochi abụọ n'ọnwa Disemba.[15]

Ụgbọ elu Royal Air Maroc na-egbu ógè na ọdụ ụgbọ elu mba ahụ dị na Casablanca ka ha na-echere ndị njem na-enweghị ike iru ọdụ ụgbọ elu n'ogè idei mmiri ahụ.[15]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọrụ oké ifufe zuru ụwa ọnụ nke mmalite afọ 2010
  • Ọrụ oké ifufe zuru ụwa ọnụ nke etiti afọ 2010
  • Idei mmiri nke 2010 na Milwaukee
  • Idei mmiri nke 2010 Var
  • Sahara na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ
  • Ụnwụ nri na Sahel na 2010
  • Oké ọkọchị na Sahel
  • Nọvemba 2010 Oké ifufe na Europe
  • 2009 Iju Mmiri nke West Africa
  • Idei mmiri nke 2010 na Albania

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Thousands left homeless in Niger Al Jazeera, 24 August 2010
  2. weatheronline.co.uk. Specific weather topics Weatheronline. WeatherOnline.co.uk. Retrieved on 5 February 2017.
  3. 3.0 3.1 MDRGH002do.pdf
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 "Niger River floods destroying homes and crops", BBC News, 10 August 2010. Retrieved on 3 December 2010.
  5. 5.0 5.1 Niger: Floods after the drought - LEISA's Farm / AgriCultures Network blog. Typepad.com. Retrieved on 5 February 2017.
  6. 6.0 6.1 In Grip Of Drought, Floods, Niger Faces Hunger Crisis. NPR.org. Retrieved on 5 February 2017.
  7. Thousands left homeless in Niger. Aljazeera.net (24 August 2010). Retrieved on 5 February 2017.
  8. 8.0 8.1 8.2 beninfloods;. news.yahoo.com (18 October 2010). Archived from the original on 25 October 2010. Retrieved on 15 November 2010.
  9. 9.0 9.1 9.2 9.3 Niger floods bring disaster on top of food crisis. TerraDaily.com. Retrieved on 5 February 2017.
  10. Staff Writer. Niger_floods_bring_disaster_on_top_of_food_crisis_999.html. www.terradaily.com. Retrieved on 19 November 2010.
  11. AFP: Flood victims sleep by roadsides in northern Nigeria
  12. 12.0 12.1 12.2 12.3 12.4 MDRGH003do.pdf
  13. MDRGH00301.pdf
  14. 14.0 14.1 14.2 14.3 14.4 39967007/ns;. msnbc.msn.com. Archived from the original on 7 November 2010. Retrieved on 15 November 2010.
  15. 15.0 15.1 15.2 15.3 XE Currency Blog - Market Analysis & Forex News. xe.com. Retrieved on 5 February 2017.