A. I. Katsina-Alu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Nkọwa dị mkpirikpi nke Justice of Nigeria site na 2009 ruo 2011 Ịhụnanya mbụ ya bụ agha. Site na Eprel ruo Ọktoba 1962, e debara aha ya na ụlọ akwụkwọ ọzụzụ ndị agha Naịjirịa (NMTC). Ọnwa ka ọ gụsịrị akwụkwọ na NMTC na Nọvemba 1962, ọ hapụrụ maka mmemme ọzụzụ ndị uwe ojii na Mons Military Training College na Aldershot, England.. Na Jenụwarị 1963, ọ laghachiri Naijiria site na ọzụzụ agha iji debanye aha maka nzere iwu na Mahadum Ahmadu Bello . Ọ laghachiri na United Kingdom n'afọ sochirinụ wee gụsịrị akwụkwọ na Mahadum London na 1967 tupu ọ banye n'akwụkwọ dị ka onye ọka iwu na Naịjirịa na 1968.

Afọ 43}

Aloysius Iyorgyer Katsina-Alu

Chief Justice of Nigeria
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byIdris Legbo Kutigi
Succeeded byDahiru Musdapher
Personal details
Born(1941-08-28) 28 Ọgọstụ 1941
Ushongo, British Nigeria
Died18 Julaị 2018(2018-07-18) (aged 76)

Aloysius Iyorgyer Katsina-Alu GCON (28 August 1941 - 18 July 2018) bụ onys ọka iwu na onye ọka iwu Naijiria nke jere ozi dị ka Chief Justice of Nigeria site na 2009 ruo 2011.[1]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Katsina-Alu n'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1941, na Benue Steeti ma malite agụmakwụkwọ ya na St Anne's Primary School Tarungwa na St. Patricks Primary School taraku, tupu ọ gaa Mount St. Michaels Secondary School Aliede, na Benue State. O mechara banye na Nigerian Military Training College, Kaduna, na 1962, ebe o si kwaga Mons Military Training School, Aldershot, England. Mmasị ya n'ọrụ agha adịteghị aka ka ọ laghachiri na mba ahụ iji nweta akara ugo mmụta na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria.[2]

N'afọ 1964, ọ gara Inns of Court School of Law, Gibson and Weldon colledge of Law, School of Oriental and African Studies, Mahadum London, iji kwalite ọmụmụ iwu ya.[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Akpọrọ ya na ụlọ mmanya Bekee n'October 1967 na Nigerian Bar na June 28, 1968. Ọ malitere ọrụ iwu ya na July 1968 dị ka onye ọka iwu nzuzo na Lagos. Ọ ghọrọ onye ọrụ iwu na Nigeria Ports Authority NPA, Lagos n'etiti 1969 na 1977. Mgbe ọ hapụsịrị NPA, Katsina-Alu ghọrọ Attorney-General na Commissioner for Justice nke Benue State na 1978, ọkwá ọ nọrọ ruo 1979 mgbe a họpụtara ya dịka onye ọka ikpe nke Benue Steeti. Site n'Ụlọikpe Kasị Elu dị na Benue, e buliri ya n'Ụzọikpe Mkpegharị Ikpe na 1985, ebe ọ jere ozi ruo Nọvemba 1998, mgbe a họpụtara ya ka ọ bụrụ Onye ọka ikpe nke Ụlọikpe Kasị Mma. A ṅụrụ ya iyi dị ka ndị ọka ikpe nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Naijiria na 25 Nọvemba 1998 ma mgbe ọ nọrọ afọ 11 na Bench ọ ghọrọ onye isi ikpe nke iri na otu nke Naijeria na Disemba 30, 2009. Ọ lara ezumike nká n'ọkwa a dị elu n'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2011, ebe ọ gbasịrị afọ iri asaa nke ịla ezumike nkwe.

A ṅụrụ ya iyi dị ka onye ọka ikpe nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Nigeria na Wednesde 30 December 2009 site n'aka onye bu ya ụzọ dịka onye ọka ikpe nke Ụlọikpe Kasị Elu, Idris Legbo Kutigi.[3] E nwere ụfọdụ esemokwu banyere emume ahụ, ebe ọ bụ na emume niile gara aga, Onye isi ala Naịjirịa na-achịkwa Oath of Office. Otú ọ dị, Onye isi ala Umaru Yar'Adua anọghị n'ihi ọrịa kemgbe Nọvemba 2009, ma ghara inyefe ya osote onye isi ala ya.[4]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ nwụrụ na 18 Julaị 2018 n'ụlọ ọgwụ ọkpụkpụ dị na Abuja.[5] Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri asaa na isii

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Retired CJN, Katsina-Alu dies at 77 (en-US). The Sun Nigeria (2018-07-18). Retrieved on 2022-04-19.
  2. 2.0 2.1 OBITUARY: Katsina-Alu, renowned jurist who trained with Buhari in the army (en-US). TheCable (2018-07-18). Retrieved on 2022-04-19. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  3. Judiciary declares 7 days mourning over death of ex-CJN, Katsina-Alu (en-GB). Vanguard News (2018-07-19). Retrieved on 2022-04-19.
  4. Mike Ozekhome (1 February 2010). That Oath By Katsina-Alu. ThisDay. Retrieved on 2010-02-16.
  5. Hon. Justice Aloysius Iyorgyer Katsina-Alu. Scn.gov.ng. Supreme Court of Nigeria. Archived from the original on 9 September 2007. Retrieved on 2007-08-03.