Abụ Ọma 23

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Psalm 23
"The Lord is my shepherd"
Illustration from The Sunday at Home, 1880
Other name "Dominus reget me"
Written around 1000 BC
Text attributed to King David
Language Hebrew (original)

Abụ Ọma nke 23 bụ abụ ọma 23 nke Akwụkwọ Abụ Ọma, malite na Bekee na eze james Version: "Onyenwe anyị bụ onye ọzụzụ atụrụ m". N'asụsụ Latin, a maara ya site na incipit, "Dominus regit me".[1][2][3][4] Akwụkwọ Abụ Ọma bụ akụkụ nke ngalaba nke atọ nke Bible Hibru, [1] na akwụkwọ nke Agba Ochie nke Ndị Kraịst. N'usoro nọmba dịtụ iche nke e ji mee ihe na nsụgharị Bible nke Grik Septuagint na Latin Vulgate, abụ ọma a bụ Abụ Ọma 22.

Dị ka ọtụtụ abụ ọma, a na-eji Abụ Ọma nke 23 eme ihe na liturgies ndị Juu na Ndị Kraịst. A na-ejikarị ya egwu. Onye nkuzi Haredi Tziporah Heller zoro aka na ya dị ka ma eleghị anya abụ ọma a ma ama n'ihi "ozi ya zuru ụwa ọnụ nke ntụkwasị obi na Chineke, na ịdị mfe ya".[5]

Okwu nke Hibru[dezie | dezie ebe o si]

Tebụl na-esonụ na-egosi ederede Hibru nke Abụ Ọma na ụdaume n'akụkụ nsụgharị Bekee dabere na nsụgharị JPS 1917 (nke dị ugbu a na ngalaba ọha na eze).[6][7]

Amaokwu Ihe odide Hibru Nsụgharị Bekee (JPS 1917)
1   Abụ Ọma nke Devid. Jehova bụ onye ọzụzụ atụrụ m; agaghị m achọ.
2   Ọ na-eme ka m dinara n'ebe ịta nri ahịhịa ndụ; Ọ na-eduga m n'akụkụ mmiri dị jụụ.
3   Ọ na-eweghachi mkpụrụ obi m; Ọ na-eduzi m n'ụzọ ziri ezi maka aha ya.
4   Yea, ọ bụ ezie na m na-agafe na ndagwurugwu nke onyinyo ọnwụ, agaghị m atụ egwu ihe ọjọọ, N'ihi na gị na m; Ogwe gị na mkpara gị, ha na-akasi m obi.
5   Ị kwadebere tebụl n'ihu m n'ihu ndị iro m; Ị setịpụrụ mmanụ n'isi m; iko m na-agba ọsọ.
6  } Obiọma na ebere ga-eso m ụbọchị niile nke ndụ m; Aga m ebi n'ụlọ Onyenwe anyị ruo mgbe ebighi ebi.

Ntughari na bekee (eze james Version)[dezie | dezie ebe o si]

  1. Dinwenu bu onye nchem onwekwaghi ihem ga acho .
  2. Ona edugam na ebe ahihia ndu juru ju.
  3. Ọ na-eweghachi mkpụrụ obi m: ọ na-eduga m n'ụzọ ezi omume n'ihi aha ya.
  4. Ya buru godi nam na aga na ochichiri nke onwu , agaghị m atụ egwu n'ihi na ị na-eso m; mkpara gị na mkpara gị ka ha na-akasi m obi.
  5. Ị kwadebere tebụl n'ihu m n'ihu ndị iro m: ị na-esi ísì n'isi m; iko m na-agba ọsọ.
  6. Obiọma na ebere ga-eso m ụbọchị niile nke ndụ m: m ga-ebi n'ụlọ nke dinwenu biri na ya ebighebi ebighebi .

Nkọwa nke isiokwu[dezie | dezie ebe o si]

A na-akpọkarị Abụ Ọma nke 23 "Abụ Ọma Onye Ọzụzụ Atụrụ"

Isiokwu nke Chineke dị ka onye ọzụzụ atụrụ bụ ihe a na-ahụkarị n'Izrel na Mesopotemia oge ochie. Dịka ọmụmaatụ, Eze Hammurabi, na mmechi nke iwu iwu ya a ma ama, dere, sị: "Abụ m onye ọzụzụ atụrụ nke na-eweta ọdịmma na ọganihu dị ukwuu; ọchịchị m ziri ezi.... ka ndị siri ike ghara imegbu ndị na-adịghị ike, nakwa ka ọbụna nwa mgbei na nwanyị di ya nwụrụ nwee ike imeso ya n'ụzọ ziri ezi. "[8] Ihe oyiyi na asụsụ a bụ nke a maara nke ọma n'etiti ndị mepụtara Abụ Ọma ma na-abanye n'ụzọ dị mfe n'ofufe ya.

Abụ Ọma 23 gosipụtara Chineke dị ka ezigbo onye ọzụzụ atụrụ, na-enye nri (amaokwu 1) ma na-eduga (amaokwu 3) ìgwè atụrụ ya. "Mkpịsị osisi na mkpara" (amaokwu 4) bụkwa ngwá ọrụ nke onye ọzụzụ atụrụ. Ụfọdụ ndị na-akọwa ihe na-ahụ ihe oyiyi onye ọzụzụ atụrụ na-agbasa n'abụ ọma ahụ dum. A maara na onye ọzụzụ atụrụ ga-ama atụrụ ọ bụla site na aha, ya mere mgbe e nyere Chineke atụ nke onye ọzụzụ atụrụ, ọ bụghị naanị onye nchebe kamakwa onye nlekọta. Chineke, dị ka onye na-elekọta ya, na-eduga atụrụ ahụ n'ebe ịta nri na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ (amaokwu 2) na mmiri dị jụụ (amaokwu 2). n'ihi na ọ maara na atụrụ ya ọ bụla ga-eduga ya n'onwe ya ka a na-enye ya nri. Ya mere, na-enweghị onye ọzụzụ atụrụ ya, atụrụ ahụ ga-anwụ ma ọ bụ site na anụ na-eri ibe ya ma ọ bụ n'agụụ, ebe a maara atụrụ maka enweghị enyemaka ha na-enweghị ọzụzụ atụrụ ha.

J. Douglas MacMillan na-ekwu na amaokwu 5 ("Ị kwadebere tebụl n'ihu m") na-ezo aka na "omume ọzụzụ atụrụ oge ochie" nke iji obere tebụl e welitere elu nye atụrụ nri.: 78 N'otu aka ahụ, "Ị na-eji mmanụ na-esi isi m" nwere ike izo aka n'ụdị azụ oge ochie - a na-awụfu mmanụ ahụ na ọnyá, ma na-achụpụ ụmụ ahụhụ.[9] MacMillan kwukwara na amaokwu 6 ("Ezi na ebere ga-eso m") na-echetara ya nkịta atụrụ abụọ na-eguzosi ike n'ihe na-abịa n'azụ ìgwè atụrụ ahụ.: 82[9]

Isi ma ọ bụ amaokwu mbụ nke Abụ Ọma ahụ na-ekwu na ọ bụ Eze Devid dere ya, nke e kwuru n'Akwụkwọ Nsọ Hibru na ọ bụ onye ọzụzụ atụrụ n'onwe ya mgbe ọ bụ nwata. Otú ọ dị, ụfọdụ ndị ọkà mmụta ekwenyeghị na onye edemede a ma na-eche echiche dị iche iche nwere ike ime, na-ekwukarị na ọ bụ n'oge a chụgara ya.[10]

N'ozuzu, Abụ Ọma 22, 23, na 24 ka ụfọdụ na-ahụ dị ka abụ ọma ọzụzụ atụrụ, ebe ezi ọzụzụ atụrụ na-etinye ndụ ya maka atụrụ dị ka ohu na-ata ahụhụ na eze.[11]

Oru ya n'okpukpe ndị Juu[dezie | dezie ebe o si]

A na-abụ abụ ọma nke 23 n'oge nri Shabbat nke atọ[12][13] nakwa tupu nke mbụ na nke abụọ n'ime ụfọdụ obodo ndị Juu n'oge Kiddush. A na-ekwukarị ya n'ihu onye nwụrụ anwụ, dịka ndị na-eche ozu ahụ nche tupu e lie ya, na ozi olili ozu n'onwe ya.[14][15]

Oru na omenala Ndị Kraịst[dezie | dezie ebe o si]

Ihe osise Eastman Johnson nke 1863 The Lord Is My Shepherd, nke na-egosi nwoke na-anụ ọkụ n'obi na-agụ Bible

Maka Ndị Kraịst, onyinyo Chineke dị ka onye ọzụzụ atụrụ na-eme ka njikọ ọ bụghị naanị na Devid kamakwa na Jizọs, onye a kọwara dị ka "Onye ọzụzụ atụrụ dị mma" n'Oziọma Jọn. A na-ejikarị ahịrịokwu ahụ bụ "ndagwurugwu onyinyo ọnwụ" eme ihe na-ezo aka na ndụ ebighị ebi nke Jizọs nyere.

Ndị Kraịst Ọtọdọks na-agụnyekarị Abụ Ọma a n'ekpere nkwadebe maka ịnata Oriri Nsọ.

Ndozigharị ahụ kpaliri mgbalị zuru oke n'ebe ọdịda anyanwụ Europe iji mee ka ederede Bible dị n'asụsụ obodo. Otu n'ime nsụgharị Bekee mbụ a ma ama bụ Geneva Bible (1557). O doro anya na nsụgharị a ma ama nke abụ ọma ahụ n'asụsụ Bekee taa bụ nke sitere na King James Bible (1611).

Na Chọọchị Katọlik, a na-enye abụ ọma a n'oge ehihie nke Sunday Week 2 na Liturgy of the Hours ma na-abụ abụ dị ka nzaghachi na Masses for the dead. The Church of England's Book of Common Prayer, a na-ahọpụta ka a gụọ ya na mgbede nke ụbọchị nke anọ nke ọnwa.[16]

Abụ Ọma bụ akụkụ a ma ama maka iburu n'isi ma na-ejikarị ya eme ihe na okwuchukwu.

Oru olili ozu[dezie | dezie ebe o si]

Na narị afọ nke iri abụọ, Abụ Ọma nke 23 ghọrọ ihe jikọrọ ya na liturgies olili ozu n'ụwa ndị na-asụ Bekee, na ihe nkiri nwere ihe nkiri olili oju na-egosipụtakarị ịgụ abụ ọma n'akụkụ ili. Okpukpe ndị ọchịchị nke ụka ndị na-asụ Bekee were nwayọ iji nabata omume a. Akwụkwọ Ekpere A Na-ekpere nwere naanị Abụ Ọma 39 na 90 na Order for the Burial of the Dead, na Chọọchị Episcopal na United States, ejighị Abụ Ọma 23 mee ihe maka olili ozu ruo mgbe e dezigharịrị akwụkwọ ekpere ahụ na 1928.

Obere akwukwo ekpere[dezie | dezie ebe o si]

Na Church of England's Book of Common Prayer, a họpụtara abụ ọma a ka a gụọ ya n'uhuruchi nke ụbọchị nke anọ n'ọnwa.[17]

Ntọala egwu[dezie | dezie ebe o si]

N'Iso Ụzọ Kraịst, ọtụtụ nsụgharị nke Abụ Ọma nke 23 pụtara mgbe Ndozigharị Protestant gasịrị n'ụdị abụ ọma Metrical - nsụgharị uri nke enwere ike ịtọ ka ọ bụrụ abụ. Thomas Sternhold mere nsụgharị metric mbụ nke abụ ọma ahụ n'asụsụ Bekee na 1565. Nsụgharị metric ndị ọzọ a ma ama ga-apụta site n'oge a gụnyere ndị sitere na The Bay Psalm Book (1640), Sidney Psalms nke Philip Sidney, na ntọala nke George Herbert na Isaac Watts.[18][18]

Otu n'ime nsụgharị metrical a ma ama nke Abụ Ọma nke 23 bụ ukwe Ndị Kraịst, "Onye Ọzụzụ Atụrụ m nke Onyenwe anyị", nsụgharị mbụ e bipụtara na 1650 Scottish Psalter. Ọ bụ ezie na a na-ekwu na ọ bụ onye omeiwu England bụ Francis Rous, ederede ahụ bụ nsonaazụ nke nhazi dị ịrịba ama site na kọmitii ntụgharị na 1640s tupu mbipụta.[19] Abụ a bụ otu n'ime abụ ndị a ma ama n'etiti ọgbakọ ndị na-asụ Bekee taa, a na-abụkwa ya na abụ Crimond, nke a na-ekwukarị na ọ bụ Jessie Seymour Irvine.[20][21] A pụkwara iji abụ ndị ọzọ, dị ka Brother James' Air ma ọ bụ Amazing Grace, Belmont, Evan, Martyrdom, Orlington, na Wiltshire mee ihe.[22]

Abụ ọzọ a ma ama nke Ndị Kraịst nke dabeere na Abụ Ọma nke 23 bụ "The King of Love My Shepherd Is" nke Henry Baker dere (1868).[23]

Sternhold na Hopkins (1628)[24] Akwụkwọ Abụ Ọma Bay (1640)[25] Rous Psalter (1643) Akwụkwọ Abụ Ọma nke Scotland (1650)[26]

The Lord to me a shepherd is,
want therefore shall not I.
He in the folds of tender-grass,
doth cause me down to lie.

My Shepherd is the Living Lord
And He that doth me feed
How can I then lack anything
whereof I stand in need?

The Lord's my Shepherd, I'll not want;
he makes me down to lie
in pastures green; he leadeth me
the quiet waters by.

Usoro okpukpe na oge ochie[dezie | dezie ebe o si]

Heinrich a setting of a metric paraphrase in German der herr ist getreuer Paul creston psalm xxlll(1945) Six motets op 82 Franz liszt Albert hay malotte Alfred Newman Geaorge rochberg Dinwenu bu onye Onye nchem included in his requiem Franz schubert Mendelssohn charlse vililiers Stanford Dinwenu bu onye nchem (1886) Randal Thompson Benjamin til Ralph vaughan Williams Alexander selling For chorus and orchestra Rebbi shlomo carlebach Ralph vaughan Alexander zemlinsky

Abụ[dezie | dezie ebe o si]

Hụkwazie[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndagwurugwu nke onyinyo nke ọnwụ, 1855 Roger Fenton foto

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ndị e depụtara[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

 

Àtụ:PsalmsÀtụ:Hymns and songs based on Psalms

  1. [Book of Common Prayer, 1662, Psalm 23 Dominus regit me.]
  2. Vulgate: Psalms: Psalms Chapter 22.
  3. Breviarum Monasticum. Dominica ad Matutinum. Ps. 22, https://archive.org/details/breviarium-monasticum-pars-ii/Breviarium%20Monasticum%20-%20Pars%20I/page/n93/mode/2up
  4. Breviarium ad usum Sarisburiense. Psalterium. Ad Primam. Psalmus xxij. https://macsphere.mcmaster.ca/bitstream/11375/15874/120/A-02%20Psalterium%20Dominica%20prime.pdf
  5. Heller (3 August 2002). The Lord is My Shepherd. Aish.com. Retrieved on 28 June 2018.
  6. Psalms – Chapter 23. Mechon Mamre.
  7. Psalms 23 - JPS 1917. Sefaria.org.
  8. Hammurabi's Code, circa 1780BC. history.hanover.edu. Retrieved on 2017-12-12.
  9. 9.0 9.1 J. Douglas MacMillan (1988), The Lord Our Shepherd, Bryntirion: Evangelical Press of Wales
  10. Morgenstern (March 1946). "Psalm 23". Journal of Biblical Literature 65 (1): 13–24. DOI:10.2307/3262214. 
  11. The Shepherd Psalms (Psalms 22, 23, and 24) | Plymouth Brethren Writings.
  12. Abramowitz (2018). Possibly the Most Famous Psalm of All. Orthodox Union. Retrieved on 28 June 2018.
  13. Jungreis (18 April 2011). The Tragic Vacuum (Part Four). The Jewish Press. Retrieved on 28 June 2018.
  14. Olitzky (2000). An Encyclopedia of American Synagogue Ritual. Greenwood Publishing Group. ISBN 0313308144. 
  15. Lamm. Jewish Funeral Service & Eulogy. Chabad.org. Retrieved on 29 June 2018.
  16. Church of England, Book of Common Prayer: The Psalter as printed by John Baskerville in 1762, pp. 196ff
  17. Church of England, Book of Common Prayer: The Psalter as printed by John Baskerville in 1762, pp. 211-212
  18. 18.0 18.1 'Psalms Compared: Psalm 23', retrieved 2007-08-05. (no public access!). Smith Creek Music (2007-01-17). Archived from the original on 2015-03-22. Retrieved on 2014-03-12.
  19. Petersen (2014). Be Still, My Soul: The Inspiring Stories behind 175 of the Most-Loved Hymns (in en). Tyndale House Publishers, Inc.. ISBN 978-1-4143-8842-7. Retrieved on 3 June 2020. 
  20. Crimond. Center for Church Music – Songs & Hymns. Retrieved on 2008-10-07.
  21. Ewan (2007). Biographical Dictionary of ScottishWomen (in en). Edinburgh University Press. ISBN 978-0-7486-2660-1. Retrieved on 3 June 2020. 
  22. The Lord id my shepherd hymntime.com
  23. (1903) Famous Hymns and Their Authors (in en). Hodder and Stoughton. Retrieved on 17 June 2020. 
  24. Psalm 23, Sternhold and Hopkins. www.cgmusic.org. Retrieved on 17 June 2020.
  25. Psalm 23 · Bay Psalm Book · Scriptures (goodbooksfree.com) (en). goodbooksfree.com (2020). Retrieved on 17 June 2020.
  26. The Lord's My Shepherd (en). Hymnary.org. Retrieved on 17 June 2020.