Abdul Rahman Mamudu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ụlọ akwụkwọ praịmarị Dekina, 1946-1950

Okene Middle School, 1951-1952

Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Okene, 1953-1958Major-General Abdul Rahman Alhaji Mamudu (1937 - 1992) bụ Gọvanọ ndị agha nke Gongola State, Nigeria n'etiti July 1978 na Ọktoba 1979 n'oge ọchịchị ndị agha nke General Olusegun Obasanjo . [1]

Onye isi iwu, ụlọ ọrụ mgbanaka 3, 1963

Onye isi iwu, 21C Signal Company, 1964-66

Onye isi iwu, 1 ụlọ ọrụ mgbaama, 1966-67

Onye isi nchịkwa, Regiment Signal, 1967-70

Ọchịagha, 1 Signal Brigade, 1970-72

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

[2]Ụlọ akwụkwọ praịmarị Dekina, 1946-1950

Okene Middle School, 1951-1952

Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Okene, 1953-1958

[3]N'afọ 1963, Mamudu sonyeere ndị agha Naijiria wee zụọ ya na Mons Officer Cadet School na Royal Military Academy a ma ama, Sandhurst.  Ọ bụkwa onye nkuzi nke National Institute of Policy and Strategic Studies

Onye isi iwu, ụlọ ọrụ mgbanaka 3, 1963

Onye isi iwu, 21C Signal Company, 1964-66

Onye isi iwu, 1 ụlọ ọrụ mgbaama, 1966-67

Onye isi nchịkwa, Regiment Signal, 1967-70

Ọchịagha, 1 Signal Brigade, 1970-72

N'oge ọchịchị nke butere General Yakubu Gowon n'ọchịchị n'ọnwa Julaị afọ 1966, e gburu ọtụtụ ndị Igbo na North, gụnyere ma ndị nkịtị ma ndị agha. Mamudu, ebe ọ bụ otu n'ime ndị uwe ojii ole na ole, dụrụ ndị agha ya dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ ọdụ ka ha ghara ịkọ akụkọ ka ha rụọ ọrụ iji hụ na nchekwa ha, nke mere ka ha gbapụ na Biafra .

E mesịa, a họpụtara ya onye nchịkwa ndị agha nke Gongola State (25 Julaị 1978 ruo 30 Septemba 1979) [4] na onye ọchịagha nke Nigerian Army Signals Corps. [5]

Ọ lara ezumike nká na 1983, ka afọ iri abụọ nke ọrụ agha na-arụsi ọrụ ike wee banye na ụlọ ọrụ nkeonwe dị ka stevedore.

Nkwanyere mba[dezie | dezie ebe o si]

Afọ Obodo Ịchọ mma Onye ngosi Ihe ndetu
Nigeria Kpakpando Ọrụ Forces (FSS);Forces Service Star (Nigeria)</img> Ndị agha Naijiria Ihe nrite agha

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nigerian States. WorldStatesmen. Retrieved on 2010-04-03.
  2. Africa Who's who. (1991). United Kingdom: Africa Journal Limited.
  3. Individual Research Projects of Members. Alumni Association of the National Institute. Retrieved on 2010-04-03.
  4. Present and Former Governors of Gongola State from 1976 to Date. (1990). Nigeria: Information Division.
  5. Max Siollun (2009). Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976). Algora Publishing. p. 137. ISBN 0-87586-708-1.