Abies guatemalensis

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Guatemalan fir
Abies guatemalensis in the San Miguel Los Altos Reserve, Totonicapán, Guatemala
CITES Appendix I (CITES)[2]
Scientific classification edit
Kingdom: Plantae
Division: Pinophyta
Class: Pinopsida
Order: Pinales
Family: Pinaceae
Genus: Abies
Species:
A. guatemalensis
Binomial name
Abies guatemalensis
Guatemalan fir
Abies guatemalensis in the San Miguel Los Altos Reserve, Totonicapán, Guatemala
CITES Appendix I (CITES)[2]
Scientific classification Edit this classification
Kingdom: Plantae
Clade: Tracheophytes
Clade: Gymnosperms
Division: Pinophyta
Class: Pinopsida
Order: Pinales
Family: Pinaceae
Genus: Abies
Species:
A. guatemalensis
Binomial name
Abies guatemalensis



Abies guatemalensis, fir ma ọ bụ pinabete nke Guatemala, bụ osisi na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na Central America ma bụrụkwa onye kachasị n'ebe ndịda nke ụdị Abies na-agbasa n'ebe ọdịda anyanwụ karịa 14 ° N. Ebe ọ dị dị dị bụ site na ndịda (na-erughị n'ebe ọwụwa anyanwụ na etiti) Mexico n'ebe ugwu ruo Honduras na El Salvador n'ebe Ndịda.[3] Ọ bụ osisi na-ahụ n'anya na nke na-ahụ mmiri n'anya nke ugwu ugwu na-ekpo ọkụ na oké ọhịa igwe ojii nke mba ndị a. Osisi fir nke Guatemala bụ osisi na-adịghị eguzogide oyi kpamkpam. N'ihi igbu osisi na mfu nke ebe obibi, a na-ewere osisi ahụ dị ka ihe na-eyi egwu ma chebe ya na CITES Appendix I.

Nkọwa[dezie | dezie ebe o si]

A. guatemalensis bụ osisi conical na-eto site na mita 20 ruo 35 n'ogologo na 60 ruo 90 cm n'oghere. Alaka ya na-eto n'ụzọ dị larịị. Akpụkpọ ahụ na-acha nchara nchara ma kewaa ya na efere. Obere alaka na-acha ọbara ọbara na-acha nchara nchara na-acha oji na-acha uhie uhie. Mkpụrụ osisi ndị ahụ bụ globular-ovoid, resinous, na ihe dịka 5 mm n'ogologo. Akwụkwọ ya dị ka comb ma ọ bụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ pectinate na nhazi. Ha bụ ndị na-ahaghị nhata na ndị na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ n'elu na ndị na'okpuru. Ha na-atụ 1.5 ruo 5.5 cm n'ogologo site na 1.2 ruo 2 mm n'obosara. Stomata anaghị adịkarị n'elu, mana ọ na-apụta na ahịrị 8 ruo 10 n'okpuru. Ha nwere ọwa resin abụọ dị n'akụkụ na elu nke akwụkwọ ahụ bụ nke a na-etinye ma na-eme ka ọ dị mma. Cones nke nwanyị bụ oblong-cylindrical na apex na-apụta ka ọ dị larịị. Ha na-acha odo odo na-acha nchara nchara na okooko osisi violet ma na-atụle 8 ruo 11.5 cm n'ogologo site na 4 ruo 4.5 cm n'obosara. Akara ndị ahụ dị ogologo, ma ọ bụ buru ibu karịa ogologo. A na-ezochi bracts, ihe dị ka ọkara ịdị elu nke ọ̀tụ̀tụ̀ ma bụrụ cuneate-obovoid n'ọdịdị. Mkpụrụ ya bụ mkpụrụ osisi na-acha nchara nchara ruo 9 mm n'ogologo na nku ruo 1.5 cm n'oghere.[4]

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

E nwere ụdị abụọ a ma ama nke A. guatemalensis, ya bụ:

  • A. g. var. guatemalensis, nke bụ ụdị dị iche iche ma dị n'ọtụtụ ebe. Ọ dị na Guatemala, El Salvador, Honduras na steeti Mexico nke Chiapas, Colima, Guerrero, Oaxaca na Tamaulipas.[5]
  • A. g. var. jaliscana dị naanị n'akụkụ ugwu nke nkesa ahụ, ya bụ na steeti Mexico nke Jalisco, Michoacán, Nayarit na ikekwe Sinaloa.[3]

Mmekọrịta gburugburu ebe obibi[dezie | dezie ebe o si]

A. guatemalensis edepụtara dị ka ndị nọ n'ihe ize ndụ site na IUCN n'ihi mmebi osisi na mfu ebe obibi.[1] Ọ na-eto n'ala na-eme nri miri emi, nke ndị bi n'ógbè ahụ na-achọsi ike maka ọrụ ugbo (karịsịa maka ubi kọfị). A kọrọ na ọ bụ osisi a na-ahụkarị ruo n'afọ 1940. Ọnụ ọgụgụ buru ibu ka nwere ike ịnọgide na Honduras, mana data adịghị mma ugbu a. Ihe akaebe ụfọdụ na-egosi na mpaghara nke ọ bụla fọdụrụ na Guatemala (ma e wezụga oké ọhịa nke Los Altos de San Miguel Totonicapán) anaghị adịkarị karịa square kilomita 3.[1] Ọzọkwa, ihe ọkụkụ cone adịghị mma ma ntolite na-adịkarị njọ.[1] N'etiti ndị fọdụrụnụ, a na-ekwu na ọhịa nke Los Altos de San Miguel Totonicapán na Guatemala nwere ebe kachasị ukwuu na nke kachasị echekwa site na mpaghara nke 52,000-acre (26,060 hekta), ọ bụ ezie na ndị a na-eyi egwu site na igbu osisi n'ụzọ iwu na-akwadoghị.[3] N'ihi ọnọdụ ya, ọ ghọwo iwu na-akwadoghị iwe ihe ubi na mba ụfọdụ ebe a mụrụ ya ma depụta ya na CITES Appendix I, nke machibidoro azụmahịa mba ụwa na ụdị ọhịa (gụnyere akụkụ na ihe ndị sitere na ya).[2] Central American And Mexico Coniferous Resources Cooperative (CAMCORE) amalitela mmemme iji chebe osisi ahụ n'ọhịa.[1]

Na Mexico, a na-ahụ A. guatemalensis na ndagwurugwu Pacific nke Sierra Madre del Sur na ndịda Sierra Madre Occidental, na steeti Chiapas, Oaxaca, Guerrero, Michoacan, Colima, Jalisco, Nayarit, na Zacatecas. Ebe obibi dị n'ala ugwu na-agbọpụta ọkụ n'etiti 1800 na 3700 mita elu, n'ebe dị jụụ, mmiri na-ekpo ọkụ na mmetụta oké osimiri.[6]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Sørensen, M. (2013). "Abies guatemalensis". The IUCN Red List of Threatened Species 2013. DOI:10.2305/IUCN.UK.2013-1.RLTS.T42285A2969774.en.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "iucn" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 Appendices | CITES. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "CITES" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 3.2 Abies Guatemalensis. The Gymnosperm Database (2006). Retrieved on 2017-12-04."Abies Guatemalensis". Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Data" defined multiple times with different content
  4. Silba (1986). "Encyclopedia coniferae". Phytologia Memoirs 8. 
  5. Farjon (1998). World Checklist and Bibliography of Conifers. Richmond, U.K.: Royal Botanical Gardens at Kew. 
  6. Farjon, Aljos (2010).

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]