Aboudia

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Aboudia
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịCôte d'Ivoire Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya21 Ọktoba 1983 Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà, onye ese Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaCollection Carla & Pieter Schulting Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Abdoulaye Diarrassouba, onye a makwaara dị ka Aboudia, bụ onye America na Ivory Coast na-ese ihe n'oge a nke bi na Brooklyn, New York, onye na-arụ ọrụ site n'ụlọ ọrụ ya di na Abidjan na New York City. A mụrụ ya na October 21, 1983 na Côte d'Ivoire, ọ gụsịrị akwụkwọ na School of Applied Arts na Bingerville na 2003.[1] N'afọ 2005, ọ gụsịrị akwụkwọ na Institut des Arts na Abidjan .[2] O rutere ndị na-ege ntị mba ụwa n'oge nnọchibido nke Abidjan na 2011, mgbe esemokwu ahụ bịarutere nso na ụlọ ọrụ ya. E gosipụtara ụfọdụ n'ime ọrụ ya na Basel, Miami, New York, Singapore, na Art Central na Hong Kong. O mekwara ihe ngosi dị iche iche n'onwe ya na gallery na New York, London, Barcelona, Copenhagen na ndị ọzọ. N'afọ 2012, ya na onye na-ese ihe na onye Ivory Coast bụ Frédéric Bruly Bouabré rụkọtara ọrụ n'ịmepụta usoro ihe osise pụrụ iche nke egosiri na Abidjan. N'afọ 2017, Abdoulaye sooro onye na-ese ihe na mba ụwa bụ Christian Furr rụkọọ ọrụ, na-emepụta ọrụ n'etiti New York, London na Abidjan.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Kemgbe ọ dị afọ iri na ise, Abdoulaye anọwo n'onwe ya dị ka onye na-ese ihe. Nna ya chụpụrụ ya n'ụlọ ya mgbe ọ bụ nwata ozugbo a matara na Abdoulaye chọrọ ịbụ onye na-ese ihe. Nne ya nyere ya ego ikpeazụ ọ chekwara ka o wee gụsịa akwụkwọ ya. Mgbe ọ nọ n'elu klas ya, ọ na-ehi ụra na klas mgbe onye ọ bụla ọzọ ga-apụ maka ụbọchị ahụ.[3]

N'ime afọ 2007 na 2008 Aboudia gara gburugburu Bingerville na etiti Abidjan, ebe gallery dị. Ọzọkwa, ndị nwe ụlọ ngosi ihe nkiri Ivory Coast chụpụrụ ya ma mesịa kwaa ụdị ihe osise ya emo. Mgbe oge ụfọdụ gasịrị, ndị mmadụ malitere ịzụta ọrụ Aboudia, ọtụtụ n'ime ha bụ ndị nnọchi anya na ndị nwe ụlọ ngosi ihe na mba ndị ọzọ. N'ọnwa Disemba afọ 2010, a mara Alassane Ouattara dị ka onye mmeri nke agba nke abụọ nke ntuli aka onye isi ala. Onye isi ala ugbu a n'oge ahụ Laurent Gbagbo, anabataghị mpụtara mbụ. Laurent nyere ndị agha iwu ka ha mechie ókèala mba ahụ ma machibido nzukọ akụkọ mba ọzọ iwu. Esemokwu nọgidere na-arị elu ka a na-aṅụ iyi ya dị ka onye isi ala. N'oge a, Abdoulaye nwere ike ise ihe osise 21 sitere na 120 x 80 cm ruo 400 x 180 cm.[3]

N'afọ 2012 na 2014, e gosipụtara ọrụ Abdoulaye na Ivory Coast, na Galerie Cécile Fakhoury na Abidjan, yana Europe na North America, ndị na-anakọta ihe osise nke oge a gụnyere Charles Saatchi, Jean Pigozzi na Frank Cohen zụrụ ya.[4] Aboudia nwere mmetụta site na ngwakọta nke ọdịnala avant-garde America na ihe odide na obodo ebe ọ bi. Ọtụtụ ndị na-ese ihe na-akọwa ọrụ ya na Jean-Michel Basquiat, onye bụ onye isi ojii America mbụ nwetara aha ọma maka ihe osise ya nke oge a nwere njirimara Africa.[5] Basquiat jikọtara omenala na ụdị Africa na Afro-American n'ọrụ ya, nke nwere ike iyi ụzọ na-akpasu iwe na nke a na-ahụ anya iji gosipụta uru nke ọrụ onye na-ese ihe na-eto eto. A pụkwara ịhụ njikọta omenala na ụdị a n'ọrụ Abdouia. Ọrụ Abdouia na-eji ma ndị na-apụtaghị ìhè na ndị na-ezo aka na ụdị Africa na Western.[4] N'ezie, ọgba aghara ndị sochiri ntuli aka onye isi ala Ivorian na-ese okwu na ngwụcha afọ 2010 nwere mmetụta dị ukwuu na ihe osise Aboudia. Ọ jụrụ ka a kọwaa ya dị ka 'onye na-ese ihe agha'.[6]

Ọ bụ ezie na ụfọdụ ndị na-ese ihe họọrọ ịgbapụ n'ihi agha obodo, Aboudia kpebiri ịnọ ma gaa n'ihu na-arụ ọrụ n'agbanyeghị ihe ize ndụ ahụ. Ọ rụrụ ọrụ n'ụlọ ọrụ onye na-ese ihe dị nso na Golf Hotel [isi ụlọ ọrụ Ouattara n'oge nsogbu ntuli aka]; ọ nwere ike ịnụ ka mgbọ na-agbagharị n'ime ikuku mgbe ọ na-ese. Mgbe ịgba égbè ahụ siri ike, ọ zoro n'ime ime ala ma gbalịa iche n'echiche ihe na-eme. Ozugbo ihe dara jụụ, ọ ga-alaghachi n'elu ma see ihe niile o nwere n'uche. Mgbe ọ bụla o nwere ike ịpụ n'èzí, ọ ga-ese ihe niile ọ hụrụ ozugbo ọ laghachiri. Ụfọdụ n'ime ihe osise ya sitere na mkpali nke ihe nkiri ọ hụrụ na akụkọ ma ọ bụ ịntanetị.[1] Ọrụ ya, nke ọ kọwara dị ka o, bụ ụtụ maka isi nke nrọ na asụsụ. Ọ na-eji ihe ndị dị mfe iji gosipụta omimi kachasị nke ọdịnaya na obere ihe onwunwe. Ụlọ ngosi ihe nkiri dị n'ógbè ahụ jụrụ ịnọchite anya ọrụ ya. Ọtụtụ n'ime ọrụ ya, nke a na-ahụ dị ka ihe dị oke egwu maka mmasị ndị Ivorian, bụ ndị mba ọzọ zụrụ. Enweghị nkwenye sitere n'aka ndị ya emeghị ka mkpebi ya igosi nsogbu mba a na ihe osise ya. "Dị ka onye na-ese ihe, onyinye m bụ ịkọ akụkọ anyị maka ọgbọ na-esote. Ndị edemede ga-ede, ndị na-agụ egwú ga-abụ abụ. Ana m ese ihe, "Aboudia kwuru Mgbe agha ahụ tiwapụrụ, isiokwu nke ihe osise ya gbanwere.[7] Ebumnuche ya bụ ịmepụta ndekọ nke akụkọ ihe mere eme nke Côte d'Ivoire na nso nso a. Ugbu a, ọ laghachiri na isiokwu mbụ ya nke bụ nwata n'okporo ámá, poorness, na ụmụaka ndị agha.[8]

Ụdị ejiji[dezie | dezie ebe o si]

Aboudia na-ese onyinyo ala na-ekpo ọkụ na ihe nkiri okporo ámá ndị mmadụ yiri ụmụaka bi na ya na ihe odide ya dị ka ụdị. Assassinan na-egosipụta n'ụzọ dị ike ụdị ahịa Aboudia "nouchi".[9] N'ịbụ nke e ji osisi mmanụ, acrylics na collage mee, a maara ọrụ ya maka akara dị egwu nke a na-etinye na collages dị n'azụ, nkọwa nke akwụkwọ akụkọ na magazin ndị e ji nkà gbaa gburugburu na eserese na-abanye ma ghara ilekwasị anya. Ihe osise a na-emepụta na-egosi ihe ndị na-eme ugbu a na-agbakọta site n'echiche n'ime ọhụụ na-akpali akpali.[6]

Ihe osise Aboudia nwere ọtụtụ okpukpu na-enye otu ihe oyiyi na ihe ọ pụtara nke na-eduzi mkparịta ụka na-aga n'ihu na ibe ya na onye na-ekiri ya. Elu ya na-etinye iberibe, ihe ndị a na-egbutu, site na iberibe ihe na-atọ ọchị, mgbasa ozi magazin, ihe oyiyi akwụkwọ akụkọ, nke a na-etinye n'ime ihe osise ahụ n'ozuzu ya iji gosipụta ihe ndị na-eme ugbu a na-agbakọta site n'echiche n'ime ọhụụ nwere nsogbu na nsogbu.[10]

"Ụdị m gbanwere site na nke bụ nke ochie na nke agụmakwụkwọ, yana mmetụta dị ukwuu site na ọdịbendị na ịchọ mma Afrịka, n'ime otu mmetụta na-arịwanye elu site na ederede mgbidi. "[3]

Isi okwu ya bụ ihe osise mural. A ga-enwe ihe osise dị mfe na mgbidi, nke ndị ntorobịa na-eji icheku ọkụ, ọtụtụ n'ime ụgbọala, telivishọn, akara ọnọdụ, nkwupụta na ikwu; a na-ahụ ụmụaka dị ka ndị na-adịghị ike, a naghị eji ya kpọrọ ihe ma hapụ naanị ha n'ụwa.[3]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Nke o mere aanị ya[dezie | dezie ebe o si]

[11] [12]

2021[dezie | dezie ebe o si]

  • "Tokyo" Galerie Cécile Fakhoury, Abidjan, Côte d'Ivoire.

2018[dezie | dezie ebe o si]

  • "Djoly du Mogoba" na Jack Bell Gallery, London, UK.

2017[dezie | dezie ebe o si]

  • "Talking Faces" na Piasa, Paris, France
  • "Gawa Dangoro" na Jack Bell Gallery na London, UK.

2016[dezie | dezie ebe o si]

  • "I have a dream" Ụlọ ngosi ihe nkiri, Barcelona, Spain
  • "Môgô Dynasty" na Cécile Fakhoury Gallery, Abidjan, Ivory Coast
  • "Bombe ghost" Á Jack Bell Gallery, London, UK
  • "Talking heads" Ethan Cohen Gallery, New York, USA
  • "Chap Chap" Art Twenty One, Lagos, Nigeria

2015[dezie | dezie ebe o si]

  • "Sossoroh urbain" Jack Bell Gallery, London, UK

2014[dezie | dezie ebe o si]

  • "Nouchi City" Ebe ngosi ihe nkiri Cécile Fakhoury, Abidjan, Ivory Coast
  • "African Dawn" na-aga n'ihu na ABOUDIA" na Ethan Cohen Gallery, New York, USA
  • "Trin Trin Ba-By" Jack Bell Gallery, London, UK

2013[dezie | dezie ebe o si]

  • "Quitte le pouvoir: Ihe osise ọhụrụ nke Aboudia" Tian Jack Bell Gallery, London, UK

2012[dezie | dezie ebe o si]

  • Aujourd’hui, je travaille avec mon petit-fils Aboudia na-arụ ọrụ na Frederic Bruly Bouabre Cécile Fakhoury Gallery, Abidjan, Ivory Coast

2011[dezie | dezie ebe o si]

  • "Travaux récents" Le Lab 2.0 Gallery, Abidjan, Ivory Coast
  • Goethe-Institut, Johannesburg, South Africa
  • "The Battle for Abidjan" Jack Bell Gallery, London, UK

2009[dezie | dezie ebe o si]

  • Ebe Ọdịbendị French, Abidjan, Ivory Coast
  • Ebe Ọdịbendị French, Conakry, Guinea

Ihe ngosi otu[dezie | dezie ebe o si]

2018[dezie | dezie ebe o si]

  • "Angels" OOA Gallery, Barcelona, Spain
  • Art X OOA Gallery, Lagos, Nigeria
  • "Mgbakọ" Jack Bell Gallery, London, UK
  • 1:54 Ebe ngosi ihe nkiri Cécile Fakhoury, Marrakech, Morocco

2017[dezie | dezie ebe o si]

  • "Ihe ngosi oge okpomọkụ" Royal Academy of Arts, London, UK
  • "N'ihe gbasara Africa: Art nke oge a na Afro-Futurism" China Tel Aviv Museum of Art, Israel
  • "AKAA" OOA Gallery, Paris, France
  • Salon Zürcher Ụlọ ngosi ihe nkiri, Paris, France

2016[dezie | dezie ebe o si]

  • 1:54 Ebe a na-anọ eme ihe nkiri Cécile Fakhoury, London, UK
  • "Dakar-Martigny : Ekele maka Biennale nke Art nke oge a" Martigny, Switzerland

2015[dezie | dezie ebe o si]

  • 1:54 Ebe a na-anọ eme ihe nkiri Cécile Fakhoury Gallery, Pioneer Works, Brooklyn, USA
  • "Pangaea II: New Art From Africa And Latin America" - Ụlọ ngosi ihe nkiri Saatchi, London, UK
  • "Studio Lumiere" na Jack Bell Gallery, London, UK

2014[dezie | dezie ebe o si]

  • Sphères #7, Continua Gallery, Les Moulins, France
  • 1:54 Ebe a na-ese ihe nkiri Cécile Fakhoury, Somerset House, London, UK
  • Ìgwè Ihe ngosi Galerie Cécile Fakhoury, Abidjan, Côte d'Ivoire
  • "Pangaea: New Art From Africa And Latin America" Tian Saatchi Gallery, London, UK
  • Ihe ngosi nke otu Cécile Fakhoury Gallery, La Fondation Total, Dakar, Senegal

2013[dezie | dezie ebe o si]

  • "N'ọnọdụ niile; Nhọrọ Nchịkọta" na Nevada Museum of Art, Reno, USA

2012[dezie | dezie ebe o si]

  • "Taa, mụ na nwa m nwoke Aboudia na-arụ ọrụ" (na njikọ aka na Frédéric Bruly Bouabré) Cécile Fakhoury Gallery, Abidjan, Ivory Coast
  • N'ihi ya, Dakar, Senegal

2011[dezie | dezie ebe o si]

  • Amani Abidjan, Ivory Coast
  • Salon International des Arts Plastiques 意 Abidjan, Ivory Coast
  • "Magazin nke Art nke Ọgbara Ọhụrụ na nke Oge A" Rotonde nke Arts, Abidjan, Ivory Coast
  • "Les Fantômes" na Jack Bell Gallery, London, UK

2010[dezie | dezie ebe o si]

  • "Arkadi, mbipụta nke iri na atọ" Ebe ọdịnala French, Abidjan, Ivory Coast
  • "Ọdịdị ọdụm" nke Abidjan, Ivory Coast
  • "Ndị enyi nke nka, mbipụta nke isii" BICICI Bank, Abidjan, Ivory Coast
  • "Ụbọchị 50 nke ememe nnwere onwe nke Côte d'Ivoire", Ivory Coast

2009[dezie | dezie ebe o si]

  • "Pinceaux d'Africa" Sọnkholm, Sweden
  • Arkadi, mbipụta nke iri na abụọ, Centre Culturel Français, Abidjan, Ivory Coast

2007[dezie | dezie ebe o si]

  • Obí Ọdịbendị nke Abidjan, Ivory Coast

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Malterre. "Vivid paintings depict months of bloody civil conflict", Saatchi Gallery.
  2. Biography. Aboudia Contemporary Art. Archived from the original on 2015-07-21. Retrieved on 2022-06-14.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Heidenreich-Seleme (2012). Über(w)unden: Art in Troubled Times (in en). Jacana Media. ISBN 978-1-4314-0497-1. 
  4. 4.0 4.1 How to Paint Ghosts: An Interview with Ivorian artist Aboudia. Africa is a Country. Archived from the original on 2014-10-30. Retrieved on 2015-07-17.
  5. Sánchez (14 January 2021). El potente arte de Aboudia encabeza una nueva ola de interés por el arte africano (es-es). Alejandra de Argos. Retrieved on 18 May 2022.
  6. 6.0 6.1 "African Dawn", Ethan Cohen Fine Arts.
  7. O’reilly. "Ivorian artist paints as bullets whizz overhead".
  8. Hoare. "The Battle for Abidjan".
  9. ABOUDIA:TALKING HEADS | Ethan Cohe Fine Arts (en). ecfa. Archived from the original on 2019-11-07. Retrieved on 2019-12-02.
  10. "Aboudia", Ethan Cohen Fine Arts.
  11. Aboudia. Out of Africa Gallery (2018-11-22). Retrieved on 2021-12-16.
  12. VMEN (en-gb). Out of Africa Gallery. Retrieved on 2019-11-13.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]