Abubakar Gimba

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Abubakar Gimba OFR (10 Maachị 1952 – 25 Febrụwarị 2015) bụ onye ode akwụkwọ, onye nchịkwa na ọkammụta akụ na ụba bụbu onye bụbu osote onye isi oche nke Association of Nigerian Authors (ANA) wee bụrụ onye a họpụtara ịbụ onye isi otu site na 1997 ruo 2001,[1]  bụ onye mbụ si North Nigeria were ọkwa abụọ ahụ.[1][2][3]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ na Lapai Obodo, Niger State.  Ọ malitere ụlọ akwụkwọ mbụ ya na Gulu Primary School site na 1959 ruo 1962, wee gaa Senior Primary School Lapai gụchara na 1964 wee nweta asambodo ụlọ akwụkwọ sekọndrị site na 1965 ruo 1969 na Government College Keffi wee gaa  Bello University   Zaria site na 1970 ruo 1974 maka akara ugo mmụta nke mbụ na nke abụọ, ọ na-agakwa University of Cincinmati na 1977 na University of Iowa maka ọrụ mmemme.[4][5].[4][5][6]

Ọrụ ya[dezie | dezie ebe o si]

Gimba rụrụ ọrụ na Union Bank of Nigeria wee rụọ ọrụ na United Bank of Africa dị ka onye isi nchịkwa.  Tupu ịbanye na ngalaba ụlọ ọrụ, ọ bụ onye ọrụ obodo nke bilitere n'ime ndị nchịkwa nchịkwa ka ọ bụrụ odeakwụkwọ na-adịgide adịgide, Ministry of Finance n'oge David Mark n'etiti 1984 na 1987. Mgbe ọ lara ezumike nká na ụlọ akụ, a họpụtara ya ka ọ rụọ ọrụ ma ọ bụ ndụmọdụ.  n'ụfọdụ ụlọ ọrụ ọha.  A họpụtara Gimba onye isi oche kọmitii ịdọ aka ná ntị mahadum dị na Mahadum Ahmadu Bello, onye nkuzi ya n'oge ọchịchị nwa oge nke Mamman Kontagora.  Mgbe nke ahụ gasịrị, Abdulsalami Abubakar mere ya onye otu Kọmitii Implementation Monitoring Committee ruo na njedebe nke oge nke mbụ na 1999. Gimba bụ onye bụbu onyeisi oche, Ahmadu Bello University alumni Association ma bụrụ onye òtù Ahmadu Bello University Governing Council site na 2002 ruo 2006. Ọ bụ onye mbụ.  pro-chancellor nke Ibrahim Badamasi Babangida University Lapai.  Ọ ghọrọ onye ndụmọdụ David Mark, onye isi oche sinetị nke Nigeria n'ihe gbasara akụ na ụba na mmefu ego na n'afọ 2010, ọ bụ onye ndụmọdụ onye isi ala n'ihe dị iche iche, ọ bụkwa onye otu onye na-ahụ maka nyocha nke onyeisi oche na ọrụ ọha.[1][2]..[7][8][1]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Ahụmahụ ya na ụlọ ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị agha na ndị ọrụ gọọmentị nwere mmetụta ụfọdụ n'ọrụ mbụ ya na n'ihe ngosi nke okpukpe, ọha mmadụ na omume nke ọrụ ndị ahụ.[9]

E bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Trail of Sacrifice, n'afọ 1985, ndị Ndịàmà na-eso ya, nke e wepụtara n'afọ 1986. N'afọ 1991, o bipụtara Sunset of a Mandarin, ebe a na-eme ka ndị na-agụ ya mata akụkụ nke ndụ ya n'ime ọrụ gọọmentị.[10] Ọrụ ya nke afọ 1994, Sacred Apples, na-enyocha ụmụ nwanyị Afrịka n'ime ndị Alakụba site n'anya nwanyị na-eme ihe nkiri ya, Zahra.

Echiche Gimba banyere nsogbu Naijiria na-emegide nkwupụta Achebe na idu ndú bụ ihe na-adịghị mma na ọha mmadụ; ọ na-ewere ọnọdụ na ndị na-eso ndị ndú ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị ọzọ so na ọha mmadụ mere ka nsogbu ọha na eze dị na Naijiria.[4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Dillibe Onyeama bipụtara ọtụtụ n'ime akwụkwọ ya na Delta Book Club, gụnyere:[11][12]

  • Abubakar Gimba Ụzọ Ịchụ àjà.
  • Abubakar Gimba Testimony to Tears: a novel. 1986.  ISBN 9782335215
  • Gimba Abubakar Ọwụwa anyanwụ maka Mandarin. 1991. Ndị na-ebipụta akwụkwọ West Africa.  ISBN 9781530170
  • Abubakar Gimba Apụl Dị Nsọ, 1994. Ụmụnne Evans  ISBN 9780201378
  • Ụzọ ụkwụ, 1998 na 2013, ,
  • A toast na ili ozu: nchịkọta akụkọ mkpirikpi. Abubakar Gimba 2002/2006,
  • Inner rumblings: nchịkọta nke uri. Abubakar Gimba, 1980/2000,
  • Ala anyị a, 2001/2006,
  • Otu ugboro n'elu ahịhịa, 1998/1999,

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Abubakar Gimba (1952 – 2015) (en-US). Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics (2015-03-05). Retrieved on 2020-06-21.
  2. Abubakar Gimba died after a period of illness – Faces International Magazine (en-US). Archived from the original on 22 June 2020. Retrieved on 2020-06-21.
  3. Abubakar GIMBA | The International Writing Program. iwp.uiowa.edu. Retrieved on 2020-06-21.
  4. 4.0 4.1 Sani (July 2018). "The Reflection of Abubakar Gimba's Life in "Sunset for a Mandarin"". International Journal of Advanced Academic Research 4. 
  5. Admin (2017-02-18). GIMBA, Abubakar (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2020-06-21.
  6. Godwin (2015-02-26). Popular Northern author, Abubakar Gimba is dead (en-US). Daily Post Nigeria. Retrieved on 2020-06-21.
  7. Edwin (2016). "Introduction: Conjugating Feminisms: African, Islamic as African-Islamic Discourse", Privately Empowered. Northwestern University Press, 1–34. ISBN 978-0-8101-3368-6. 
  8. Abubakar Gimba. Gamji Member Association.
  9. Edwin (2016). "Introduction: Conjugating Feminisms: African, Islamic as African-Islamic Discourse", Privately Empowered. Northwestern University Press, 1–34. ISBN 978-0-8101-3368-6. 
  10. Sani (July 2018). "The Reflection of Abubakar Gimba's Life in "Sunset for a Mandarin"". International Journal of Advanced Academic Research 4. 
  11. Remembering 'prolific author' Abubakar Gimba (en-US). Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics (2018-06-27). Retrieved on 2020-06-21.
  12. With Abuja book convention, Abubakar Gimba lives on (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2018-03-25). Retrieved on 2020-06-21.