Active ageing

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ịka nká na-arụsi ọrụ ike (ịka nká siri ike na US) bụ echiche nke European Commission, World Health Organization, wepụtara n'oge na-adịbeghị anya, ma jiri ya mee ihe na Human Resource Management. Echiche a na-eweli echiche nke ịrụ ọrụ ogologo oge, na afọ ezumike nká dị elu na omume ọrụ kwekọrọ na afọ nke onye ọrụ. Ọ na-agbata na mmekọrịta ọha na eze nke ndị agadi n'ime obodo.

Ndị ikom abụọ na-eme Tahtib, otu n'ime ha tụfuru ntutu isi ya, na-egosi afọ ndụ, n'elu ihe mkpofu si Ijipt oge ochie, Louvre

Mgbanwe nke ọnụ ọgụgụ mmadụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọnụ ọgụgụ ndị mba Europe na-agbanwe na ndị agadi nwere ọnụ ọgụgụ ọmụmụ dị ala. Nke a ga-enwe mmetụta na akụ na ụba mba Europe ka ndị na-adịghị arụ ọrụ ga-akwado ụgwọ ọrụ ọha na eze nke nlekọta ahụike na ezumike nká nke ndị kwụsịrị ịrụ ọrụ. Kọmitii EU setịpụ ihe mgbaru ọsọ abụọ maka afọ 2010:

  1. Ihe mgbaru ọsọ Stockholm nke afọ 2001, nke bu n'uche iru 50% ọrụ dị elu nke ndị agadi nọ n'agbata 55 na 64.
  2. Ihe mgbaru ọsọ Barcelona nke afọ 2002, nke bu n'uche iji nwayọọ nwayọọ bulie afọ ezumike nká site na afọ 5 iji gbatịkwuo ndụ ọrụ nke ndị agadi.

Ihe ndị e chepụtara echepụta[dezie | dezie ebe o si]

Echiche nke ịka nká na-arụsi ọrụ ike sitere n'ike mmụọ nsọ nke Robert Havighurst na nkuzi ọrụ, nke ọdịmma ndị okenye dabere na ha na-arụ ọrụ na ndụ mgbe e mesịrị; site n'echiche a, ịnọgide na-arụsa ọrụ bụ isi ihe na-eme ka ịka nkụ.[1]

Nghọta dị ugbu a[dezie | dezie ebe o si]

Na ngwụcha narị afọ nke iri abụọ, òtù ndị dị ka OECD na International Labour Organization jiri echiche ahụ mee ihe iji dozie ihe ịma aka ndị ahịa ọrụ na-eche ihu: ịgbatị ezumike nká, idebe ndị agadi na-arụ ọrụ, wdg.[2] N'afọ 2002, World Health Organization (WHO) nyere echiche ọhụrụ site n'ịkwado mgbochi nke nsogbu ahụike.[3] A na-emepụta ọtụtụ nyiwe ICT.[4] E mechara gbasaa echiche ahụ na ndị okenye na-etinye aka na obodo ha (dịka site na ọrụ afọ ofufo) na ezinụlọ ha. Site n'echiche a, onye agadi kwesịrị imeziwanye ahụike ya iji rite uru na ndụ ya dịka ọ baa ọgaranya n'obodo ahụ. Ndị nkatọ na-akatọ iwu nke ihe nlereanya a dị ka "n'ụzọ gara nke ọma" ịka nká nke ndị okenye ga-anọgide na-arụsi ọrụ ike ma tinye aka n'ihe omume ndị a ghọtara dị ka ndị bara uru n'ebughị n'uche ụdị ndụ ha dị iche iche.[5]

Ihe edeturu na ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Silke van Dyk, Stephan Lessenich, Tina Denninger et Anna Richter (2014). The Many Meanings of “Active Ageing”. Confronting Public Discourse with Older People’s Stories, Recherches sociologiques et anthropologiques 44(1): 97-115
  2. Thibauld Moulaert, Sylvie Carbonnelle et Laurent Nisen (2014). Le vieillissement actif dans tous ses éclats, Presses Universitaires de Louvain.
  3. WHO (2002). Active Ageing: A policy framework. Archived from the original on 2015-08-14. Retrieved on 2015-08-14.
  4. Sammon, David, et al. "Special issue on IS/IT Applications for the Support of Older People." International journal of medical informatics 82.11 (2013): 1035-1036.
  5. Stephen Katz (2013). Active and Successful Aging. Lifestyle as a Gerontological Idea, Recherches sociologiques et anthropologiques 44(1): 33-49